Frivilliga och ofrivilliga insatser från anhöriga blir en del av lösningen på utmaningarna i vården för personer som har kognitiv sjukdom. För att förbättra anhörigvården krävs större förståelse och mer kunskap om hur anhörigas vardag ser ut, samt om arbetsterapeutisk kompetens kan underlätta vardagen. Syftet med studien var att utifrån tidigare forskning beskriva anhörigas erfarenheter av att leva i en vardag med en person som har kognitiv sjukdom. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie med systematik där tio kvalitativa artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att anhöriga upplevde svårigheter i vardagslivet, vilket berodde på det stora vårdansvaret som åläggs dem. Anhöriga hanterade vårdarbördan genom att använda olika strategier, men de upplevde sig hjälplösa eftersom stödet från samhället var otillräckligt och saknade personcentrering utifrån deras unika vardagssituationer. Anhörigas egentid begränsas när de blir vårdare, vilket skapar aktivitetsobalans i deras liv när minskad tid går till återhämtning och fritid. Utifrån resultatet kan det antas finnas brister i hälso- och sjukvården när anhöriga inte hänvisas till arbetsterapeuter, som med sin kompetens skulle kunna bidra med en betydelsefull roll och underlätta deras vardag.

Bakgrund: Hemmet är en viktig plats för människor att utföra aktiviteter och utveckla sin identitet. Hemlöshet är dock ett globalt växande problem och bara i Sverige beräknas ca 33 000 människor vara hemlösa. Arbetsterapin har en viktig roll i samhället att förbättra hemlösas livssituation ur ett aktivitetsperspektiv. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeutiska arbetssätt att arbeta med hemlösa utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Metod: Litteraturstudie där artiklar med kvalitativa studier och fallstudier analyserats.Databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo användes för att hitta relevanta artiklar. Huvudresultat: Arbetsterapeutiskt arbetssätt med hemlösa är varierande beroende på kontexten. Arbetsterapeuten arbetar med att identifiera klientens meningsfulla aktiviteter, motivera klienter till aktivitetsengagemang samt arbetar med klienter som har destruktiva aktivitetsmönster. I arbetet identifieras fyra teman som är meningsfulla aktiviteter, självständigt vardagsliv, förändra aktivitetsmönster och holistiskt perspektiv på klienter. Slutsats: Det råder fortsatt behov att forska vidare inom området arbetsterapi och hemlöshet. Det råder även kunskapsbrist i samhället om arbetsterapi och arbetsterapeuters roll i arbetet med hemlösa.

Denna uppsats utforskar musikens roll i människors vardagliga liv, hur den bidrar tillvälbefinnande och beteende. Genom att bygga vidare på tidigare forskning om musikens användning i vardagen, undersöker studien hur musik används i olika sociala sammanhang. Studien har tagit hjälp av tre teoretiska ramverk för att besvara forskningsfrågorna. Dessa var Uses and gratifications, medieetnografi samt mediegenerationer. Studien har använt sig av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att musikens betydelse sträcker sig bortom underhållning och kan vara en viktig resurs för att reglera känslor, skapa atmosfärer och förbättra produktiviteten. En central del av studien är att analysera musikanvändnings roll i människors vardag samt vilka motiv och belöningar som ligger bakom. Studien belyser hur musik kan användas medvetet för att skapa olika stämningar, vilket i sin tur har en inverkan på individens beteende och interaktioner i vardagen. Studien kommer även fokusera på hur musikkonsumtion skiljer sig åt mellan generationer. Detta för att se vad digitaliseringen har tillfört enligt olika generationer. För att utforska förändringar i musikkonsumtion digitaliseringen och vad för har inverkan på musikkonsumenters rutiner och behov. Genom att analysera motiv och belöningar bakom människors musiklyssnande via dessa plattformar, ger studien insikter i hur teknologiska framsteg formar musikkonsumtionen och individens relation till musik. Slutligen betonar studien vikten av fortsatt forskning inom området för att utforska hur teknologin kan skapa nya beteendemönster och rutiner. Även vad medierna och förändringar i musikkonsumtion över tid, samt för att studera förståelsen för musikens roll i människors liv och samhälle. Genom att dra slutsatser från sådana studier kan detta bidra till en ökad förståelse för musikens mångsidiga och komplexa roll i individens vardag och livskvalitet.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är kronisk luftrörs/lungsjukdom. World Health Organisation [WHO] informerar att KOL kommer bli den tredje största dödsorsaken globalt och 3 miljoner människor har dött på grund av KOL år 2012 i världen och samtidigt sjukdomen har ökat bland kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelserna av att leva med KOL hos kvinnor. Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga, kvalitativa artiklar. I de inkluderade artiklarna kunde man läsa om kvinnors upplevelser. Artiklar analyserades utifrån beskrivning av allmän textanalys. Resultat: Resultat presenterades i följande tre kategorier, upplevelser av fysiska svårigheter och begräsningar såsom förlorat styrka att göra vardagliga saker, att vara begränsad till sitt rum, begränsad aktiviteter och sömn svårigheter. Upplevelser av oro och rädsla såsom om att bli andfådd, att dö i sömnen eller att andningstekniken inte ska fungera. Upplevelser av skuldkänslor relaterad till rökning, att man sätter skulden på myndigheterna då man inte fick information om konsekvenserna. Slutsats: Patienter med sjukdomen KOL kan uppleva begränsningar i vardagen på grund av sjukdomen. Deras sociala liv kan också påverkas då de ofta blir bundna till sina hem. Det kan man påstå att det behövs vidare forskning. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic bronchial/pulmonary disease. World Health Organisation (WHO) informs that COPD will become the third largest cause of death globally and 3 million people have died due to this disease in the year 2012 in world and same time this disease have increased among women. Aim: The aim of this study was to examine the experiences of women living with COPD disease. Method: A general literature review was performed based on seven scientific qualitative articles. The included articles were about women´s experiences. Analysis of the selected qualitative studies was performed by a general text analysis. Results: The result was presented in three categories. The first category was about experiences of physical difficulties and limitations that dealt loss of the strength to do daily life things, being confined to own room or house, limited activities in and outside of house and insomnia. The second category was about experiences of anxiety and fear of being short of breath, dying in sleep and breathing techniques failure. Third category dealt with experiences of Guilt related to smoking, blaming authorities that they did not given information about consequences of smoking. Conclusion: Patients with COPD may experience limitations in daily life because of the disease. Their daily life can also be affected as they are often confined to their homes. It may be argued that it is needed further research.

<p>Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Bengt Brüldes teorier om livskvalitet och sattes även i relation till tidigare forskning. Resultaten visar att ensamstående mödrar lever i ett spänningsförhållande mellan att autonomi och beroende. Alla mödrarna hade utvecklat olika strategier för att öka sin självständighet. Studien visade också att mödrarnas upplevelser av livskvalitet är avhängig känslan av att vara autonom.</p>

Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Bengt Brüldes teorier om livskvalitet och sattes även i relation till tidigare forskning. Resultaten visar att ensamstående mödrar lever i ett spänningsförhållande mellan att autonomi och beroende. Alla mödrarna hade utvecklat olika strategier för att öka sin självständighet. Studien visade också att mödrarnas upplevelser av livskvalitet är avhängig känslan av att vara autonom.

Energy use is a part of everyday life and the use of energy is a part of the global climate change. Policy makers urge individuals to change their daily behaviour in order to mitigate climate change and care for our common environment. The dissertation regards daily behaviour as activities performed by individuals. The theoretical base is the time-geographic approach wherein everyday life is regarded as a sequence of interlinked activities performed by indivisible individuals. The dissertation investigates individuals’ energy use as an outcome of the activities they perform in everyday life. The empirical base of the dissertation is time-diaries from the Swedish time use survey 2010/2011. The diary data is explored as sequences of daily activities by using sequence analysis and clustering. The results show that individuals’ energy use is closely interweaved with how they live their everyday lives in terms of activity sequences. The results imply that changing an activity affects both the intricate web of interaction in the household and the interdependence of activities in everyday life. Change does not only affect the singular activity that was the object for the change, but rather major parts of the sequence of activities. In order to address energy conservation in information campaigns considerations ought to be taken on how everyday life is shaped and formed by the individual, by negotiations between the individuals in households, and societal structures. Information can be targeted to groups of individuals  with similar activity sequences as they are revealed by cluster analysis. / Energianvändningen är en del av vardagen likaväl som användningen av energi är en del av den globala klimatförändringen. För att mildra effekterna på vår gemensamma miljö uppmanas människor av politiker och andra beslutsfattare att förändra sitt vardagsbeteende. I avhandlingen betraktas vardagsbeteendet som människors dagliga aktiviteter. Avhandlingens teoretiska grund är den tidsgeografiska ansatsen, där människors vardag betraktas som en sekvens av de aktiviteter som utförs av odelbara individer. Människors dagliga sekvens av aktiviteter undersöks för att ta reda på vilken energianvändning som genomförandet av aktiviteterna ger upphov till. Den empiriska grunden för avhandlingen är tidsdagboksdata från den svenska tidsanvändningsstudien från 2010/2011 och avhandlingen utforskar tidsdagböckerna som sekvenser av aktiviteter med hjälp av sekvens- och klusteranalys. Resultaten visar att individers energianvändning är nära sammanvävd med de aktivitetssekvenser som visar hur vardagslivet levs. Resultaten pekar vidare på att förändringar av enskilda aktiviteter också påverkar andra aktiviteter i det dagliga livet. Förändringar av en aktivitet påverkar således hela den dagliga sekvensen av aktiviteter. I utformningen av information som syftar till att minska hushållens energianvändning bör hänsyn tas till hur vardagslivets aktivitetssekvens formas av den enskilde i samspelet både med andra individer i hushållet och med samhällsstrukturerna. Målgruppsinriktad information kan utformas med utgångspunkt from människors likartade aktivitetsmönster så som de framgår genom klusteranalys.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka individens vardagsliv. Livsområden som kan vara problematiska är bland annat arbetsliv, familjeliv, relationer och områden som kräver social interaktion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vardaglig kommunikation hos vuxna med AST samt att genom deltagarnas personliga berättelser undersöka hur AST kan påverka en individs liv. Denna typ av studie är viktig för att generera en bättre förståelse för behoven hos vuxna med AST och därmed ge indikationer för vilka typer av anpassningar som kan behövas i samhället. Föreliggande studie baserades på en videoinspelad fokusgruppsdiskussion med fyra deltagare som i vuxen ålder har diagnostiserats med AST. Två olika analysmetoder användes för att studera materialet, nämligen samtalsanalys och innehållsanalys. Resultaten visade att deltagarna har kompetens för social interaktion och empatisk förmåga. Ett par av deltagarna uppfattades ha annorlunda blickanvändning, och oväntade ämnesbyten och avbrottsförsök observeras under diskussionen. Flertalet av deltagarna uppgav att de har haft psykiska svårigheter under sina liv och de ser diagnostiseringen som viktig för deras livskvalitet då den möjliggör kontaktskapande med likasinnade. Detta förefaller vara betydelsefullt för dem då de har svårt att bygga relationer. Resultaten i föreliggande studie kan bidra till en ökad förståelse för hur en neuropsykiatrisk diagnos kan påverka en individs liv. / Autism Spectrum Disorders (ASD) is a neuropsychiatric impairment that may affect an individual's everyday life. Life areas that may be problematic include work, family, relationships and areas that require social interaction. The aim of the present study was to investigate communication in everyday life amongst adults with ASD as well as, by listening to the participants' personal narratives, explore how AST can affect an individual's life. The study was based on a video recorded focus group discussion with four participants who in adulthood have been diagnosed with ASD. Conversation Analysis and Content analysis were used for analysis of the material. The results showed that the participants have skills for social interaction and empathy. Some of the participants were perceived as using their gaze in a deviant way, and unexpected changes in topics and attempted interruptions were observed during the discussion. The majority of the participants described periods of psychiatric problems during their lives, and that the diagnosis has been important for their quality of life as it enables them to create relationships with people with similar difficulties. This appears to be important to them since they have difficulties building relationships. The results contribute to a better understanding of how a neuropsychiatric diagnosis can affect an individual's life.

Syftet med studien var att undersöka om och på vilka sätt familjerelationer förändras genom beskrivningar från parter i familjer där utlandstjänstgöring förekommer för att bidra med ökad kunskap kring bemötandet av dessa familjer. Studiens frågeställningar är följande: hur beskriver parterna relationerna i sin familj innan, under och efter utlandstjänstgöringen och hur beskriver parterna att utlandstjänstgöringen påverkat deras liv? Den metod som valts har en kvalitativ utgångspunkt med en fenomenologisk ansats. Sju stycken intervjuer genomfördes. Analysen av intervjuerna har skett genom en empiristyrd tematisk analys. De huvudteman som utkristalliserade sig under analysarbetet är; relationer, livet borta - livet hemma och psykisk hälsa. Huvudresultatet är att det blir skillnad i familjerelationerna innan, under och efter en utlandstjänstgöring då utlandstjänstgöringen delar familjernas vardag och verkligheter. Familjearbete som vilar på systemisk grund, måste anses vara den behandlingsmetod som bäst skulle kunna motsvara dessa familjers behov av hjälp, något som stöds av familjernas egna önskemål. / The purpose of this study was to examine whether and in what way family relationships change through descriptions of family members where abroad service exists to contribute with increased knowledge of how to treat these families. The study questions are: how do the family members describe the relationships in their families before, during and after the service abroad, and how do they describe how the service abroad affect their lives? The method chosen is a method who is resting on a qualitative basis with a phenomenological approach. Seven interviews were conducted. The analysis of the interviews took place through an empiricism guided thematic analysis. The main themes that emerged from the analysis are: relationships, life gone - home life and mental health. The main result is that there will be a difference in family relationships before, during and after an overseas service because the service abroad divide the families' everyday lives and realities. Family work resting on systemic basis, must be considered the treatment that could best meet these families' need for help, which is supported by the families' own wishes.

Improvisationsteater är teater utan manuskript. Scenerna skapas i samma ögonblick som de återges. Uppsatsens syfte var att få en djupare förståelse för hur och på vilket sätt deltagare i en tioveckors kurs i improvisationsteater upplever att deras sociala kompetens och syn på vardagslivet har påverkats. Undersökningens syfte besvarades med hjälp av två frågeställningar: ”På vilka sätt upplever individer att deras sociala kompetens har påverkats efter en tioveckorskurs i improvisationsteater?” samt ”Hur påverkas individers förståelse och uppfattning av vardagslivet efter erfarenheter, upplevelser och kunskaper av en tioveckors improvisationsteaterkurs?”. Empirin och resultatet analyseras utifrån positiv socialpsykologi med sociologen Björn Erikssons syn på social interaktion som teoretisk verktygslåda. Analysen kompletteras med några få begrepp från kunskapssociologin.  Syftet möttes med hjälp av kvalitativa intervjuer och en explorativ ansats. Urvalsgruppen bestod av sex informanter som under det senaste året gått en tioveckorskurs i improvisationsteater. Som svar på hur individens sociala kompetens förändras framkom temat “Ett medvetet, spontant och ömsesidigt samspel”. Som svar på hur individens förståelse och uppfattning av vardagslivet förändrades framkom två teman: “En lättsammare vardag” och “Vi är samma”.  Resultatet tyder på att erfarenheter och upplevelser av improvisationsteater påverkar samtliga informanters sociala kompetens samt förståelse och uppfattning av vardagslivet. Alla informanter utvecklar olika typer av samspelsfärdigheter vilket leder till att de enklare kan förstå och hantera det sociala flödet. De vidgar sin syn på vardagslivet och uppfattar det som ett område där det finns stora möjligheter för samhandlande och meningsskapande. Vardagslivet uppfattas som ett område där ”Den sociala vardagsimprovisationen” ständigt pågår.  De flesta av informanterna föredrar att samhandla med sina medmänniskor utifrån en subjektsposition snarare än den objektposition som oftast gäller i vardagslivet. Detta resulterar i insikten att de är med och skapar, påverkar och återskapar vardagslivet. De blir på så vis aktiva, kompetenta och medvetna ”vardagsimprovisaktörer” vilka kan ses som en positiv motståndskraft gentemot vardagslivet verklighet.