No description available.

Uppsatsen undersöker negativ valretorik i några utvalda valkampanjer från Nya moderaterna och Alliansen. Materialet består av tre valkampanjer, två från Nya moderaterna och en från Alliansen. Samtliga kännetecknas av användandet av negativ valretorik. De metoder och analyser som används är topikanalys, pragma-dialektisk argumentationsanalys, stilanalys och visuell retorik. Syftet med uppsatsen är att genom dessa metoder analysera valkampanjerna för att se hur negativ valretorik används som en retorisk strategi.

Female genital mutilation is a deep rooted tradition that occurs in many parts of the world. Immigration has increased the number of genital mutilation within the country's borders. Genital mutilation can present problems both physically and mentally. The student health department in Linköping municipality actively works to educate schoolchildren about genital mutilation. They need a brochure which will be available to school nurses in their work and in waiting rooms in connection with the school nurses' reception in primary and secondary schools in Linköping. This work is about practicing principles of visual rhetoric and information design, in order to inform about genital mutilation as well and motivate they in need, to seek help. Interviews, tests and theories have resulted in a design proposal for the brochure. / Kvinnlig könsstympning är en djupt rotad tradition som förekommer i flera delar av världen. I och med invandringen har antalet könsstympade inom landets gränser ökat. Könsstympning kan innebära problem både fysiskt och psykiskt. Elevhälsans medicinska del i Linköpings kommun arbetar aktivt med att upplysa skolungdomar om könsstympning. De är i behov av en broschyr som ska vara tillgänglig för skolsköterskor i deras arbete samt i väntrum i anslutning till skolsköterskornas mottagning i grund- och gymnasieskolor i Linköping. Det här arbetet går ut på att praktisera principer för visuell retorik och informationsdesign, i syfte att informera om könsstympning samt mana drabbade att söka hjälp. Intervjuer, utprovningar och teorier har resulterat i ett designförslag till broschyren.

Uppsatsen är en retorisk studie som behandlar marknadsföringen av utvalda konventionella läkemedel och naturpreparat. Studiens huvudsakliga tillvägagångssätt är att genom visuell retorik finna och analysera de delar i reklambildernas utformning som är av retoriskt intresse. Intressant är att se hur de olika produkterna marknadsförs för att skapa förtroende genom dess argumentation inom retoriska övertygandemedel. Resonemang förs även för att se hur reklamerna förhåller sig till publikens normer, rådande regler och trosföreställningar där även de platser för reklamens publicering vägs in. Med analysernas resultat som utgångspunkt följer en diskussion kring de övertygandemedel som finns i de olika reklambilderna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur digitala memes kan skapas för att fungera som inlägg i pågående debatter. För att göra detta analyseras tre av de fotobaserade memes som skapades med anspelningar på Pepsis omtalade reklamfilm ”Live for Now” från 2017. Vidare studeras på vilka sätt dessa memes fungerar identifikationsskapande samt hur identifikation kan fungera övertygande. Detta analyseras med hjälp av en hermeneutisk retorisk metod tillsammans med visuell och postmodern retorikteori. Analysens resultat visar att memes som medium tilltalar en stor publik och appellerar såväl till känslor som värderingar och kan på sådant sätt skapa identifikation. Dess argumentativa styrka står dock att finna i de dolda budskapen, vilka enbart uppfattas av mottagare med särskild förförståelse. Här bidrar särskilt humor och stilfigurer till att skapa identifikation.

Syftet är att undersöka den visuella kommunikationen i ett urval av GeBlods bilder för att förstå dels vilka visuellt retoriska element som används och dels hur GeBlod hanterar utmaningen att kombinera information med reklam. Materialet omfattar sex bilder som analyseras med hjälp av teorier inom visuell retorik, färg, form och typografi. Resultatet visade att bilderna i stor utsträckning saknar ett personligt narrativ och emotionell valens, att det uppstår en paradox i framhävandet av den röda färgen, och att när känslor som rädsla och ångest är närvarande och medicinska delar av blodgivningsprocessen åskådliggörs så motverkas ofta möjligheten att kombinera information med reklam. Slutsatsen är att GeBlod ännu inte hittat en hållbar lösning på utmaningen att i en och samma bild kombinera information med reklam. Dessa insikter kan ligga till grund för en mer genomarbetad visuell kommunikation från GeBlod för att motverka den ständiga blodbristen. / The purpose of this study is to examine the visual communication in a selection GeBlod's images to understand which visual rhetorical elements are used and how GeBlod manages the challenge of combining information with advertising. The material comprises six images analyzed using theories of visual rhetoric, color, form and typography. The result showed that the images largely lack a personal narrative and emotional valence, that a paradox emerges when emphasizing the color red, and that the possibility of combining information with advertising is often counteracted by demonstrating medical elements of the blood donation process when emotions such as fear and anxiety are present. The conclusion is that GeBlod has not yet found a a sustainable solution to the challenge of combining information with advertising in one and the same image. These insights can form the basis for a more thorough visual communication from GeBlod in order to counteract the constant blood shortage.

Hur kan offentliga organisationer arbeta med kommunikation för att motivera människor att söka sig till yrken som innebär risker? På en arbetsmarknad där arbetsgivare tävlar om de bästa medarbetarna behöver organisationer förmedla sitt arbetsgivarvarumärke på ett sätt som lockar medarbetare till verksamheten. Trots denna kunskap är det fortfarande få offentliga organisationer som arbetar med att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumärke (Parment & Dyhre, 2009, s.53). Det finns i dagsläget begränsad forskning om hur offentliga organisationer kan arbeta med kommunikation för att attrahera medarbetare till yrken som innebär risker. Mot denna bakgrund togs beslutet att studera Polismyndighetens senaste reklamfilmer som har till syfte att attrahera medarbetare till organisationen. För att kunna synliggöra kommunikativa strategier som används för att övertyga mottagaren valdes den kritiska retoriska analysen som metod. Genom analysen och det teoretiska ramverket bestående av retorik, Maslows motivationsteori, storytelling och employer branding kunde olika kommunikativa strategier, som Polismyndigheten använder för att kommunicera sitt arbetsgivarvarumärke och för att attrahera medarbetare, synliggöras. De strategier som analysen synliggjorde utgörs av berättande, användningen av de tre appellerna logos, ethos och pathos, hemlighållande av avsändaren, representation av olika karaktärer samt användandet av motivationsfaktorer i syfte att attrahera en bredare målgrupp.

I dagens läge vill konsumenter se varumärken ta ställning i politiska och sociala diskurser och därför tenderar varumärken ofta navigera för att kunna representera sig själva som brydda om olika aktuella politiska frågor. När man ser till hur varumärken försöker ligga i linje med idéer om social rättvisa är det viktigt att notera kapitalismens roll i samhället, där det som är moraliskt ofta är bestämt eller påverkat av det som har ekonomiskt värde. Den här uppsatsen ämnar undersöka musikplattformen ColorsxStudios underliggande politiska budskap med hjälp av Roland Barthes teori om Myten. Uppsatsen dsikuterar även huruvida marknadsföringen plattformen bedriver är etiskt hållbar och förenlig med deras underliggande budskap och ideologi. Detta görs med hjälp av begreppet woke washing.

År 2009 försvann apoteksmonopolet och det statligt ägda Apoteket AB fick nya konkurrenterpå marknaden. Detta har för Apoteket AB inneburit att det blivit viktigt att utmärka sig för attnå ut till sina potentiella kunder. Apoteket AB säger själva att de ska vara den mest omtycktaapoteketsaktören. Denna uppsats ämnar undersöka hur reklambyrån Forsman & Bodenforsanvänder kommunikativa strategier för att framställa Apoteket AB som trygga, pålitliga ochtrovärdiga. Materialet som analyseras är reklamfilmen Apotekets kvalitetskontroll (2014).Detta studeras för att skapa större förståelse kring hur visuella budskap kan konstrueras samtför att öka medvetenhet om användandet av stereotyper och dess effekter. Detta görs genomatt undersöka filmens tecken och argument utifrån en retorisk och semiotisk innehållsanalys.Med hjälp av den valda metoden och teori om visuell retorik och semiotik påvisas flerasemiotiska tecken för trovärdighet och förtroende. Karaktären i reklamfilmen försökerrepresentera sitt yrke för att framstå som trovärdig och projicerar kunskap i ett försök om attbygga upp ett förtroende. Vidare blir effekten av att blanda humoristiska inslag, sakligaargument samt ett fokus på produktionsförhållande, ett försök om att skapa en personligkoppling till mottagaren samt att framstå som ett ansvarsfullt företag som sätter människansvälmående och hållbarhet i fokus. / Due to the privatization of the pharmacy industry 2009, Apoteket AB has needed to adjustthemselves to handle new competition in the industry. The company itself expresses that theywant to be the most likable pharmacy. This paper aims to explore which kinds ofcommunicative strategies the creative agency, Forsman & Bodenfors is using and how theyare being used, to portrait Apoteket AB as secure, reliable and trustworthy in the commercial,Apotekets kvalitetskontroll (2014). This is being studied to create a deeper knowledge abouthow meaning is being constructed within commercials, but also to understand how and whystereotypes is being used. This is done by analyzing signs and arguments within the film,from a rhetorical and semiotic content analysis. The result shows several semiotic signs ofcredibility and trust. In the commercial, the character is trying to represent her profession inorder to appear credible, she also project knowledge to be able to build trust. The effect ofmixing humor, factual arguments and a focus on production relationships, the commercialtries an attempt to emerge Apoteket AB as a company that takes social responsibility and puts human welfare in focus.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få en ökad förståelse för hur ICA kommunicerar sitt hållbarhetsarbete, detta då ICA enligt SBIs undersökning uppfattades som en av de mest hållbara dagligvarubutikerna i Sverige 2020 (Sustainable brand index 2020b). För att utläsa hur hållbara budskap kommuniceras i tre reklamfilmer studeras de med hjälp av metoder hämtade från såväl den klassiska retoriken som den visuella retoriken. Det teoretiska ramverket innefattar även forskning om hållbarhet, hållbarhetskommunikation och Corporate Social Responsibility (CSR). Resultatet av analysen visar att ICA främst använder sig av känslosamma patosargument för att övertyga publiken om deras hållbarhetsengagemang. De använder sig även av retoriska stilfigurer såsom hyperbol och ironi för att underhålla och upprätthålla publikens intresse. I reklamfilmerna använder sig ICA av karaktärer som mottagaren kan identifiera sig med, dessa karaktärer använder de sedan för att lyfta hållbara ämnen. Genom att effektivt använda sig av retoriska medel för att nå ut med budskap om hållbarhet stärker och försvarar således ICA sin position som hållbara och ansvarstagande. Slutligen bidrar studien med ökad kunskap om hur visuella budskap förmedlas i syfte att övertyga.