Bakgrund: Hjärnskakning är en vanlig form av traumatisk hjärnskada som kan ge varierande symtom. Idrottsrelaterad hjärnskakning kan kliniskt fastställas av vårdpersonal bland annat med hjälp av Sport Concussion Assessment Tool (SCAT5). Riktlinjer kring rehabilitering utgår ofta från hjärntrappan vilket innebär en successiv återgång till idrott och skola. Syfte: Syftet var att utforska och beskriva unga personers upplevelser och erfarenheter av rehabilitering efter en idrottsrelaterad hjärnskakning samt hjärnskakningens eventuella påverkan på vardagslivet hos den drabbade. Metod: Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare i åldrarna 17– 24 år, med erfarenhet av rehabilitering efter en idrottsrelaterad hjärnskakning under de senaste tre åren. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tre underkategorier vardera. Följderna av hjärnskakningen varierade i omfattning och det framkom skilda perspektiv avseende rehabilitering samt hur bemötande, information och kommunikation från vårdpersonal upplevdes. I intervjuerna lyftes stöd och olika strategier för att hantera vardagen. Konklusion: Idrottsrelaterad hjärnskakning påverkar individens liv i varierande omfattning utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. Resultatet visade att rehabiliteringen bör vara individanpassad och att stöd är centralt för att främja individens trygghet och delaktighet. Fysioterapeutens kompetens är betydelsefull i denna process och kan ibland behöva kompletteras av multiprofessionella team.

Problemområde: Barn i förskolan delar en specifik kamratkultur som innehåller kunskaper och information om gruppens sociala vardagsliv. För att kunna bekräfta, förstå och respektera barns relationer behöver pedagoger analysera och agera utifrån barns perspektiv. Om man erkänner barn som kompetenta aktörer och barngruppen som en viktig tillgång för det pedagogiska arbetet, behöver alla som arbetar inom förskolan uppmärksamma det barnen själva bidrar med i verksamheten. Syfte: Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur barns erfarenheter, uppfattningar och förståelse av tillhörighet kan komma till uttryck i en specifik förskolegrupp. Avsikten är att identifiera hur kamratkulturen speglas ur barns perspektiv. Dessutom är avsikten att diskutera vilken betydelse kunskapsbidraget om barns kamratkulturer kan ha för pedagogers och specialpedagogers förståelse av barns förskolevardag och för olika pedagogiska ställningstaganden. Frågeställningar:Hur uttrycker barnen i undersöknings gruppen genom ord och handling sina upplevelser av tillhörighet och hur förhandlar de om tillhörighet? Hur gestaltar sig inneslutningens komplexitet i denna undersökningsgrupp och hur kommer den till uttryck i barnens förskolevardag? Hur ser mönster och roller i kamratkulturen, och hur kan de beskrivas?Utgångspunkt är den barndomssociologiska teorin och Corsaros (2003, 2011) teori om kamratkulturer. Löfdahl (2004) Tellgren (2004) och Skånfors (2013) är tre svenska forskare som använt och utvecklat kamratkulturteorin och satt in den i ett svenskt förskolesammanhang. Deras forskning utgör en del av underlaget för tidigare forskning i denna studie. Metod: Detta är en kvalitativ studie inspirerad av etnografisk ansats utförd på en förskolevdelning. Studien är multimetodisk. Fältanteckningar, deltagandeobservationer, intervjuer, samtalspromenader samt samlingar med kompistema utgör underlag för att skapa en förståelse för barns perspektiv. Resultatet visar i likhet med tidigare studier på barns angelägenhet att vara en del av gemenskapen samtidigt som de visar att det är viktigt för dem att skydda densamma. Ett resultat som skiljer sig från tidigare studier är hur barnen sparar och återupptar lekteman och aktiviteter efter avbrott, vilket får konsekvenser i kamratkulturen. Studiens resultat visar att grupprocesser utgör en betydande del av varje barns dag på förskolan. Kunskapsbidraget: De kunskaper och erfarenheter som barn bär med sig från upplevda kamratkulturer kommer att få betydelse för barnens deltagande i andra kulturer de ingår i och kommer att ingå i. Barnens kompisrelationer och arbete med tillhörighet i förskolan behöver därför uppmärksammas och diskuteras. Detta arbete är ett bidrag till att skapa förståelse för och kunskap om barns egna kamratkulturer.Specialpedagogiska implikationer: Kamratkulturteorin är viktig att beakta och använda i förskolans vardag för att inte ta barns kamratkulturer för självklara. Med synsättet att människans kompetens är beroende av kontexten kan det specialpedagogiska uppdraget bidra till att utveckla verksamheten i förhållande till hur hela förskolemiljön är organiserad, för att främja alla barns möjligheter till goda kamratrelationer.

The aim of this study is to highlight drug experiences and the significance our interviewee’s ascribe to their drug experiences in conjunction to their everyday lives. In the concluding chapter of this study we have used the collective experiences of the participants to allow us to engage in a dialogue of why it is important to acknowledge the attributes and needs an individual attaches to his/her perspective drug in the field of social welfare in Sweden. Symbolic Interactionism as a theoretical approach is used as the framework for understanding responses of participants in this study. The word “experience” is a comprehensive concept for the sensations that an individual feels. The research has been collected through seven qualitative interviews with seven former drug addicts, who have all abused drugs on a daily basis over a period of four to thirty years. All the participants have been addicted to amphetamine, heroin or crack. The emphasis has been on each participant’s subjective experience of drug abuse and it is their truth that is told in our study. The result of the research shows that when a drug becomes a bearer of meaning- i.e. the needs and attributes the individual crave for, it becomes the central and a long-awaited phenomenon in the person’s life. The individual now de-signs his/her reality on the basis of these needs and attributes that he/she has attached to the drug. However the world becomes ever more complex over time when the individual’s life revolves around the drug experience and no longer fits into the drug-free society. The positive and negative attributes attached to the drug evolves over time and there for changes their perspective to the drug experience thus allowing them to live a drug-free life.

I denna studie undersöktes hur elever i grundskolan förstår och hanterar negativa tal i matematik. En fenomenografisk metod användes för att samla in både kvantitativa och kvalitativa data från elever i årskurs 9. Studien fokuserade på elevernas uppfattningar om negativa tal och undersökte hur eleverna skiljer på minus-symbolen för subtraktion och negativitet, om de tycker att matematik blir svårare med negativa tal och om problem med negativa tal blir lättare att lösa när de handlar om vardagliga situationer. Resultatet analyserades och diskuterades i ljuset av tidigare forskning på området. Resultatet visade att eleverna hade svårt att skilja på minus-symbolen för subtraktion och negativitet, och att de ibland förväxlade de två symbolerna med varandra. Detta ledde till att vissa elever hade svårt att hantera negativa tal i olika kombinationer, och att de automatiserade regeln att minus minus blir plus. När eleverna fick möjlighet att använda negativa tal i vardagliga situationer verkade det bli lättare för dem att förstå och hantera negativa tal. En del elever upplever att matematik blir svårare med negativa tal, medan andra inte tycker att det påverkar svårighetsgraden.

I detta arbete undersöks vilken funktion medierna har i den samiska vardagen samt att försöka urskilja ett mönster i hur medierna samverkar med den samiska identiteten. Den gestaltande delen är ett memoryspel som visar de renskötande samernas levnadsmiljöer. Detta för att ge en bild av några moment i vardagen vilka influerar identitetsskapandet.

Titel: Kriminalvårdares erfarenheter av att stödja klienter som är intagna på häkten och anstalter i aktiviteter i dagliga livet. Bakgrund: Kriminaliteten i Sverige ökar vilket innebär en ökad belastning på kriminalvårdens verksamheter med platsbrist och långa väntetider till anstalt. Kriminalvårdens arbete med aktiviteter i dagliga livet (ADL) är idag otillräckligt då det inte speglar meningsfullhet eller de krav som livet utanför anstalten ställer på individen. Syfte: Syftet med studien var att belysa kriminalvårdares erfarenheter av att stödja klienter som är intagna på svenska häkten och anstalter i aktiviteter i dagliga livet. Metod: Kvalitativ intervjustudie valdes som metoddesign. Deltagarna rekryterades genom avsiktligt urval och snöbollsurval. Totalt intervjuades åtta kriminalvårdare inom häkten och anstalter i Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod och utgick från kriminalvårdarnas berättelser. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Säkerhet prioriteras, Kriminalvårdare som motiverande faktor och Upprätthållande av delaktighet i ADL. Kriminalvårdarna beskrev deras arbete att stödja klienterna i ADL och vilka möjligheter och hinder som relaterar till detta. Slutsats: Då säkerhet prioriteras uppger kriminalvårdarna att rehabiliteringen blir sekundär. Flera kriminalvårdare belyser behovet av ökad kunskap inom kriminalvården kring ADL och bemötande gentemot klienter med ökat behov. Implikationer: Studien motiverar mer individanpassade rutiner och mallar samt ökad kunskap kring ADL vilket kan uppfyllas med hjälp av en arbetsterapeut. / Title: Correctional officers’ experiences of supporting clients in custodies and prisons in activities in daily living. Background: Crime in Sweden is increasing which means an increased burden on the correctional services with a lack of space and pending times for a spot in prison. The work with activities in daily living (ADL) is currently insufficient as it does not reflect meaningfulness or the demands of life outside of prison. Aim: The aim of the study was to highlight correctional officers experiences of supporting clients who are in Swedish custodies and prisons in activities of daily living. Method: The qualitative interview study was chosen as the method design. Participants were recruited through purposive and snowball sampling. A total of eight correctional officers in Swedish custodies and prisons were interviewed. The qualitative content analysis was used to analyze the results and was based on the correctional officers' stories. Results: The results are presented in three categories: Security as a priority, Correctional officers as a motivating factor and Maintaining participation in ADL. The correctional officers described their work with ADL and the opportunities and obstacles related to this. Conclusion: When security is prioritized, the correctional officers state that rehabilitation becomes secondary. Several correctional officers highlight the need for increased knowledge among staff about ADL and how to treat clients with increased needs. Implications: The study justifies more individualized routines and templates as well as increased knowledge of ADLs, which can be achieved with the help of an occupational therapist.

Body Dysmorphic Disorder, BDD, is a psychiatric diagnosis that is characterized by self- perceived ugliness. The knowledge about BDD is low and people experience that they have the diagnosis, but haven’t been diagnosed with BDD due to the lack of knowledge among professionals. Previous research has mostly consisted of quantitative studies regarding the prevalence of BDD. The purpose of this study is to describe and analyze how people, who feel that they have BDD, describe living with it in their everyday life. The study is based on four narrative interviews, and the analysis of the results is based on a narrative approach. The results show that many areas in life are negatively affected by BDD, such as, school or work, relationship with others and quality of life. There is also a lack of knowledge regarding BDD among professionals which affects the treatment of people with BDD. In conclusion, BDD is a complex diagnosis to live with and many aspects in life are limited because of the diagnosis. Therefor the knowledge of BDD must increase in order for people to be able to get the right treatment.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innefattar sjukdomarna Ulcerös kolit och Morbus Crohn. Miljöfaktorer och förändrade kostvanor tros vara anledningar till att IBD-fallen ökat i USA och västra Europa på kort tid. I Sverige drabbas cirka 500 personer av Morbus Crohn varje år och Ulcerös kolit drabbar ca 900 personer per år. Sjukdomen yttrar sig i fysiska symtom som diarré, smärta och viktnedgång men påverkar även individen psykosocialt. Syfte: Syftet var att beskriva människors upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom samt att presentera vilken undersökningsgrupp som beskrivits i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar användes. Databaserna PubMed och Cinahl användes för att söka artiklar. Sökorden som användes var: Inflammatory Bowel Diseases, Qualitative, Everyday life och Lived experiences. Huvudresultat: IBD är en kronisk sjukdom. Fysiska symtom som illamående, viktnedgång, smärta och trötthet vilket även ses som ett psykiskt symtom. Oro, depression och dålig självkänsla upplevdes också. Sjukdomen visade sig påverka individens vardagsliv, kostvanor, familjeliv, och sociala relationer. Alla inkluderade artiklar presenterade undersökningsgruppen. Slutsats: IBD blir allt vanligare i världen. Symtomen är både fysiska och psykosociala och påverkar den drabbades vardagsliv, sociala liv och kosthållning. Sjuksköterskan möter en stor utmaning i att kunna bemöta och vårda dessa patienter då varje enskild individ har olika upplevelser av samma diagnos. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) includes the diseases Ulcerative Colitis and Morbus Crohn. Environmental factors and changing diets are thought to be reasons for IBD cases has increased in the US and Western Europe in a short time. It is in Sweden about 500 people affected of Morbus Crohn every year and Ulcerative colitis affects about 900 people per year. The disease has physical symptoms such as diarrhea, pain and weight loss, but also affects an individual psychosocial. Aim: The aim was to describe people's experiences of living with inflammatory bowel disease, and to present the study group as described in the included articles. Methods: This study is a descriptive literature study and 11 qualitative articles were used. PubMed and Cinahl were used to search for articles. Keywords used were: Inflammatory Bowel Diseases, Qualitative, Everyday Life and Lived Experiences. Main results: IBD is a chronic disease. Physical symptoms such as nausea, pain and fatigue which is also seen as a mental symptoms. The disease was found to influence the individual's daily life, eating habits, family life, and social relationships. All included articles presented the study group. Conclusion: IBD are becoming more common in the world. The symptoms are both physical and psychosocial and affects the afflicted person everyday life, social life and diet. Nurses face a big challenge in being able to confronting and care for these patients, since each individual has different perceptions of the same diagnosis.

Bröstcancer är den vanligaste kvinnliga cancerformen. Vid ett besked om bröstcancer drabbas ofta kvinnan av en livskris. Både hennes kropp och hennes sätt att se på livet förändras i takt med sjukdomen och det är oerhört viktigt att hon har sina anhöriga och vårdpersonalen till hands som stöd i denna livskris. Syftet är att belysa behovet av stöd hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. För att göra detta har metoden litteraturstudie valts. Det som framkommit i resultatet är att kvinnorna ville ha stöd redan från insjuknandet och börja bygga en god relation till sjukvården som sedan fortlöper genom hela sjukdomsförloppet. Vidare ville kvinnorna ha ett fortsatt gott stöd i vardagen, känna ärlighet från vårdpersonal men samtidigt kunna skratta i livet. Till sist ville de ha hjälp att hantera sin förändrade kroppsbild och identitet och få en samhörighet med andra kvinnor i liknande situation. Vidare valde vi att diskutera tre frågor som framkom och som ansågs viktiga och intressanta, dessa var relationen till sjukvården, vardagslivet som mor och patient och till sist den förändrade identiteten, kroppsbilden och sexualiteten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett ökande samhällsproblem och övervikten och/eller fetman kan påverka barnen och ungdomarnas hälsa. Det ligger mycket skam och skuld i att ha övervikt och/eller fetma och för att sjuksköterskan ska kunna ta upp ämnet på ett bra sätt krävs god kunskap och förståelse om hur detta påverkar barnen och ungdomarnas vardagsliv. Syftet med examensarbetet är att belysa hur barn och ungdomar upplever att deras övervikt och/eller fetma påverkar vardagslivet. Examensarbetet baseras på en systematisk litteraturstudie som består av åtta kvalitativa artiklar vilka har analyserats utifrån Axelssons (2012) modell. Resultatet presenteras i tre huvudteman med åtta underliggande underteman. Dessa är: Utanförskap till följd av mobbning (Känslan av att bli mobbad, Känslan av hur relationer påverkas, Känslan av social isolering och av rädslan för att bli granskad). Begränsningar relaterade till den subjektiva kroppen (Känslan av att vara begränsad på grund av sin fysiska kropp, Känslan av att vara begränsad på grund av sin själsliga kropp). Viktminskning – ett steg i att uppnå hälsa (Känslan av att vilja gå ner i vikt och svårigheten att uppnå en bra följsamhet, Känslan av att lyckas eller inte lyckas med viktminskningen, Känslan av att ha eller inte ha stöd från familj och vänner). Huvudfynden är att den mobbning som barn utsätts för på grund av övervikt/fetma, ledde till social isolering och ett utanförskap. Barnen och ungdomarna mådde även psykiskt dåligt på grund av mobbningen och detta visade sig i att de inte kunde vara nöjda med sig själva eller kunde känna välbefinnande. Slutsatsen är att övervikt och/eller fetma påverkar barn och ungdomars vardagsliv i stor utsträckning och sjuksköterskan behöver vara medveten om detta för att kunna vårda barnen och ungdomarna på ett bra sätt. / Program: Sjuksköterskeutbildning