Abstract Background. The need for drugs delegation is increasing as more and more sick people are cared for at home and too few nurses working in home health care. Because of this, the number of delegations per nurse is often unacceptably high.Aim. The aim of this study was to describe the public health nurses´ experience in drugs delegation to home care staff in home care.Method. In this study a qualitative method with an inductive approach was used. Data collection was conducted through focus group interviews with seven public health nurses. Data were analyzed using qualitative content analysis.Results. The results showed that the public health nurses´ experience in drugs delegation in home care could be summarized in one word, inadequacy. They experienced need for resources, cooperation, education and interpersonal and organizational safety and security. The need for resources included that public health nurses had to delegate because of lack of personnel and lack of time. Need for cooperation included organization, when problems arose when two principals were involved into drugs delegation. Need for education was about lack of knowledge, requests for skills upgrading, theoretical information, practical exercises, teaching methods and aids. Need for interpersonal safety and security included personnel awareness, communication, trust, and voluntariness. Need for organizational safety and security was about dose dispensing, quality assurance and planning.Conclusion. The findings of this study were that one principal would simplify the drug delegation. A common education material would be good for an optimal drug delegation. It was important for the public health nurses to delegate to well known personnel, for safe and secure drugs delegation.Keywords. Drugs delegation, focus groups, home care, home care staff, public health nurse,  qualitative content analysis.

Det finns 79 sjukhus i Sverige som utför total höftledsplastik. Ett sjukhus i Mellansverige opererar årligen 300 elektiva höftplastikoperationer. Syftet med studien var att undersöka hur stor andel av patienterna som inte går hem som planerat efter elektiv höftplastikoperation samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Även ålder- och könsskillnader vad gäller tidpunkt för hemgång har undersökts.Studien är empirisk och kvantitativ med en jämförande och deskriptiv studiedesign. Egenhändigt utformade formulär delades ut. Totalt 52 formulär samlades in varav 10 uteslöts som bortfall.Studien visade att 64 % av patienterna blir kvar längre än planerat på sjukhuset. Detta beror på flera olika faktorer. Lågt blodvärde och/eller behov av blodtransfusion, hemsituation och immobilisering var de tre främsta orsakerna. Övriga orsaker som framkom var yrsel och svimning, övrig sjukdom, helg, smärta, ny fraktur samt bilaterala proteser. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan ålder och försenad hemgång eller mellan kön och försenad hemgång.Slutsatsen är att majoriteten av de elektiva höftplastikpatienterna blir kvar längre än planerat på avdelningen och de tre främsta orsakerna till detta är lågt blodvärde och/eller behov av blodtransfusion, hemsituation och immobilisering. / ABSTRACTThere are 79 hospitals in Sweden performing total hip replacement. A hospital in central Sweden operates an annual of 300 elective hip replacement surgeries. The purpose of this study was to examine the proportion of patients who do not go home as planned after elective hip replacement and the reasons behind this. Age and gender differences in the timing of discharge have also been investigated.The study is empirical and quantitative, with a comparative and descriptive study design. Self-designed forms were distributed. A total of 52 forms were collected of which 10 were excluded as non-response.The study showed that 64% of patients remain longer than planned at the hospital. This is due to several factors. Anemic and/or need for blood transfusion, home situation and immobilization were the three main causes. Other factors that emerged were dizziness and fainting, other illness, weekend, pain, new fracture and bilateral prostheses. There were no significant difference between age and delayed discharge or between sex and delayed discharge.The conclusion is that the majority of elective hip replacement patients remain longer than planned in the hospital and the three main reasons for this are anemic and/or need for blood transfusion, home situation and immobilization.

Sjuksköterskor möter ofta patienter i livets slutskede och det är ett stort ansvar och en stor händelse att få vara med när en människa avslutar sitt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där tre olika databaser har använts, Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Tretton vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterade i fyra teman: att skapa en god relation, att ha ett känslomässigt engagemang, att bli berikad av sina erfarenheter och att skapa livskvalitet för den döende patienten. Resultatet visade att sjuksköterskors känslomässiga engagemang är betydelsefullt för att kunna ge en god palliativ vård. En nära relation är en förutsättning för att hjälpa patienter och anhöriga att känna livskvalitet eftersom varje unik människa har sin egen uppfattning om vad livet och döden innebär för dem. Palliativ vård gav erfarenhet som medförde personlig utveckling. För att patienter ska få ett så värdigt slut som möjligt är sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter en avgörande betydelse. Därför finns det ett stort behov av utbildning och ständig fortbildning inom den palliativa vården.

Alla människor med psykisk sjukdom har rätt till en likvärdig vård som baseras på kunskap, säkerhet och god kvalitet. För många patienter är detta tyvärr inte någon verklighet. Tidigare studier visar att psykisk sjukdom ökar i samhället, samt att tillgången till psykiatrisk vård är bristfällig. Personer med psykisk sjukdom har en ökad morbiditet, vilket gör att de, förutom den psykiatriska vården, är i behov av somatisk vård. Detta innebär att allt fler människor med psykisk sjukdom även kommer att behöva söka vård på en somatisk avdelning. Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom på en somatisk vårdavdelning. Författarna har gjort en litteraturstudie där resultatet har sammanställts från nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever känslor som rädsla, osäkerhet, frustration och hopplöshet då de vårdar patienter med psykisk sjukdom på en somatisk vårdavdelning. Bristande kunskap och otillräcklig praktisk erfarenhet inom området, samt undermåliga resurser är bakomliggande orsaker till sjuksköterskornas upplevelser. Sjuksköterskor som arbetar på en somatisk vårdavdelning bör få möjligheten att framförallt erhålla utökad praktiskt erfarenhet på psykiatriska avdelningar, men även mer teoretisk utbildning. Utökade resurser i form av ökad personaltäthet och ett mer sammanhållet arbetsteam är även viktiga åtgärder för att vården för dessa patienter ska bli så adekvat som möjligt.

No description available.

<p>Att bli frisk från Anorexia Nervosa innebär en lång och hård kamp mot sjukdomen. Många kvinnor beskriver hur de upplever en särskild vändpunkt då tillfrisknandet börjar. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av tillfrisknandet från Anorexia Nervosa i Sverige. Frågor som studien ställer är om vändningen kommer när kvinnorna är under vård och vilka faktorer som påverkar tillfrisknandet.</p><p>För att få fram kvinnors upplevelser användes en kvalitativ ansats. För att samla in data lästes sex olika självbiografier som var skrivna i Sverige på svenska. Böckerna lästes igenom ett flertal gången för att få en bild av helheten. Därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Genom analysen hittades två teman, inre och yttre drivkraft mot hälsa, med fem tillhörande kategorier. Dessa kategorier var sjukdomsinsikt, inre kamp, tankar om framtid,vårdinsatser och omgivningens betydelse. Resultatet visar att kvinnorna inte blir friska bara genom att de får vård. Vården är en av de faktorer som medverkar till en vändning för kvinnan. Resultatet visar även att en individuell och holistisk vård är mycket viktigt.</p>

<p>Schizofreni är en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen påverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det är att leva med schizofreni. Metoden som används var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berättelse och tre självbiografier av människor som själv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nära kontakt med en schizofren patient. De analyserades enligt Lyckhage modellen för att analysera berättelser. Sju kategorier har framkommit i resultaten som uttrycks med: Leva i en främmande och ond värld, Självmord, Relation till vårdpersonalen, Familjen och närstående, Självuppfattning, Att uppleva ångestattacker, samt Inre röster och hallucinationer.</p> / <p>Schizophrenia is a serious psychological disease with mental disorder and loss of reality. The disease affects the whole life situation for the individual. The aim with this literature review was to describe how it is to live with schizophrenia. The method that is used is literature studies which means that a collection of different patients´ stories, three biographies written by people who themselves have experienced schizophrenia have been analysed but also a novel written by an author who was in close relation with a schizophrenic patient. These materials have been analysed according to Lyckhage´s model for analysing stories. Eight categories have emerged in the result giving utterance to: To live in an alien and evil world, suicide, relation to the nursing staff, family and relatives, self-concept, experiencing anxiety attacks, and inner voices and hallucinations.</p>

Stroke är en vanlig sjukdom som drabbar många patienter varje år i Sverige. Det är en allvarlig sjukdom, med ofta plötsligt insjuknande, där konsekvenserna för individen kan vara dramatiska. En majoritet av patienterna är äldre, men det är inte ovanligt att yngre patienter i arbetsför ålder drabbas av stroke. Min misstanke inför det här arbetet var att yngre patienter som drabbas av stroke har andra upplevelser och behov än de äldre patienter som drabbas av stroke. Syftet har därför varit att genom en litteraturstudie med kvalitativ ansats gå igenom aktuell forskning om yngre patienters upplevelser och behov av stöd och information efter en stroke. Åtta kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar har inkluderats och analyserats. Efter dataanalysen har teman och subteman arbetats fram. Tre huvudteman framstod; upplevelser vid insjuknandet, livet efter en stroke och behov av stöd och information. Under dessa tre huvudteman presenteras subteman för mer detaljerad och strukturerad analys. Aktuell forskning visar att den studerade patientgruppen upplevde bristande information från sjukvården avseende sitt sjukdomstillstånd, riskfaktorer, prognos och förlopp. De upplevde även bristande stöd avseende åldersanpassad vård och rehabilitering samt adekvat uppföljning och stöd efter insjuknanadet. Resultatet visar att insjuknandet är dramatiskt för dessa patienter och väcker många starka känslor. Deras liv och tillvaro förändras plötsligt. Vidare visar resultatet att detta är en patientkategori som inte upplever att de får tillräckligt med stöd och information om sin sjukdom eller situation. Varken sjukvården eller informationen upplevs som individ- eller åldersanpassad. Stora förbättringsmöjligheter finns för både sjukvården och kommunen att bättre informera, stödja och rehabilitera dessa patienter för att ge dem optimala möjligheter att återvända till ett så normalt liv och tillvaro som möjligt.

Fetma är en bidragande orsak till flera livsstilssjukdomar och en av de främsta riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår. Distriktssköterskor möter många patienter med fetma och en del av distriktssköterskans arbete är att stödja dessa patienter till att göra livsstilsförändringar. Många livsstilssjukdomar går att förebygga med förändrade levnadsvanor. Vanligt är att patienter kan göra livsstilsförändringar under en begränsad tid, men de återfaller sedan till gamla vanor. Mycket forskning är skriven utifrån behandlarens perspektiv. Vi har valt att vända på perspektivet och intervjua patienter för att få ta del av deras erfarenheter. Syftet med vår studie är att beskriva faktorer som påverkar förmågan att genomföra livsstilsförändringar hos vuxna patienter med fetma. Studien är kvalitativ med deskriptiv ansats. Tio enskilda intervjuer gjordes som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För att klara av en livsstilsförändring verkar det som att individens inre behöver beröras. Det framkom flera faktorer som var försvårande för genomförande av livsstilsförändringar t.ex. känsla av maktlöshet. Stöd önskades utifrån ett helhetsperspektiv, från både vårdpersonal och närstående. Snabba resultat i början ökade motivationen. Patienter med fetma är en grupp som ökar globalt. För att förebygga framtida Livsstilssjukdomar behövs patienternas egenvårdsförmåga stärkas. Då närstående involveras i behandlingen kan förutsättningar öka för ett lyckat resultat. För en hållbar utveckling i primärvården behöver vi ge dessa patienter stöd och god vård utifrån ett helhetsperspektiv, vilket i längden kan minska patientlidande och vara kostnadseffektivt för vården.

I Europa vårdar ambulanspersonal årligen cirka 300 000 människor med hjärtstopp. Ungefär en av tio överlever. Tidigare forskning har inte i någon större utsträckning berört hur överlevande patienter och närstående mår efteråt eller vilka etiska aspekter och problem som möter ambulanspersonal i dessa situationer. Med hjälp av en reflekterande livsvärldsansats är syftet med denna licentiatavhandling att beskriva vad det innebär att överleva hjärtstopp utanför sjukhus respektive närvara vid en nära persons hjärtstopp. Med utgångspunkt i det empiriska resultatet är syftet att belysa och diskutera etiska aspekter och problem av betydelse för ambulanspersonals vårdande ur ett normativt perspektiv. Avhandlingens empiriska resultat visar hur ogripbart det är att drabbas av hjärtstopp och hur uppvaknandet ur medvetslösheten innebär vilsenhet och kontrollförlust genom den minneslucka som tillfogats. Att överleva innebär därför ett sökande efter sammanhang så att situationen kan ges mening och förklaring till tankar, känslor och upplevelser. Känslan av sammanhang nås via andra människors berättelser tillsammans med egna minnen. I det fortsatta livet finns existentiell rädsla och otrygghet där den egna identiteten och meningen i livet omvärderas i takt med en växande insikt om hur den egna kroppen påverkats av hjärtstoppet. Ibland upplevs kroppen som begränsad vilket skapar otrygghet och rädsla. I det fortsatta livet kan det finnas skuldkänslor för det inträffade likväl som att hjärtstoppet ses som en opåverkbar händelse. Men det finns även tacksamhet och glädje över välbefinnande och trygghet i ett förändrat liv där vardagliga sysslor ger tillvaron en viss stadga. Det passerade livshotet införlivas i ett liv där mänskliga relationer blivit än viktigare värden i ett gott liv. Närvaro vid en nära persons hjärtstopp omkullkastar känslan av kontroll. Allt upplevs overkligt, tiden tycks stanna upp och samtidigt är verkligheten extremt påtaglig. Förvåning övergår snabbt till ett kaos av tankar och känslor där panik, chock och fruktan griper tag. Verkligheten innebär ett överväldigande och ensamt ansvar där närstående känner sig otillräckliga. Väntan på professionell hjälp känns lång och det är en befriande känsla då ambulanspersonal anländer och övertar ansvaret. Samtidigt väcks hopp om att patienten ska överleva. För närstående är allt kaotiskt, ångestfyllt och omtumlande då de kastas mellan hopp och misströstan för att slutligen få ett overkligt och ogripbart besked om den nära personens överlevnad eller död. Livets grundvalar skakas om och uppmärksammar livets skörhet och att inget kan tas för givet. Efter händelsen finns obesvarade frågor och oro som riskerar att leda till ensamhet i sorg eller i en oro för den överlevandes framtid. Oavsett vilket, riskerar ensamheten att leda till uppoffring av egna och viktiga behov. I ett gott beslut balanseras etiska normer att rädda liv, rätten till värdig/god död, autonomiprincipen samt att göra gott och inte skada. Den övergripande normen vid hjärtstopp är att rädda liv. Att i det akuta skedet avgöra om patienten räddas till ett acceptabelt liv är svårt. Det empiriska resultatet ger dock stöd för att återupplivning bör göras vid behandlingsbara hjärtstopp samtidigt som resultatet visar hur svårt det är att dra en gräns för vad ett acceptabelt liv är. Undantagsvis är det goda beslutet att avstå från eller avbryta återupplivning, exempelvis vid förekomst av ett giltigt förhandsdirektiv. En värdig/god död är då det primära. Ett utökat etiskt ansvar för ambulanssjuksköterskor kan vara att de ges beslutsrätt för avbrytande av återupplivning. Ett annat ansvar handlar om möjligheten att främja ett gott liv för överlevande genom att efteråt bidra med kunskap som kan skapa förlorade sammanhang. Ansvaret för närstående kan innebära att meningslös återupplivning inte görs ”för deras skull” utan att deras behov möts på bättre sätt.