The purpose of this qualitative study at a recreation center in Sollentuna is to compare the ideas of the principal and the recreation center staff, concerning attendance control and supervision with the expectations of the legal guardians and examine how well these correspond to what is written in the governing documents. The empirics consists of interviews with the principal, recreation center staff and legal guardians. I have used the discourse analysis method to analyze the responses. The result shows that both the principal and the recreation center staff's thoughts on attend-ance control and supervision fit well with what the governing documents provide. The expectations of the legal guardians concerning attendance control and supervision are only partly fulfilled, as one of the legal guardians in the survey expected the staff to know where every pupil is at all time and directly be able to prevent a student from leaving the school area. Such expectations are however beyond what the governing documents imposes. / Syftet med den här kvalitativa undersökningen är att vid ett fritidshem i Sollentuna undersöka och jämföra rektorns och fritidshemspersonalens bilder av närvarokontroll och tillsyn på fritidshemmet med vårdnadshavares förväntningar på verksamheten och hur väl dessa stämmer överens med vad som står i rådande styrdokument. Det empiriska materialet består av intervjuer med biträdande rektor, fritidshemspersonal och vårdnadshavare. Jag har använt mig av diskursanalys som metod för att analysera svaren. Resultatet visar att den biträdande rektorns och fritidshemspersonalens tankar kring närvarokontroll och tillsyn rimmar väl med vad styrdokumenten föreskriver. De tillfrågade vårdnadshavarnas förväntningar på närvarokontroll och tillsyn uppfylls endast delvis av fritidshemmet då en av vårdnadshavarna i undersökningen förväntade sig att personalen ska ha så god uppsikt över eleverna att de alltid vet var de befinner sig och direkt kan förhindra att en elev lämnar skolans område. Sådana förväntningar ligger utanför vad fritidshemmet åläggs genom styrdokumenten.

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vårdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen på förskolan. Empirin har bestått av fokusgruppdiskussioner där sex pedagoger och tre vårdnadhavare på en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet är socialkonstruktionism och diskursanalys har använts som metod för att synliggöra vilka föreställningar de ger uttryck för när de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Resultatet visar bland annat på att kommunikationen mellan förskola och hem är av stor vikt och där tvåvägskommunikation är en förutsättning. Det framkommer även i resultatet att konflikter i arbetslaget kan leda till ett oprofessionellt bemötande och icke relevant information till vårdnadshavarna. Studien visar också att både pedagoger och vårdnadshavare värdesätter den dagliga kontakten i tamburen. Det uttrycks att det är i tamburen som det delges viktig information.

Tidigare forskning har påvisat att i diskussionen kring övergången från förskola till förskoleklass, lyfts sällan vårdnadshavarna och deras perspektiv i övergången. Utifrån denna faktor formulerades syftet med denna studie, vilket är att undersöka samt uppmärksamma vårdnadshavarnas perspektiv inför deras barns övergång från förskola till förskoleklass. Studien  ska svara på dessa två frågeställningar; Vilka tankar har vårdnadshavare inför en förestående övergång för deras barn till förskoleklass? Och  uttrycker sig vårdnadshavare annorlunda om de upplevt denna övergång tidigare med äldre barn? Studien har använt sig av metoden enkäter, besvarade av vårdnadshavare i maj månad för att tydligt få fram deras åsikter inför en övergång. Enkäterna var insamlade av en lektor vid Linneuniversitiet och denna studie fick tillgång till dem obearbetade. Resultatet och analysen baserades på två begrepp utifrån den sociokulturella teorin; Kontext och Kultur. Dessa begrepp var viktiga verktyg för analysen eftersom de belyserur vårdnadshavarna uttryckte sig kring sammanhanget i övergångsprocessen samt hur de uttryckte sig kring mötet med den nya kulturen i och med den förestående övergången. I analysen av resultatet uppkom vårdnadshavarnas tankar kring övergången tydligt och de lyfte frågor och funderingar de hade inför övergången. Vårdnadshavarna skrev om funderingar de hade inför mötet med den nya kulturen, så som lokaler, skolgård och mötet med nya kompisar och lärare.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur viktigt vårdnadshavarnas tycker att ämnet idrott och hälsa är. Frågeställningarna tar upp vårdnadshavarnas uppfattningar kring hur de själva och skolan kan påverka barnens insikt till hur viktig motion och idrott och hälsa är. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer gjorda med vårdnadshavare till gymnasieelever på en gymnasieskola i södra Sverige.    Ämnet idrott och hälsa anses av vårdnadshavarna som ett av de viktigaste i Svenska skolan och placerar det på plats 1-6 av de 15 som finns. Ämnet har så stor betydelse enligt vårdnadshavarna att de trots att de anser att barnet själv ska packa idrottskläderna ändå ser till att rätt utrustning är med till dagens idrottslektion. Lika viktigt är det att vara med sina barn i fysiska aktiviteter såsom gårdsfotboll och landhockey. Att på fritiden delta i föreningsverksamhet anses som betydelsefullt av vårdnadshavarna.  Vårdnadshavarna anser att hemmet och skolan har ett gemensamt ansvar att väcka intresset hos eleven för idrott och hälsa. Alla vårdnadshavarna är samstämmiga kring att ämnet idrott och hälsa ska finnas kvar. Undersökningen visar också att det är viktigt att få med sig rätt utrustning och att eleverna får testa på olika aktiviteter för att se vad som passar dem.

Studiens syfte är att vidga kunskaper om vårdnadshavares och fritidspedagogers uppfattningar om kommunikationens roll i samverkan mellan fritidshemmet och hemmet. Studien har använt enkät som metod för sin datainsamling, där 22 stycken fritidspedagoger och 33 stycken vårdnadshavare medverkar. I resultatet framgår det att i en god kommunikation ska det vara ett öppet klimat byggt på tillit, förtroende, ärlighet, förståelse och respekt. Studien visar att tamburkontakten är en väsentlig del i kommunikationen mellan fritidshemmet och hemmet, då det är en av de få fysiska kontaktmöjligheter vårdnadshavare och fritidspedagoger har med varandra, samt att den är det viktigaste kontaktsätt som finns i nuläget för att skapa en god relation. En viktig slutsats från studien är att det finns många faktorer som påverkar samverkan men i resultatet mynnar det mest ut i kommunikation. Dess funktion, innehåll, fokus, frekvensen av den och möjlighet att ha ett personligt träfftillfälle är aspekter som nämns av respondenterna i samband med kommunikation.

Studiens syfte var att beskriva hur förskollärare ser att deras empati kan komma till uttryck i samverkan med vårdnadshavare. Frågeställningarna löd: Hur beskriver förskollärare ett empatiskt förhållningssätt i mötet med vårdnadshavare,samt vilken betydelse tillskriver förskollärarna empatin i samverkan med vårdnadshavare? Resultatet bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av åtta förskollärare från fem olika förskolor. Via en tematisk analys fastställdes fem teman som avspeglade de svar som framkom. Resultatet visade att förskollärarna såg att empatin tog sig i uttryck genom ett empatiskt förhållningssätt innehållande lyssnande, perspektivtagande och förståelse. Förhållningssättet kännetecknades av en balanserad empatisk förmåga som gav upphov till personliga relationer med barnets bästa i centrum, innefattande tillit samt tydlig ansvarsfördelning. Empatins betydelse i samverkan med vårdnadshavare synliggjordes därmed. Resultatet visade även hur hinder för empati kan uppstå när det saknas förutsättningar i verksamheten för att agera empatiskt.

<p>Syftet med detta arbete är att försöka ge en inblick i hur utvecklingssamtalet upplevs av personer med olika anknytningar till skolan. Personerna i frågan består utav vårdnadshavare och lärare. Arbetet kommer att skildra vad vårdnadshavarna upplevt och hur de vill att ett utvecklingssamtal ska gå till. Det tas även upp hur utvecklingssamtalen har utvecklats genom tiderna och vilken roll det har nu i skolan. Mina avsikter med detta arbete är även att se vad de olika styrdokumenten säger om utvecklingssamtal. Finns det redan klara och tydliga direktiv att följa eller är det upp till varje enskild lärare att bestämma hur ett utvecklingssamtal ska genomföras.</p>

Syftet med examensarbetet är att se om det har skett en ändring gällande Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, från dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssätt i förskolan. Ett annat syfte är att se om vårdnadshavarna/föräldrarna är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Frågeställningarna till detta arbete är: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och när anser de att dokumentationen blir pedagogisk? På vilket sätt görs vårdnadshavarna/föräldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som används är kvalitativ forskningsansats där syftet är att förstå och tolka enkätsvaren från vårdnadshavarna/föräldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framträdande resultatet är att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebär och att det har skett en ändring i arbetssättet från en mer förmedlande till mer utforskande där barnen är i centrum. Pedagogerna i denna undersökning vill att vårdnadshavarna/föräldrarna skulle vara ännu mer delaktiga i denna process. Samtidigt anser vårdnadshavarna/föräldrarna att de är delaktiga genom utvecklingssamtal och föräldramöten, vilket då egentligen är en dokumentation över det som har varit. Pedagogisk blir dokumentationen först då den brukas aktivt för att förstå och fatta nya beslut som utmanar barnens lärande och dig själv vilket då leder till utveckling.

Utvecklingssamtalet har idag en given roll i samarbetet mellan hem och skola. Ändå noterades under min lärarpraktik att många upplever mötet som intetsägande. Denna studie vill undersöka hur parterna i samtalet lärare, vårdnadshavare och elever upplever kvaliteten på samtalet och försöka finna vilka faktorer som påverkar kvaliteten. Ett antal enkätintervjuer har här sammanställts i ett försök att få mera kunskaper. Resultaten stämmer väl med tidigare forskning att lärarnas alltmer administrativa uppgifter och avsaknad av samtalstekniker spelar en avgörande roll för samtalets upplevda kvalitet.

Syftet med detta arbete är att försöka ge en inblick i hur utvecklingssamtalet upplevs av personer med olika anknytningar till skolan. Personerna i frågan består utav vårdnadshavare och lärare. Arbetet kommer att skildra vad vårdnadshavarna upplevt och hur de vill att ett utvecklingssamtal ska gå till. Det tas även upp hur utvecklingssamtalen har utvecklats genom tiderna och vilken roll det har nu i skolan. Mina avsikter med detta arbete är även att se vad de olika styrdokumenten säger om utvecklingssamtal. Finns det redan klara och tydliga direktiv att följa eller är det upp till varje enskild lärare att bestämma hur ett utvecklingssamtal ska genomföras.