Bakgrund: Patientinvolvering och patientdelaktighet inom vården har blivit allt mer aktuellt de senaste åren. En metod för patientdelaktighet som testats framför allt inom somatisk vård är Experience-Based Co-Design (EBCD). Lokalt problem: Verksamheten har strukturer för att fånga erfarenheter från patienter, men det saknas strukturer för att fånga närståendes och personals erfarenheter. Det saknas ett forum där patienter, närstående och personal kan mötas och tillsammans arbeta med förbättringar. Syfte: För förbättringsarbetet, testa metoder från EBCD inom kontexten psykiatrisk heldygnsvård. För studien, beskriva deltagares erfarenheter av att involveras i förbättringsarbete utifrån EBCD, samt att belysa vad som gör det svårt att engagera patienter i förbättringsarbete. Metod: Övergripande struktur för förbättringsarbetet är Nolans förbättringsmodell och PDSA. Studien utgörs av kvalitativ innehållsanalys av två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Interventioner: Metoder från EBCD har anpassats efter kontexten och testats. Resultat: Att delta i förbättringsarbete utifrån EBCD har varit uppskattat och utvecklande. Svårigheter har framför allt varit rekrytering av patienter. Slutsatser: EBCD går att använda inom psykiatrisk heldygnsvård, modifieringar är nödvändiga. Vilka och hur behöver studeras vidare. EBCD påverkar individen och organisationen. För att uppnå ett önskat utfall och för att engagera deltagare behöver vissa förutsättningar uppfyllas vad gäller strukturer och maktutjämning mellan patienter, närstående och personal. / Background: Patient involvement and patient participation within health care has been more and more important the last years. One method for patient involvement that has been tested (mostly in somatic care) is Experience-Based Co-Design (EBCD).  Local problem: The organization has structures to gather experiences from patients, but there is no structure to gather experiences from dependants or staff. There is no forum for patients, dependants and staff to meet and together work with improvement. Aim: For the Quality Improvement project (QIP) try methods from EBCD in the context of psychiatric in-patient care. For the study of the QIP describe participant’s experiences of being part of a QIP based on EBCD, and highlight what makes it difficult to engage patients in QIP. Method: The main structure for the QIP is Nolan’s model of change and PDSA. The study consists of a qualitative content analysis based on two semi-structured focus group interviews. Interventions: Methods from EBCD has been adjusted according to the context and then tested. Result: To participate in a QIP based on EBCD has been appreciated and developing. Difficulties have above all been the recruiting of patients. Conclusions: EBCD is possible to use in psychiatric in-patient care, modifications are necessary. Which modifications and how needs to be examined further. EBCD affects both the individual and the organization. To achieve asked goals and to engage patients there are some conditions that need to be fulfilled according to structures and equalisation of power between patients, dependants and staff.

The purpose of this study is to provide an overview of the research situation regarding study visits and the use of sacred texts as a didactic method in religious education. With the help of the overview, the methods are combined to investigate whether they can be used in an advantageous way in religious studies teaching at the Swedish upper secondary school. The study is based on a theoretical framework consisting of hermeneutics and John Dewey's pragmatism. With the help of concepts and thoughts from these, the results of the overview and how the methods can be advantageous are discussed. The study shows that both study visits and the use of sacred texts in teaching can bring benefits for students' learning. In combination, many of the challenges that exist can be met, but this requires the teacher to take these into account. The use of a combination of methods of study visits and sacred texts in teaching can have positive effects on the school's educational mission and students role as citizens in a democratic society.

Background: Home visits are part of general practice work in Germany. Within the context of an expanding elderly population and a decreasing number of general practitioner (GPs), open questions regarding the organisation and adequacy of GPs’ care in immobile patients remain. To answer these questions, we will conduct a representative primary data collection concerning contents and organisation of GPs’ home visits in 2014. Because this study will require considerable efforts for documentation and thus substantial involvement by participating GPs, we conducted a pilot study to see whether such a study design was feasible. Methods: We used a mixed methods design with two study arms in a sample of teaching GPs of the University Halle. The quantitative arm evaluates participating GPs and documentation of home visits. The qualitative arm focuses on reasons for non-participation for GPs who declined to take part in the pilot study. Results: Our study confirms previously observed reasons for non-response of GPs in the particular setting of home visits including lack of time and/or interest. In contrast to previous findings, monetary incentives were not crucial for GPs participation. Several factors influenced the documentation rate of home visits and resulted in a discrepancy between the numbers of home visits documented versus those actually conducted. The most frequently reported problem was related to obtaining patient consent, especially when patients were unable to provide informed consent due to cognitive deficits. Conclusions: The results of our feasibility study provide evidence for improvement of the study design and study instruments to effectively conduct a documentation-intensive study of GPs doing home visits. Improvement of instructions and questionnaire regarding time variables and assessment of the need for home visits will be carried out to increase the reliability of future data. One particularly important methodological issue yet to be resolved is how to increase the representativeness of home visit care by including the homebound patient population that is unable to provide informed consent.

Hintergrund: In der Bundesrepublik Deutschland stehen Personen, die medizinisch als Notfall klassifiziert werden, mehrere Versorgungswege offen - die Konsultation eines Haus- oder Facharztes zu seinen Sprechstundenzeiten, des Kassenärztlichen Notdienstes über die Rufnummer 116 117 bzw. in einer Bereitschaftsdienstpraxis, einer Notaufnahme in einem Krankenhaus oder des Rettungsdienstes über die Rufnummer 112 bei höchster Dringlichkeit eines medizinischen Problems und unter akuter Lebensbedrohung. In den vergangenen Jahren wurde in verschiedenen Stellungnahmen postuliert, dass Notärzte vermehrt Aufgaben der ambulanten Regelversorgung außerhalb von lebensbedrohlichen Notfällen übernehmen. Vor diesem Hintergrund überprüft die vorliegende Arbeit folgende Hypothesen:1. Übernimmt der Notarzt Teilaufgaben der hausärztlichen Versorgung zu den Regelöffnungszeiten der Arztpraxen? 2. Übernimmt der Notarzt Teilaufgaben des kassenärztlichen Bereitschaftsdienstes? 3. Zeigt die Art der Tätigkeit (niedergelassen / angestellt) des Notarztes durch den Anteil an ambulant behandelten Patienten im Notarztdienst, dass es zu einer gehäuft nicht gerechtfertigten Inanspruchnahme des Notarztes kommt? 4. Gibt es Hinweise auf eine gehäufte, nicht gerechtfertigte Inanspruchnahme des Notarztes in Pflegeheimen? Methodik: Die Überprüfung der Hypothesen wurde anhand der statistischen Auswertung aller 3.860 Notarzteinsätze bei gesetzlich versicherten Patienten am Notarztstandort Hoyerswerda im Kalenderjahr 2011 durchgeführt. Neben demografischen Daten, klinischen Parametern und organisatorischen Aspekten sollten so Hinweise gefunden wer-den, die Rückschlüsse auf die tatsächliche Aufgabenwahrnehmung durch den Rettungsdienst zulassen. Ein Bezug zwischen den Einsatzparametern und deren Einfluss auf die o.g. Fragestellungen wurde mittels SPSS unter Anwendung des Chi-Quadrat-Tests analysiert. Für alle Berechnungen wurde die Signifikanz auf dem 5% Niveau (p≤0,05) festgelegt. Ergebnisse: Anhand der untersuchten Einsätze bestätigt sich, dass durch den Notarzt Aufgaben des kassenärztlichen Bereitschaftsdienstes mit übernommen werden. Hinweise darauf, dass der Notarzt Aufgaben der hausärztlichen Versorgung zu den Regelöffnungszeiten der Praxen übernimmt, finden sich nicht. Zusätzlich ergibt sich kein Anhalt dafür, dass spezifische Anstellungsverhältnisse einen Einfluss auf die Anteile an ambulant versorgten Patienten im Notarztdienst haben. Es lassen sich auch keine Hinweise darauf finden, dass die notärztliche Versorgung von Notfallpatienten in Pflegeheimen häufiger nicht indiziert ist, als bei Patienten, die nicht in Pflegeheimen leben. Insgesamt zeigt sich, dass fast jeder fünfte Notarzteinsatz nicht mit einem Transport in die Klinik abgeschlossen wird. Schlussfolgerungen: Strukturen der Notfallversorgung sollten Notfälle versorgen - in den Zeiten des kassen-ärztlichen Bereitschaftsdienstes sollte eine enge Abstimmung über den Einsatz eines Notarztes zwischen den Leitstellen der Notfallrettung und des Bereitschaftsdienstes erfolgen. Bei einem hohen Anteil von ambulant behandelten Patienten im Notarztdienst stellt dieser Bereich ein eigenes Qualitätsmerkmal dar und sollte zukünftig regelhaft erfasst werden.:Abbildungsverzeichnis V Tabellenverzeichnis VI Abkürzungsverzeichnis VII 1 Einleitung 1 2 Stand der Forschung 4 2.1 Organisatorisch-rechtliche Aspekte der Notfallversorgung in Deutschland 4 2.2 Abgrenzung und Nutzung der bestehenden Strukturen 5 2.2.1 Notfallversorgung durch niedergelassene Ärzte 5 2.2.2 Notfallversorgung im Rahmen des kassenärztlichen Bereitschaftsdienstes 8 2.2.3 Notfallversorgung durch Notaufnahmen in Krankenhäusern der Akutversorgung 10 2.2.4 Notfallversorgung durch rettungsdienstliche Strukturen 12 2.3 Aktuelle Entwicklungen in der Nutzung von Notfallstrukturen 20 3 Fragestellung und Hypothesen 23 4 Material und Methoden 26 4.1 Datenquellen 26 4.2 Umfang des Datenmaterials 26 4.3 Ethikkommission 27 4.4 Genutzte Software und statistische Auswertungsmethoden 27 4.4.1 Statistische Grundannahmen 27 4.4.2 Kolmogorow-Smirnow-Test 28 4.4.3 χ²-Test 28 5 Ergebnisse der Vollerhebung 29 5.1 Beschreibung der Patientenstichprobe 29 5.1.1 Geschlechtsverteilung 29 5.1.2 Altersverteilung der Gesamtstichprobe 30 5.1.3 Altersverteilung mit Bezug auf Pflegeeinrichtungen 30 5.2 Analysen in Bezug auf die beteiligten Notärzte 32 5.2.1 Anzahl der Notärzte und Einsatzhäufigkeit 32 5.2.2 Qualifikation und Beschäftigungsform der Notärzte 32 5.2.3 Einsatzzahlen der Notärzte 33 5.3 Organisatorische Einsatzaspekte 35 5.3.1 Verteilung: Notarzteinsätze nach Uhrzeit 35 5.3.2 Anzahl der Notarzteinsätze pro Tag 35 5.3.3 Verteilung: Notarzteinsätze nach Wochentag 36 5.3.4 Verteilung: Notarzteinsätze nach Monat 36 5.3.5 Verteilung: Notarzteinsätze pro Quartal und Halbjahr 37 5.3.6 Verteilung: Einsätze in bestimmten Zeitkategorien 38 5.4 Medizinische Einsatzaspekte 43 5.4.1 Diagnoseübersichten 43 5.4.2 Verbleib der Patienten 49 5.4.3 Ambulant behandelte Patienten nach Notärzten 51 5.4.4 Ambulant behandelte Patienten nach Einsatzzeiten 54 5.4.5 Ambulant behandelte Patienten nach Orten 57 5.4.6 Anzahl ambulant behandelter Pflegeheimpatienten 58 5.4.7 Anteil ambulant behandelter Patienten nach Altersgruppen 59 5.4.8 Anteil ambulant behandelter Patienten nach Diagnosen 60 5.5 Überprüfung der Forschungsfragen 64 5.5.1 Hypothese 1 64 5.5.2 Hypothese 2 66 5.5.3 Hypothese 3 69 5.5.4 Hypothese 4 70 6 Diskussion 71 6.1 Konsequenzen für die Forschungshypothesen 73 6.1.1 Hypothese 1 73 6.1.2 Hypothese 2 73 6.1.3 Hypothese 3 73 6.1.4 Hypothese 4 74 6.2 Kritische Reflexion einsatzorganisatorischer Aspekte 75 6.2.1 Entwicklung der Einsatzzahlen für die untersuchte Region 75 6.2.2 Entwicklung der Einsatzzahlen in Deutschland 77 6.2.3 Der ambulant behandelte Patient im Rettungsdienst 78 6.3 Kritische Reflexion zu demografischen und klinischen Aspekten 80 6.3.1 Vergleich der demografischen Daten der vorliegenden Untersuchung mit denen von Sefrin et al. (2015) 80 6.3.2 Vergleich der Diagnosedaten der vorliegenden Untersuchung mit denen von Sefrin et al. (2015) 82 6.4 Limitationen der vorliegenden Arbeit 84 7 Ausblick 86 Zusammenfassung 88 Abstract 90 Literaturverzeichnis 92 Erklärung zur Eröffnung des Promotionsverfahrens 101 Erklärung zur Einhaltung rechtlicher Vorschriften 103

The Pope's visits are important social, political, and media events. The pope always comes to the host country with a predetermined agenda, not unlike the one for state visits by politicians. The Pope's speeches are at the center of the public part of the agenda. This thesis aims to analyze the messages that the two popes presented to the nation and the world during their visits to Czechoslovakia and the Czech Republic. And also how the media captured, interpreted, and brought these messages to their audiences. The results show that the popes emphasized several topics, from spiritual renewal, return to tradition, reorganization of the Church to the commemoration of Christianity as the basis of European culture. However, the media largely ignored these frames, because even the use of frames does not guarantee preferred decoding. The analysis of selected newspapers showed that the papal messages were spread the best in Lidové noviny, a paper focused on strong opinion texts. This is all the more surprising because Lidové noviny was built on the traditional anti-Catholic tradition. The narrowly focused Catholic weekly did not spread the message to such an extent. In the case of the mainstream Mladá fronta Dnes, the form of the visit prevailed over the content, and the main role was played by the...

A seemingly unexplored territory in teaching computer programming is transcription labs. With transcription referring to "transcribe" in the sense of "to make an exact copy of". In transcription labs students are given the complete code and are asked to transcribe it into their own window before they are able to run it. This approach may be interesting as it forces students to engage with the material more than if they had been given a runnable program outright, while still providing a limited, and in some sense safe, learning environment. This project focuses on creating a web application for transcription labs to serve as a jump-off point into exploration of such labs.  Additionally, this thesis contains a preliminary study that aims at gauging if further exploration of transcription labs is worthwhile. The result of the preliminary study indicates that the answer to that question is yes, it is worthwhile exploring transcription labs further.

Bakgrund: Hembesök till alla nyblivna föräldrar är grundläggande inom svensk barnhälsovård (BHV). Enligt det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet ska alla familjer erbjudas två hembesök från barnhälsovården, det första när barnet är nyfött och det andra när barnet är åtta månader. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en central roll inom barnhälsovården som genom ett nationellt program erbjuder insatser till alla barn och deras föräldrar men också riktade insatser till barn med särskilda behov i syfte att främja barns hälsa, välbefinnande och utveckling. Få svenska studier finns som beskriver BHV-sjuksköterskans erfarenheter av hembesök då barnet är 8 månader. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa BHV- sjuksköterskors erfarenheter av hembesök när barnet är åtta månader. Metod: En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys med induktiv ansats har använts som analysmetod och nio BHV-Sjuksköterskor inom Västragötalandsregionen har intervjuats. Resultat: BHV-sjuksköterskorna var positiva till att vara i barnets och familjens hemmiljö. I hemmiljön kunde information, råd och stöd tydligare ges samt kopplas till barnet och familjens miljö lättare än vid mötet på BVC. Hembesöket gav BHV-sjuksköterskan möjlighet skapa sig en helhetsbild av familjen samt relationen till familjen upplevdes djupare. Slutsats: Hembesöket när barnet är åtta månader upplevdes värdefullt och gav ett mervärde till BVH -sjuksköterskornas hälsofrämjande arbete. Även en bättre förståelse för familjen skapades när BHV sjuksköterskan såg familjen i sin hemmiljö. Hinder för att utföra hembesöken skildrades även som brist på tid och personal. / Background: Home visits to all new parents are fundamental in Swedish child health care. According to the new National Child Health Program, all families must be offered two homevisits from the child health care service, the first when the child is newborn and the other when the child is eight months. Child health nurses (CHN) has a central role in child health care, which through a national program offers initiatives to all children and their parents but also directed efforts to children with special needs in order to promote children's health, well-being and development. Few Swedish studies are available that describe the CHN´s experience of home visits when the child is 8 months old. Aim: To highlight child health nurses experience of home visits when the child is 8 months old. Method: A qualitative descriptive content analysis with inductive approach has been used as an analysis method and nine CHN´s within the Province of Västra Götaland (Sweden) have been interviewed. Result: The result showed that the child health nurses were positive to be in the child's and family's home environment. In the home environment, information, advice and support could be given more clearly and directly connected to the child and the family's environment, this more easily than during the meeting at the Child Health Centre. The home visit gave the CHN´s the opportunity to create an overall picture of the family and the relationship with the family was deeper. Conclusion: The Child Health Nurses' of this study describe the home visit when the child is 8 months as valuable and that it provided added value to the CHN´s health promotion work. Also, a better understanding of the family was created when the CHN´s saw the family in their home environment. Obstacles to performing home visits were also portrayed by the CHN´s as lack of time and practical obstacles.

One of the most important factors in accessing dental care is having dental insurance. For people with low incomes, Medicaid is the main source of health insurance. Medi-Cal is California’s Medicaid program. Adult dental services were mostly eliminated in Medi-Cal in 2009 due to the economic downturn and partially restored in 2014. The objective of this study is to evaluate the effect of change in Medi-Cal dental coverage, specifically the partial restoration of adult dental coverage in 2014, on dental care utilization among Medi-Cal beneficiaries. The partial restoration significantly increased the utilization rates in dental clinics from 2014 to 2017 (22% in 2017 vs. 12% in 2013) for the overall population. However, the magnitude of increase differs in different age groups and ethnic groups. More statistically significant findings show greater utilization rates among beneficiaries of 19-64 than 65-74 and 75+ years old. Also, more significant findings show lower utilization among Black than White, Hispanic or Asian beneficiaries. The partial restoration significantly reduced the dental related ER visits among Medi-Cal beneficiaries from 2015 to 2017. However, the reduction is largely seen in beneficiaries of 19-64 years old in the ethnic groups of White and Black with reductions of 20 and 15 visits per 1,000 enrollees respectively in 2017 comparing to 2013. The dental related ER visits were lower for Hispanics and Asians, and remained very low among those 65 years old and above. In addition, the partial restoration resulted in increases in participation of dental care providers in the Medi-Cal program.

Psykisk ohälsa ökar i Sverige och kostar samhället stora summor varje år i bland annat sjukskrivningar. Arbetsrelaterad stress är en vanlig orsak till psykisk ohälsa och socialtjänstarbetare är en särskilt utsatt grupp. Att vistas i skogen kan dock minska stress och förbättra den psykiska hälsan. Denna studie undersöker sambandet mellan skogsvistelse och psykiskt välbefinnande genom att jämföra två yrkesgrupper, socialtjänstarbetare och skogstjänstemän.Resultaten visade ett statistiskt signifikant samband mellan ett högre egenupplevt psykiskt välbefinnande och mer skogsvistelse på fritiden. Det fanns dock ingen signifikant skillnad mellan grupperna socialtjänstarbetare och skogstjänstemän avseende psykiskt välbefinnande, vilket indikerar att skogsvistelse i en arbetssituation inte medför samma återhämtning som skogsvistelse på fritiden gör.Skogen är viktig för den hållbara samhällsplaneringen och skogsvistelse kan vara ett verktyg för bättre folkhälsa. Vidare forskning bör fokusera på vilken typ av skogsvistelse som får bäst effekt samt hur skogen bör skötas för att ge mest samhällsnytta.

One of the main purposes with the subject of social studies is, according to The Swedish National Agency for Education (Skolverket), to foster future democratically active citizens and one way to achieve this is to use study visits and bring guests to the social studies education. The purpose of this study was therefore to research teachers’ opportunities and challenges to organize and conducting study visits and guest education. The study was based on three research questions which were related to the types of study visits teachers carried out and what kinds of guests they invite to the classroom and the purpose of these visits, factors that can hinder or in other ways affect study visits and guest education and how teachers perceive students’ attitudes and behaviour during study visits and guest education and their knowledge acquisition in social studies. Eight social studies teachers working at lower and upper secondary schools in Sweden were interviewed though semi-structured interviews. The results showed that the teachers organize study visits and guest education with several purposes and that study visits to the local courthouse, the Swedish Riksdag, local businesses and to the local municipal council were common. Common types of guest education included visits from governmental authorities or other organizations, businesses, and politicians. The results also showed that the teachers were largely affected by factors such as time and school funding to organize study visits and guest education but also by factors such as logistics, lack of control and the pandemic. The teachers believe that students can learn a great deal through study visits and guest education as they have the opportunity to see things first hand, but also that students have a varied ability to ask questions during these occasions and may behave in a non-desirable manner. The discussion section includes result comparisons to previous research and suggestions for future research. / Enligt Skolverket är ett av samhällskunskapens stora uppdrag att fostra framtida demokratiskt aktiva medborgare och ett sätt att göra detta på är att använda studiebesök och gästundervisning i samhällskunskapsundervisningen. Därför var studiens syfte att undersöka lärares möjligheter och utmaningar att arrangera och genomföra studiebesök och gästundervisning utifrån tre frågeställningar. Frågeställningarna är kopplade till vilka typer av studiebesök och gästundervisning lärarna genomför och syftet med dessa, hinder och påverkansfaktorer för att arrangera och genomföra studiebesök och gästundervisning och hur lärare uppfattar elevernas attityder, kunskapsökning och upplevelser av studiebesök och gästundervisning. Åtta verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet och högstadiet intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer. Resultatet av de analyserade intervjuerna visade att lärarna genomför studiebesök och gästundervisning med flera syften och att besök till tingsrätten, riksdagen, näringsliv och kommunfullmäktige var vanliga studiebesök. Vanliga gästundervisningar var besök av myndigheter eller andra samhällsaktörer, näringsliv och politiker. Resultatet visade också att lärarna påverkas till stor del av tid och ekonomi för att arrangera och genomföra studiebesök och gästundervisning men också av logistik, brist på kontroll, pandemin och andra påverkansfaktorer. Lärarna berättar att eleverna lär sig mycket genom studiebesök och gästundervisning då de får se saker med egna ögon, men att eleverna också har en varierad förmåga att ställa frågor vid dessa typer av tillfällen och att eleverna kan uppföra sig på ett icke-eftersträvansvärt sätt. I diskussionen diskuteras resultatet kopplat till tidigare forskning och förslag på vidare forskning inom området.