Tidigare studier visar att det finns en rädsla för repressalier vid rapportering av avvikande händelser, behov av att involvera samtliga nivåer i en organisation i förbättringsarbeten samt behov av att undersöka och utvärdera patientsäkerhetskultur kontinuerligt och verksamhetsspecifikt. Patientsäkerhet innebär skydd mot vårdskada. Vårdskador orsakar ökat lidande för patienter och ökade kostnader för både patienter och samhället. Patientsäkerhetskultur består av attityder, värderingar och normer på en arbetsplats. Dessa återspeglar personalens förhållningssätt till patientsäkerhet och är specifik för varje verksamhet och varierar mellan olika grupper. Patientsäkerhetskultur inom svensk ambulanssjukvård kan ses som ett relativt outforskat område, vilket understryker behovet av att undersöka hur patientsäkerhetskulturen ser ut för att identifiera möjliga förbättringsområden och skapa förutsättningar för ett bra patientsäkerhetsarbete. Studiens syfte är att undersöka patientsäkerhetskulturen inom ambulanssjukvården i Sverige. Undersökningen inkluderar kliniskt verksam ambulanspersonal från ett urval av regioner med olika geografiska och demografiska egenskaper. Datainsamling har skett genom en validerad webbenkät som framställts av Sveriges Kommuner och Landsting ämnad för att mäta patientsäkerhetskultur inom hälso- och sjukvården. Enkäten består av 14 dimensioner inom patientsäkerhetskultur där varje dimension består av en eller flera frågor. I studien inkluderades 1811 ambulanspersonal, varav 410 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 22,6 %. Vår studie visar i stort sätt på liknande resultat som tidigare undersökningar inom patientsäkerhetskultur. Resultatet visade generellt låga resultatvärden i alla dimensioner utom samarbete inom den egna vårdenheten. Sämst fungerande var: benägenhet att rapportera händelser, högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete och information och stöd till patient/närstående vid vårdskada. Dimensionen som var välfungerande var samarbete inom vårdenheten. För att undersöka skillnader i medelvärde och varians mellan det totala medelvärdet på enkäten och demografiska bakgrundsvariabler, utfördes T-test och envägs ANOVA. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan bakgrundsvariabler och det totalt medelvärde på enkätresultat.

Varje år drabbas patienter av vårdskador orsakade av hälso- och sjukvården. Avvikelserapportering är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet för att förhindra vårdskador och således även en viktig del i allmänsjuksköterskans arbetsuppgifter. Trots det förekommer troligtvis stora mörkertal i rapporteringen av avvikelser inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien är att undersöka allmänsjuksköterskans attityder till avvikelserapportering. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes på två somatiska vårdavdelningar på ett sjukhus i södra Sverige. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I studiens resultat framkommer både faktorer som påverkar sjuksköterskan att skriva avvikelserapporter och faktorer som leder till tvekan inför att rapportera avvikelser. Faktorer som påverkade sjuksköterskan att skriva avvikelserapporter var hög allvarlighetsgrad på avvikelsen, viljan att förbättra omvårdnaden och patientsäkerheten, förekomsten av feedback och ett tillåtande arbetsklimat. Tidsbrist visade sig vara en faktor som kunde påverka sjuksköterskan till att tveka inför att skriva avvikelserapporter, dock endast vid händelser av mildare allvarlighetsgrad. Det framkom även att det förekom rädslor för att skriva avvikelserapporter på sig själv, att peka ut kollegor samt att förekomma i avvikelserapporter. / Every year, patients suffer from damage caused by the health services. Incident reporting is an important part in the work for an improved patient safety. Despite the fact that incident reporting is one of the nurses’ responsibilities, underreporting is still an issue within the health services. The aim of this study is to investigate the nurses’ attitudes towards incident reporting. Semi-structured interviews were conducted at two somatic wards in the south of Sweden. A content analysis was used to analyse and to categorize the collected data. The results show that there are numerous factors that influence nurses’ tendency to write incident reports. Factors that effected nurses to write incident reports were the severity of the event, the will to improve the care and patient safety, the existence of feedback and permissive workplace. The lack of time was a factor that led to hesitation about writing an incident report when the event was considered not to severe. The results also show that the nurses felt hesitation to write incident reports that included themselves, fear to occur in an incident report and hesitation about writing incident reports that included their colleagues.

Bakgrund: Patientnämnden är en förtroendenämnd dit patienter och anhöriga kan vända sig för att lämna synpunkter och klagomål på den vård de mottagit. Patientnämnden arbetar bland annat med att sammanställa de inkomna ärendena och återkopplar tillbaka till hälso- och sjukvården för att främja patientsäkerheten. Hur patienter och anhöriga använder sig av Patientnämnden för att rapportera vårdskador är ett relativt outforskat område i dagens läge. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ärenden som inkommit till Patientnämnden i ett landsting i Mellansverige under 2015 för att identifiera, analysera och beskriva andelen somatiska vårdskador som anmäls av patienter och anhöriga. Metod: Studien är en empirisk studie där data från redan befintliga ärenden granskats och studien har en kvantitativ, beskrivande design. Huvudresultat: 86 av 395 studerade ärenden handlade om somatisk vårdskada, av dessa var 59 allvarliga somatiska vårdskador. Det var fler kvinnor än män som anmält somatiska vårdskador, både vad gäller allvarliga och lätta somatiska vårdskador. Den vanligaste orsaken till vårdskada var kirurgirelaterade komplikationer. Slutsats: Endast en liten del av de inkomna ärendena handlade om somatiska vårdskador, och då oftast om allvarliga vårdskador. Det behövs mer information och vägledning från vårdpersonal till patient för att fånga upp och synliggöra både lätta och allvarliga vårdskador. Det behövs även mer forskning om varför kvinnor anmäler vårdskada i större utsträckning än män. / Background: The patients' advisory committee is an independent committee to which patients and relatives can file complaints and comments about their recieved care. The patients' advisory committee works with patient safety through reconnecting the patients' cases to their caregiver. Research regarding the patient useage of the Patients' advisory committee for reporting care injuries is currently quite uncharted. Study aim: The aim of the study was to investigate cases recieved at the Patients' advisory committee in a county in Sweden during 2015 to identify and describe the somatic care injuries reported by patients and relatives. Method:  This study examines existing cases from the Patients' advisory committee and uses a quantitative, descriptive design. Main results: 86 out of 395 cases regarded somatic care injuries, of which 59 were severe care injuries. Women reported both severe and non severe care injuries more often than men. The most often occuring resason for a care injury was surgery-related complications. Conclusion: Only a small fraction of the total amount of cases regarded somatic care injuries. Severe care injuries appeared more often than non severe care injuries. More guidance and information to the patients and relatives is required from the caregivers to enlighten the occurance of care injuries. More research is needed regarding why women report care injuries more often than men.

Bakgrund: Patientsäkerhet innebär förebyggande av vårdskador och är en global och allvarlig fråga. I Europa förväntas var tionde patient att få en vårdskada som kunnat förebyggas. Förutom de ekonomiska kostnaderna orsakar vårdskador lidande för patienterna och för sjukvårdspersonalen. Patienten kan uppleva att kroppens gränser överskridits av att en annan människa berört kroppen, sjukvårdspersonalen påverkas både på ett professionellt och personligt plan av att ha varit involverad i en vårdskada. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelse av att drabbas av vårdskador. Metod: Litteraturöversikt och analys av elva kvalitativa studier enligt Friberg. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fem huvudteman och fem subteman. Upplevelser av bristande information och kommunikation var vanliga samt att livet begränsades efter vårdskadan. Vårdskadan medförde dessutom påfrestningar av både fysisk och psykisk karaktär. Många patienter ville förhindra att samma sak skulle drabba någon annan i framtiden. Patienter upplevde att de kunnat vända den påfrestande upplevelsen till något positivt. Diskussion: Patienter behöver få ärlig och fullständig information om vad som hänt när en vårdskada inträffat, det är mer sannolikt att patientens respons blir positiv då. Om patienten möts med värdighet så kan det lindra den enskilda patientens lidande. Patienter som upplevt försoning med det inträffade kan tillskriva det genomlevda lidandet en mening. Behov av att få prata om det som hänt finns både för de drabbade patienterna samt för inblandad sjukvårdspersonal, som i denna kontext kallas för det andra offret. / Background: Patient safety involves the prevention of adverse events and is a global and serious issue. In Europe one out of ten patients is expected to suffer from an adverse event that could have been prevented. Except the economic costs adverse events cause suffering for both patients and medical staff. The patient may experience that the body´s boundaries have been exceeded when another human being touched the body, the medical staff who had been involved in an adverse event are affected both on a professional and personal level. Aim: The aim of this study was to explore patients’ experiences of suffering from adverse events. Method: A literature review and analysis of eleven qualitative articles according to Friberg. Results: The literature review resulted in five main themes and five subthemes. Experiences of lack of information and communication were usual and also that life became restricted because of the adverse event. The adverse events also caused stress of both physical and psychological nature. Many patients wanted to prevent that the same thing would happen to someone else in the future. A few felt that they could turn the stressful experience into something positive Discussion: Patients must receive honest and complete information on what happened after an adverse event, it is more likely that the patient's response is positive then. If the patient is treated with dignity it may relieve the individual patient's suffering. Patients who have experienced reconciliation with the incident can ascribe the suffering a meaning. There is a need to talk about the adverse event, both for the patients and for the involved professionals, which in this context is called the second victim.

Sammanfattning Bakgrund: Säker vård och vårdskador är en viktig kvalitetsindikator för vården och sjuksköterskan med sitt ledningsansvar för omvårdnadsarbetet har en viktig roll här. Med trycksår som en vanligt förekommande vårdskada som har stora möjligheter att förhindras är god kunskap om trycksårsprevalens av väldigt stor vikt för de som inom kort är legitimerade sjuksköterskor. Syfte: Att undersöka kunskap kring trycksårsprevention hos sjuksköterskestudenter som går sista terminen på utbildningen. Metod: En kvantitativ icke-experimentell deskriptiv design valdes till denna tvärsnittsstudie. En enkät baserad på TAK-enkäten, den svenska översättningen av Beeckman et al.s (2010) validerade instrument användes. Resultat: Resultatet presenteras i sex diagram samt en tabell uppdelat i Demografi, Självskattning och Kunskap. Svaren på kunskapsfrågorna visade ett genomsnittsresultat på 11 rätt av 19 frågor (57.9 %). Bristfälliga kunskaper visades särskilt på frågan om vad som orsakar trycksår där endast 27% svarade rätt. Att fukt från urin, avföring eller sårsekretion orsakar trycksår anger majoriteten är ett korrekt påstående, trots att det är felaktigt. Majoriteten av de medverkande skattade sin kunskap inom trycksårsprevention som god eller mycket god. Slutsats: Det finns en dissonans mellan självskattningen och den kunskap som studenterna uppvisade. Okunskapen kring vad som orsakar trycksår kan få konsekvenser för ett effektivt preventivt arbete. Bättre möjligheter för att ta in denna kunskap bör ges sjuksköterskestudenter på väg ut i arbetslivet för att kunna möta det behov som finns och stödja dem i att kunna leda omvårdnadsarbetet, ta ansvar för säker vård och lindra det lidande som trycksår ofta innebär. Att undersöka skillnader mellan olika lärosäten och eventuella framgångsfaktorer vid goda resultat är förslag på fortsatt forskning, liksom hur sjuksköterskeprogrammet skulle kunna utvecklas för att främja denna kunskap.

I Sverige drabbas cirka 100 000 patienter varje år av en vårdskada. En vårdskada innebär ett onödigt lidande för patienten då händelsen kunde ha undvikits om adekvata förebyggande åtgärder hade satts in. En vanligt förkommande vårdskada är en vårdrelaterad infektion. Att skadas av hälso- sjukvården innebär att ett vårdlidande uppstår. Många patienter lider i onödan då vårdarna inte har tillräcklig kunskap om problemet för att kunna möta patienterna i den uppkomna situationen.Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av en vårdskada. Elva kvalitativa artiklar granskades och ett resultat med fyra huvudteman och tillhörande subteman utarbetades.Resultatet visar att patienter som drabbats av en vårdskada upplevde en mängd starka känslor och situationer under den tid som följde efter vårdskadan. Patienterna upplevde sig stigmatiserade och uteslutna från vården. De kämpade för att återfå sitt oberoende.Till stor del var en vårdskada en traumatisk negativ upplevelse. För att hantera den uppkomna situationen behövde patienterna känna att de behandlades med respekt och ärlighet. Det var betydelsefullt att få information och kunskap för att kunna känna trygghet. Patienterna upplevde att tilliten till sjukvården raserades då vårdskadan hade inträffat. Då en vårdskada inträffat måste vårdarna gör allt för att möta patienterna med ärlighet, öppenhet och god kommunikation. Om patienterna känner att vårdarna finns till för dem kan lidandet minska och förtroendet för vården kan börja återuppbyggas på nytt. / Program: Fristående kurs

Background: Despite previous research and guidelines on how nurses and health care workers should work to reduce the risk of spread hospital acquired infection, there is still many patients in somatic care who get affected by this. Patients will be treated longer in hospitals and provides extra costs for the hospitals and the relationship between nurses and patients’ also get affected. Aim: To describe the nurse's experience of caring for patients with hospital acquired infection in closed care. Method: Literature study with qualitative articles. Results: The results showed two themes, the care relationship to the patient and the external environment. These themes describe how the nurses caring towards the patient and how the nurses experienced obstacles as fear and ignorance while it also showed that the possibilities for diligent care. The nurses wanted to give the best care, even though the patients were affected by a hospital acquired infection. The external environment revealed that increased workload and time contributed to the care relationship, both negative and positive. Conclusion: The nurses' experiences of caring for patients with hospital acquired infections, can lead to improving and maintaining good care for the patients. The hope is to reduce the number of patients to get affected and to influence the nurses' working environment in a more pleasant context.

Bakgrund: Vårdskador är vanligt förekommande i både svensk och utländsk sjukvård. Överlag bidrar vårdskadorna med flera dygns förlängda vårdtider och upptar ett stort antal vårdplatser. Detta upptar resurser och kostar samhället många miljarder kronor varje år. Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för patientsäkerheten i vården, vilket i Sverige är reglerat i lagar och föreskrifter. Dessa finns till för att skydda patienter mot vårdskador och innebär en skyldighet för hälso- och sjukvården att ständigt jobba för att utveckla kvalitet och säkerhet i vården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av vårdskada. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg har genomförts. Sökning efter resultatartiklar till översikten gjordes i CINAHL Complete och PubMed. Elva originalartiklar hittades, vilka utgör underlag för resultatet i översikten. Resultat: Med stöd i Katie Erikssons vårdteori identifierades tre huvudkategorier av upplevelser, vilka var vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Varje kategori hade tillhörande underkategorier där patienternas upplevelser beskrivs. Diskussion: Huvudfynd i resultatet har diskuterats utifrån bakgrund, annan forskning och Katie Erikssons vårdteori. Kommunikation och information från vårdpersonalen efter en vårdskada upplevs av patienter bristfällig. I de fall då kommunikation och information upplevs tillfredställande minskar också vårdlidandet. Patienters upplevelser visar att vårdpersonal inte följer sitt ansvar och befintliga lagar, vilket tycks utgöra ett problem som hämmar kvalitet och säkerhet i vården. I kontrast till de negativa upplevelserna förekommer också positiva upplevelser vilka relateras till god vård innan och efter vårdskadan. / Background: Adverse events are common in Swedish and foreign healthcare. These events overall contribute to several days of prolonged hospital stay and occupies a large number of hospital beds. It occupies resources and costs the society billions of Swedish crowns (SEK) every year. Healthcare professionals are responsible for the patients’ safety in the healthcare, which in Sweden is regulated by laws and regulations. These are designed to protect patients against adverse events and injuries in the healthcare and entail obligations for healthcare professionals to constantly work to develop the quality and safety for the patients in the healthcare.  Aim: The aim of this literature review was to describe patients´ experiences of being affected by an adverse event. Method: A literature review has been performed according to Friberg’s method. The databases CINAHL Complete and PubMed were used for searching articles for this literature review. Eleven original articles were found, which are used to form the results of this review. Results: With support in Katie Eriksson´s theory of caring, three main categories of patients experiences were found, these categories were suffering related to healthcare, suffering from illness, suffering of life. Each category had related subcategories where patients' experiences are described. Discussion: Main findings has been discussed on the basis of the background, other research and Katie Eriksson’s theory of caring. A lack of communication and information from the healthcare professionals after an adverse event was experienced. In cases when the communication and information perceived satisfactorily the suffer were reduced. Patients’ experiences show that healthcare professionals do not follow their responsibilities and the existing laws, which inhibits the quality and safety of the healthcare. In contrast to the negative experiences there were also positive experiences, which are related to good care before and after the adverse event.

I den svenska vården drabbas uppskattningsvis var tionde patient av en vårdskada, det vill säga en undvikbar skada direkt orsakad av vården (Socialstyrelsen, 2008; Ödegård, 2007). Vårdskador ska registreras som avvikelser som sedan ska analyseras för att finna orsak och ligga till grund för förbättringsarbete (Socialstyrelsen, 2008). Syftet med studien är att beskriva innehållet i de patientavvikelser som registrerats av personal på sjukhus. Innehållet beskrivs avseende vilka händelser som registrerats och vårdpersonalens beskrivningar av händelseförloppet. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa delar. Den kvalitativa delen genomfördes med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Den kvantitativa delen redovisas med hjälp av deskriptiv statistik. Resultatet av studien visar att de flesta avvikelser berör Organisation/regler/resurser, Vård och behandling samt Halk/fall. Patienter i åldern 70-90 år drabbas i störst utsträckning. Händelseförloppet är ofta detaljerat beskrivet. Personal är däremot mindre benägen att skriva vad de anser vara orsak till det inträffade, samt bidra med förbättringsförslag. Teman som kom ur den kvalitativa analysen var: ”Det blir arbetsamt när andra gör fel”, ”Att vara nära men inte inpå” och ”Att lindra lidande”.

<p>I den svenska vården drabbas uppskattningsvis var tionde patient av en vårdskada, det vill säga en undvikbar skada direkt orsakad av vården (Socialstyrelsen, 2008; Ödegård, 2007). Vårdskador ska registreras som avvikelser som sedan ska analyseras för att finna orsak och ligga till grund för förbättringsarbete (Socialstyrelsen, 2008). Syftet med studien är att beskriva innehållet i de patientavvikelser som registrerats av personal på sjukhus. Innehållet beskrivs avseende vilka händelser som registrerats och vårdpersonalens beskrivningar av händelseförloppet. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa delar. Den kvalitativa delen genomfördes med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Den kvantitativa delen redovisas med hjälp av deskriptiv statistik. Resultatet av studien visar att de flesta avvikelser berör Organisation/regler/resurser, Vård och behandling samt Halk/fall. Patienter i åldern 70-90 år drabbas i störst utsträckning. Händelseförloppet är ofta detaljerat beskrivet. Personal är däremot mindre benägen att skriva vad de anser vara orsak till det inträffade, samt bidra med förbättringsförslag. Teman som kom ur den kvalitativa analysen var: ”Det blir arbetsamt när andra gör fel”, ”Att vara nära men inte inpå” och ”Att lindra lidande”.</p>