Till följd av globalisering, ökad konkurrens och utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har sättet på vilket medarbetare samarbetar med varandra inom organisationer förändrats. Idag är det därför vanligt att arbetet organiseras i så kallade virtuella team där teammedlemmarna kan kommunicera och samarbeta oberoende av tid och fysisk plats med hjälp av digitala kommunikationsverktyg. En avgörande aspekt för arbetet i virtuella team är kommunikation. Till följd av att en stor del av denna till stor del sker via digitala kommunikationsverktyg snarare än ansikte-mot-ansikte möter virtuella team utmaningar gällande kommunikation. Vår studie undersöker genom en kvalitativ fallstudie vilka aspekter av kommunikation som påverkas när denna till stor del sker via digitala kommunikationsverktyg snarare än ansikte-mot-ansikte i virtuella team. Detta utifrån vilket behov virtuella team har av kommunikation, hur de digitala kommunikationsverktygen stöttar kommunikation samt vilka sociala aspekter är centrala för kommunikationen. I studien genomfördes fyra intervjuer med olika personer i två olika team hos ett IT-företag som organiserar arbetet med projekt i virtuella team. Vi har kommit fram till slutsatsen att behovet av kommunikationen påverkas utifrån dess frekvens, kvalitet samt flexibilitet. De digitala kommunikationsverktygen stöttar kommunikationen utifrån hur deras egenskaper passar kommunikationen samt hur de faktiskt används. En kombination av verktyg förespråkas av tidigare forskning, men detta kan ifrågasättas kopplat till att tekniken utvecklas. Även mänskliga och sociala aspekter påverkar kommunikationen och de virtuella teamen måste hantera aspekter så som informell kommunikation och tillit. / Due to globalization, increased competition and the development of information and communication technology (ICT) the way in which people work together in organizations has changed. Today it is common to organize work in virtual teams where the team members can communicate and collaborate without regard to time and place using digital communication tools. A crucial aspect for virtual teams is communication. On account of the fact that a large part of communication takes place via digital communication tools rather than face-to-face, virtual teams face challenges regarding communication. This study examines, through a qualitative case study, what aspects of communication are affected when communication largely takes place via digital communication tools rather than face-to-face in virtual teams. This is examined in connection to the need of communication in virtual teams, in what way the digital communication tools support communication as well as what social aspects are central to the communication in virtual teams. Four interviews were conducted with four different people working in two different virtual teams within an IT-company. We have reached the conclusion that the need for communication in virtual teams is affected by the frequency, quality and flexibility of the communication. The properties of the digital communication tools support communication in different ways as well as the way in which they are used. Prior research advocates using a combination of tools, but this notion may be challenged due to the constant development of technology. Furthermore, human and social aspects also affect communication and virtual teams must therefore manage aspects such as informal communication and trust.

Syftet med den här uppsatsen är att få en bättre förståelse för hur olika kommunikationsstilarkommer till uttryck i en kontext av globala virtuella team (GVT), genom att undersöka vad deinnebär för teamets effektiva kommunikation. Därutöver undersöks även vilken roll kulturellintelligens (CQ) spelar i sammanhanget. För att granska ämnet har en kvalitativ metodbestående av semistrukturerade intervjuer och Critical Incident Technique använts.Intervjuerna inkluderade medlemmar tillhörande ett GVT från SSAB, såväl som enskildaindivider som arbetar i GVT i andra företag. Resultatet visar att olika kommunikationsstilarinom ett GVT kan leda till missförstånd och därmed hindra den effektiva kommunikationen.Resultatet visar också att CQ kan hjälpa till att minska missförstånd i GVT. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how different communicationstyles manifest in the context of global virtual teams (GVT), which is done by looking atwhat they entail for the teams effective communication. In addition to this, the role of culturalintelligence (CQ) in the context is also being explored. To examine this topic, this studyapplied a qualitative method consisting of semi-structured interviews and Critical IncidentTechnique. The interviews conducted included the members of a GVT from the companySSAB, as well as unrelated employees working in GVTs from other companies. The resultsdemonstrate that different communication styles in GVTs can lead to misunderstandings andtherefore hinder effective communication. The results also show that CQ can help reducemisunderstandings in GVTs.

Ifrågavarande kvalitativa fallstudie bidrar med kunskap om faktorer som påverkar samförståelse i IT–projekt som bedrivs i distribuerade team. Denna undersökning syftar till att utveckla ett empiriskt bidrag inom kontexten distribuerade IT–projekt. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda vid det multinationella telekommunikationsbolaget Ericsson, vilket bedriver många av sina IT–projekt i distribuerade team. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av det kvalitativa data-analysverktyget MAXQDA. I dataanalysen identifierades två nivåer av faktorer som påverkar samförståelse, vilka  definierades som förutsättningar och givna faktorer. Fortsättningsvis har de identifierade faktorerna analyserats genom en jämförelse med tidigare forskning. En av många diskussioner grundar sig i huruvida de identifierade förutsättningarna bör tolkas som ett resultat av graden av etablerad samförståelse i ett distribuerat team, eller om de snarare bör tolkas som lämpliga egenskaper för att kunna uppnå samförståelse i ett distribuerat team. Andra diskussioner innefattar vikten av en stark företagskultur kombinerat med ett starkt förtroende för företagskulturen, samt framtidsvyer för distribuerade IT–projekt. Avslutningsvis kunde följande förutsättningar konstateras: bygga relationer, fysiska träffar, tydlighet och målsättning samt följande givna faktorer konstateras: erfarenheter, kultur, språk, företagskultur och teknik.

Bakgrund: Digitaliseringens framväxt har möjliggjort för organisationer att arbeta i en virtuell kontext, vilket tillsammans med coronapandemins utbrott medfört att antal virtuella team och e-ledare ökat markant. Majoriteten av virtuella team leds av gruppchefer, vilket är den vanligaste förekommande ledarrollen i svenska privata organisationer. Gruppchefers övergång till att leda i en virtuell kontext har medfört två övergripande utmaningar: förtroende och kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka utmaningar i relation till förtroende och kommunikation som gruppchefer i svenska privata organisationer möter i utförandet av e-ledarskap i virtuella team, samt förstå hur gruppchefer har utvecklat sitt ledarskap för att hantera dessa utmaningar. Förståelsen leder till utveckling av ett teoretiskt ramverk baserat på gruppchefers erfarenheter i svenska privata organisationer.   Forskningsfrågor: Vilka utmaningar i relation till förtroende och kommunikation möter gruppchefer i utförandet av e-ledarskap i virtuella team? Hur har gruppchefer utvecklat sitt ledarskap för att hantera dessa utmaningar? Metod: Studiens forskningsansats är abduktiv och har en kvalitativ forskningsmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju gruppchefer för virtuella team i svenska privata organisationer. Slutsats: Studiens slutsats visar de utmaningar gruppchefer möter i relation till förtroende och kommunikation när de utför e-ledarskap i virtuella team. Utmaningarna är gruppens välmående och motivation, personlig kontakt, grupptillhörighet, involvera anställda, tillgänglighet, kontroll, icke-verbal kommunikation, säkerställa att budskapet har nått fram, planering av möten, kommunikationsverktyg samt kreativitet vid möten. Slutsatsen visar även att gruppchefer har utvecklat ett nytt förhållningssätt för att hantera utmaningarna, nämligen hållbart e-ledarskap. / Background: The emergence of digitalization has enabled organizations to work in a virtual context, which together with the outbreak of the Covid-19 pandemic has led to an increase in the number of virtual teams and e-leaders. The majority of virtual teams are led by team leaders, which is the most common leadership role in Swedish private organizations. The team leaders' transition to leading in a virtual context has led to two overall challenges: trust and communication. Purpose: The purpose of this study is to describe the challenges in relation to trust and communication that team leaders in Swedish private organizations face in the execution of e-leadership in virtual teams, and understand how team leaders have developed their leadership to manage these challenges. The understanding leads to the development of a theoretical framework based on team leaders’ experiences in Swedish private organizations. Research questions: What challenges in relation to trust and communication do team leaders face in the execution of e-leadership in virtual teams? How have team leaders developed their leadership to manage these challenges? Methodology: The study's research approach is abductive and has a qualitative research method. Semi-structured interviews were conducted with seven team leaders for virtual teams in Swedish private organizations. Findings: The conclusion of this study shows the challenges team leaders face in relation to trust and communication when performing e-leadership in virtual teams. The challenges are the group's well-being and motivation, personal contact, group affiliation, involving employees, accessibility, control, non-verbal communication, ensure that the message has arrived, meeting planning, communication tools and creativity at meetings. The conclusion also shows how team leaders have developed a new approach to manage these challenges, which is sustainable e-leadership.

Bakgrund: Utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv är förmågan till anpassning en vital egenskap. Organisationens strävan efter stabilitet, konkurrenskraft och utveckling utgör motiv till anpassning av olika slag. I vår samtid är det angeläget att den virtuella arbetsmiljön fungerar väl eftersom att arbetssättet både normaliserats och vidhålls. Den virtuella arbetsmiljön normaliserades radikalt i och med restriktionerna under Covid-19 pandemin, särskilt inom vissa sektorer. Således har den virtuella arbetsmiljön varit etablerad i decennier tillbaka med anledning av den flexibilisering som följt globaliseringen. Inom det företagsekonomiska fältet är tillika kreativitet fundamentalt med allt från enkla problemlösningar till innovation av olika slag. Perspektivet studien antar är kreativitet hos team, eftersom att kreativiteten är starkare kollektivt än individuellt. Emedan den virtuella kontexten blivit vedertagen aktualiserar det att anpassade metoder etableras. Sålunda indikerar stor andel av det som tidigare beforskats att den virtuella arbetsmiljön verkar hämmande för kreativitetens potential. Det sistnämnda med motivering att samhörighet hämmas och individualism ökar när den fysiska samvaron uteblir. Följaktligen är det angeläget att utforska arbetsmetoder som kan främja kreativiteten hos virtuella team trots de upplevda förlusterna som den virtuella arbetsmiljön medför.  Syfte: Studiens syfte är att utforska arbetsmetoder som främjar kreativiteten hos virtuella team.  Metod: Genom kvalitativa intervjuer har arbetsmetoder beträffande hur kreativiteten hos virtuella team kan upprätthålls och främjas utforskats. Intervjufrågorna utgick från något som föranleder kreativitet, så kallade klimatfaktorer, eftersom att det är svårt att mäta och fastställa kreativitet med ett exakt värde. Dataanalysen genomfördes med hjälp av tematisk analys där empirin kodades och utmynnade i teman.  Empiri och slutsats: Respondenternas svar sammanfattades utifrån de sex klimatfaktorerna. Vidare kodades dessa och genererade tre teman som innefattar arbetsmetoder som kan främja och upprätthålla kreativitet hos virtuella team. Det empiriska materialet påvisar att kommunikation i olika form och uttryck essentiellt inom samtliga teman. / Background: From a business perspective, the ability to adapt is a vital trait. There are various kinds of motives for adaptation, for example an organization's pursuit of stability, competitiveness and development. Today it is important that the virtual work environment is well functioning since this way of working has been both normalized and maintained. The virtual work environment was radically normalized as a result of the restrictions during the Covid- 19 pandemic, in certain sectors. Thus, the virtual work environment has been established for decades due to the flexibility that followed globalization. Creativity is fundamental within the field of business economics and a foundation for simple problem solutions to innovation of various kinds. The perspective this study assumes is creativity within teams since creativity is stronger collectively than individually, in a virtual context. As the virtual context has become accepted, it becomes apparent that custom methods are being established. Thus, a large proportion of what has been previously researched indicates that the virtual work environment seems to inhibit the potential of creativity. The justification behind this is that affilition is limited and individualism increases when physical coexistence is absent. Consequently, it is important to identify work methods that promote creativity of virtual teams despite the perceived losses and limitation of affiliation that the virtual work environment entails. Purpose: The purpose of the study is to explore working methods that promote the creativity of virtual teams. Method: Through qualitative interviews, ways of working that allow creativity within virtual teams to be maintained and promoted have been explored. Since it is difficult to measure and determine creativity, the interview questions were based on things that encourage creativity, so-called climate factors. The data analysis was carried out with the help of thematic analysis where the empirical data was coded and resulted in themes. Empirical data and conclusion: The respondents' answers were summarized based on the six climate factors. Furthermore, these were coded and generated three themes that include appropriate working methods of virtual teams to promote creativity. The empirical material shows that communication in different forms and expressions is essential in all themes.

Sätten kring hur arbete utförs har utvecklats och förändrats över tid. Grupper som arbetar tillsammans befinner sig inte längre på en och samma geografiska plats, samtidigt som medlemmarna i gruppen oftare byts ut. Det som drivit på denna förändring är till stor del den tekniska utvecklingen, som tillhandahållit verktyg som möjliggör att människor kan kommunicera smidigare digitalt. Samtidigt som tekniken håller på att bli mer kraftfull börjar organisationer och medlemmarna i dessa organisationer inse att kommunicera via digitala hjälpmedel inte är samma som att kommunicera face-to- face. Denna studie har, genom att intervjua medlemmar i två större svenska organisationer om deras upplevelser av de digitala verktyg de använder sig av för kommunikation, försökt förstå vad i den tekniska miljön som möjliggör och påverkar den digitala kommunikationen. Utfallet leder till slutsatser om hur verktygen används och vilka komponenter i dessa verktyg som användarna anser hjälper de i sitt dagliga arbete. Slutsatsen är tänkt att användas som hjälp för organisationer att förstå vad som sker mellan teknik och människa. / The ways in which work is performed have developed and changed over time. Groups working together are no longer in the same geographical location, while the members of the group are often replaced. What is driving this change is largely technological development, which has provided tools that enable people to communicate more smoothly digitally. At the same time as technology is becoming more powerful, organizations and members of these organizations is starting to realize that communicating via digital tools is not the same as communicating face to face. This study has, by interviewing members of two major Swedish organizations about their experiences of the digital tools they use for communication, tried to understand what in the technical environment that enables and influences digital communication. The outcome leads to conclusions about how the tools are used and which components of these tools the users consider using them in their daily work. The conclusion is thought to use as a support for organizations to understand what happens in the layer between technology and man.

Earlier research has identified challenges in leading global virtual teams (GVTs). However, when the Covid-19 pandemic hit the world globally, even GVTs had to shift to work from home instead of an office. Hence, the purpose of this thesis is to investigate how challenges of leading GVTs have been affected by the Covid-19 pandemic. Identified challenges, including before the pandemic and additional ones that were recognized during it, are introduced. The thesis implements semi-structured interviews with leaders of GVTs to get results in line with the purpose. The results indicate that existing challenges have changed depending on what industry the GVT works in and what restrictions members face due to the pandemic. Additionally, the new challenges that were experienced during the pandemic are distractions, work/life balance, and dealing with isolation. Further challenges are having the right equipment to work comfortably, recruiting and onboarding new staff / Tidigare undersökningar har identifierat utmaningar med att leda globala virtuella team (GVT). När Covid-19 pandemin drabbade världen över påverkade det till och med GVT, som därefter behövde arbeta hemifrån istället för på ett kontor. Denna uppsats syftar därmed till att undersöka hur utmaningar med att leda GVTs har påverkats av Covid-19 pandemin. Utmaningar med att leda GVTs har identifierats i tidigare studier och inkluderar både innan pandemin och nya som har uppstått under den. För att undersöka detta genomförs semi- strukturerade intervjuer med ledare av GVTs. Resultaten indikerar att befintliga utmaningar har förändrats beroende på vilken bransch teamet arbetar i och vilka restriktioner medlemmarna står inför på grund av pandemin. Dessutom är de nya utmaningarna som uppkommit under pandemin distraktioner, balansen mellan arbete och fritid, och att hantera isolering. Ytterligare utmaningar är att de anställda har rätt utrustning för att arbeta bekvämt, rekrytering och att introducera nyanställda.

The outbreak of the COVID-19 pandemic has strongly impacted the global workplace. A great number of organizations which had never before allowed their employees to work from home now do so. Many co-located, traditional teams have changed their work setting to virtual, and have become virtual teams. The aim of this study was to examine how team members have perceived communication in teams after the transition from traditional to virtual teams. Individual interviews were chosen as a study method. The collected data has been analyzed with help of a thematic analysis framework. The study results have indicated that the transition has impacted communication and coordination in virtual teams. The interviewed team members have experienced communication barriers. The crucial factor indicated by the interviewed team members as influencing teamwork has been lack of physical meetings and face-to-face communication. The affected areas are socializing, information and knowledge sharing and coordination. Accordingly, the study results have confirmed that, despite the continuous improvements in virtual communication tools, there is still value in face-to-face communication. Moreover, the study has showed that productivity in virtual teams has improved, which might be a result of experienced individual and team autonomy. The interviewed team members of virtual teams have assessed their digital readiness in terms of using different digital tools and services as good, which has allowed them to perform their duties effectively. The study results have contributed to the existed body of research on virtual teams and indicated the areas of further investigations. / Utbrottet av COVID-19 pandemin har kraftigt påverkat den globala arbetsmarknaden. En stor del av organisationer som aldrig tidigare tillåtit sina anställda arbeta hemifrån tillåter det nu. Många tidigare samlokaliserade, traditionella team har fått ändra sitt arbetssätt och bli virtuella team. Studiens syfte var att undersöka hur projektmedlemmar upplevt kommunikation i team efter omställningen från traditionella till virtuella team. Individuella intervjuer har valts som metod för att genomföra studien. Insamlade material har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultat av denna studie har påvisat att omställningen påverkat kommunikation och koordination i virtuella team. De intervjuade projektmedlemmarna har upplevt begränsningar i kommunikationen. Den avgörande faktorn som haft inflyttande över teamarbetet har visat sig vara avsaknad av fysiska möten och face-to-face kommunikation. De områden som berörs är social sammanhållning, informationsdelning och kunskapsdelning samt koordination. Därmed har resultatet visat att trots utvecklingen av digitala verktyg, ska vikten av face-to-face kommunikation inte underskattas. Studien har dessutom påvisat att produktivitet i virtuella team ökat, vilket kan vara ett resultat av projektmedlemmarnas upplevelse av individuell and team autonomi. De intervjuade projektmedlemmarna av virtuella team har bedömt sina kunskaper inom olika digitala verktyg som goda, vilket möjliggjort ett effektivt arbete. Resultatet av denna studie har bidragit till befintlig forskning om virtuella team och har identifierat områden som behöver undersökas närmare.

The development in today's labor market is characterized by digitalization and it is becoming increasingly common to work in teams where collaboration mainly takes place in digital forums. The new ways of working cause challenges regarding fellowship and social interaction in digital teams. Research shows that it is more difficult to achieve fellowship and affiliation to colleagues in teams that do not meet physically. Communication in digital teams is characterized by formal interactions, rather than informal ones, which complicates opportunities to socialize "around the coffee machine" in the same way as in a physical organizational context. The organization plays an important role in enabling successful digital work through organizational support structures such as training, guidelines, and well-functioning communication tools. The purpose of this study is to investigate how members of digital teams perceive digital teamwork, with a focus on how they experience social interaction and feelings of fellowship. The study further aims to provide insight into how organizations contribute to the digital teams through support structures. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with people who are part of digital teams. The results from the interviews are explained with Gunnar Aronsson et al. 's team definition, Erving Goffman's dramaturgical perspective and Randall Collins' theory of interaction rituals. The study shows that there are difficulties in achieving feelings of fellowship in digital teams because communication consists mainly of formal interactions. Digital work is sometimes perceived as lonely. The study also shows that the organization plays a crucial role in providing opportunities for the digital teams to interact informally and thereby develop a fellowship. / Utvecklingen på dagens arbetsmarknad präglas av digitalisering och det blir allt vanligare med arbetsteam där samarbetet huvudsakligen sker i digitala forum. De nya arbetssätten medför utmaningar med avseende på gemenskap och social interaktion i teamen. Forskning visar bland annat att det är svårare att uppnå gemenskap och anknytning till kollegor i team som inte möts fysiskt. Kommunikationen i digitala team kännetecknas av formella interaktioner, snarare än informella, vilket komplicerar möjligheter att socialisera “runt kaffeautomaten” på samma sätt som i en fysisk organisationskontext. Organisationen spelar en viktig roll för att möjliggöra framgångsrikt digitalt arbete genom organisatoriska stödstrukturer som exempelvis utbildning, riktlinjer och välfungerande kommunikationsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur medlemmar i digitala team uppfattar det digitala teamarbetet, med fokus på hur de upplever social interaktion och känslor av gemenskap. Studien syftar vidare till att ge insikt i på vilket sätt organisationer bidrar till de digitala teamen genom stödstrukturer. Studiens datainsamlingsmetod är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som ingår i digitala team. Resultaten från intervjuerna förklaras utifrån Gunnar Aronsson et al:s teamdefinition, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Randall Collins teori om interaktionsritualer. Studien visar att det finns svårigheter med att uppnå känslor av gemenskap i digitala team. Kommunikationen består huvudsakligen av formella interaktioner, vilket försvårar teammedlemmarnas möjligheter att lära känna varandra. Digitalt teamarbete upplevs ibland som ensamt. Det framgår även av studien att organisationen spelar en avgörande roll för att tillhandahålla tillfällen för de digitala teamen att interagera informellt och därigenom utveckla en gemenskap.

The acceleration of globalisation has forced companies to cope with its propulsion in order to become more competitive and internationalised, an internationalisation that creates the importance of knowing how to manage global and virtual teams (GVT). The knowledge in the area today has shown to be vague, generalised and hard to grasp, especially for the unexperienced GVT-project manager. The purpose of this thesis is therefore to study whether the literature regarding how to manage a GVT corresponds with the perceptions in practice and how these findings can contribute to a more efficient project management approach. This study is examined using a qualitative method based upon literature and semi-structured interviews. This foundation is used to provide a deeper understanding of the subject as well as it puts this research questions into the proper context. The interview respondents are from the same organisation, however, from offices located in four different countries. The result shows that there are different perspectives on how GVTs should be managed efficiently, and that different leadership preferences exits. Furthermore, there exists a lot of possibilities, but also challenges that must be coped with in order to reach the team’s full potential. These challenges are connected to the virtual work settings and practical problems as well as the team's heterogeneity and communication structure. It was found that it is important to consider the purpose of the collaboration in order to strategically plan for its initiation and execution. / Globaliseringens acceleration har tvingat företag att hantera sin framdrift för att bli mer konkurrenskraftiga och internationaliserade, en internationalisering som vidare leder till vikten av att veta hur man ska hantera globala och virtuella team (GVT). Kunskapen i området idag har visat sig vara vag, generaliserad och svår att ta till sig, särskilt för den oerfarna GVT-projektledaren. Syftet med detta examensarbete är därför att studera huruvida uppfattningen om hur man ska hantera GVT skiljer sig mellan litteratur och i praktiken samt hur dessa upptäckter kan bidra till ett mer effektivt projektledningssätt. Denna studie undersöks med en kvalitativ metod baserad på litteratur och semi-strukturerade intervjuer. Grunden används sedan för att få en djupare förståelse av ämnet såväl som den sätter rapportens frågeställningar i rätt sammanhang. Intervjurespondenterna är från samma organisation, dock från kontor i fyra olika länder. Resultatet visar att det finns olika perspektiv på hur GVT ska ledas effektivt och att olika ledarskapspreferenser existerar. Dessutom finns det många möjligheter, men också utmaningar som måste hanteras för att nå teamets fulla potential. Dessa utmaningar är kopplade till virtuella arbetssätt och praktiska problem samt teamets heterogenitet och kommunikationsstruktur. Det konstaterades att det är viktigt att överväga syftet med samarbetet för att strategiskt planera för dess initiering och genomförande.