According to law all Swedish authorities must express themselves using correct, plain and comprehensible language whenever they communicate with the citizens in order to make it easy to understand what needs to be known to participate in the Swedish democratic society. I would like to explore if there are more tools than the language that could be used to make their communication easier to comprehend, in this case images and stories. In this essay I will investigate the relationship between the written words and the visual components – images and illustrations – in brochures from Swedish authorities. I will also try to identify possible narratives in the brochures, and examine the functions of these narratives. To do this study I use a semiotic analysis including denotation and connotation and narrative analysis according to Burke and Greimas. The result showed that most of the images are used to anchor, confirm, the written text while some seek to guide our interpretations of the text or to add a new dimension to it. Only one of my three analyzed brochures contains a clear example of a narrative, while the others contain narrative element. My most important finding is that the narratives are mostly hidden within the images and therefore get dual functions– both as anchors of the text and as a narrative

Just nu är miljontals människor världen över i akut behov av hjälp och stöd. Det finns idag en stor mängd humanitära välgörenhetsorganisationer som arbetar med just detta. Deras verksamhet är beroende av att privatpersoner går in och stöttar, vilket innebär att organisationernas kommunikation utåt är avgörande för att kunna nå dem. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur olika annonstyper inom humanitära välgörenhetsorganisationer påverkar människor. I en pilotstudie identifierades tre olika annonstyper som använts i denna studie. För att se om någon av annonstyperna fick en starkare respons användes en kvantitativ enkät där 70 respondenter svarade. För att undersöka hur bild och text i annonstyperna påverkade mottagare genomfördes nio kvalitativa intervjuer. I både enkät och intervjuer fick de som deltog se de tre olika annonstyperna och svara på frågor kring dessa. Resultatet av studien visar att de tre annonstyperna väcker olika känslor och reaktioner hos olika människor, samt att en för hög exponering av en viss annonstyp kan leda till att mottagaren inte påverkas i lika hög utsträckning. Detta tyder på att en varierad kommunikation är den mest effektiva för att humanitära välgörenhetsorganisationer ska kunna påverka så många människor som möjligt.

Följande studies syfte har varit att få en ökad förståelse för SAS:s marknadskommunikation, i relation till hållbarhet. Mer specifikt har SAS:s reklamfilmer studerats för att uppnå syftet. Metoden som har tillämpats för att uppnå detta är visuell retorikanalys. Den visuella retoriken har också inkluderats i det teoretiska ramverket. Teorin har kompletteras av bland annat traditionell retorik, CSR och etiskt ansvarstagande för att underlätta bearbetningen av det empiriska materialet i analysdelen. För att behandla empirin tillämpas också ett analysschema som ligger till grund för en systematisk analys och resultat. Analysschemat är baserat på frågor som är tagna ur teorin om visuell retorik. Resultaten av studiens analys påvisar att samtliga reklamfilmer innehåller många känslosamma retoriska argument. En annan del av resultatet har påvisat att SAS har utelämnat hållbarhetsaspekten i sin marknadskommunikation, bortsett från sin senaste reklamfilm. Slutsatser som dragits kring detta resultat är att det är problematiskt att SAS uppmanar allmänheten till att resa mer, trots den kritiska miljösituationen som råder i dagens samhälle.

Denna uppsats utför en jämförande analys mellan två snarlika memes, vaporwave och fashwave, för att se närmare på hur deras gemensamma drag används för att kommunicera både högerextrema och icke-högerextrema budskap. Alltså: Vad är det för skillnader mellan memesen, och vad är det i vaporwave estetiska framtoner som gör den retoriskt attraktiv för en högerextrem variant i form av fashwave? Vad tillför dessa till framförandet av det högerextrema budskapet? Med en teoretisk grund i doxologi och konceptet "det imaginära" och med Roland Barthes semiologiska begreppsapparat som metodiskt redskap visar uppsatsen på att de centrala dragen hos båda memesen har likheter och skillnader. Att fashwave tar sig an vaporwaves suggestiva och mångtyda natur och spetsar till den till ett tydligt, riktat högerextremt budskap. Den doxologiska mångfalden som återfinns i memen vaporwave försvinner, och fashwave knyts således an till en högerextrem doxa. Det som tillföres i framförandet av det högerextrema budskapet är en farkost för att kunna sprida sig utåt, att högerextremister kan presenteras utåt som en modern rörelse med en uppfattad konträr placering emot de man uppfattar som "det andra". Och det är mot detta andra, som självbilden skapas.

97 procent av alla misstänkta sexualbrottsförövare är män. Trots detta misslyckas många samtyckeskampanjer med att skapa design som tilltalar män. Denna uppsats syftar till att undersöka hur visuell retorik och specifikt normkritisk design kan tilltala män och därmed främja sexuellt samtycke i praktiken. Uppsatsens frågeställning är: Hur används visuell retorik och speciellt normkritiska designlösningar i kampanjfilmen Let's talk about consent baby för att nå män? Genom en visuell analys med stöd från teori om visuell retorik, genusvetenskap och marknadsföringsteori kommer uppsatsen fram till att kampanjfilmen har vissa bra normkritiska designlösningar. Stundtals är dessa aningen utmanande för att fungera som visuell retorik för att nå normativa män. Rosa används för att symbolisera normkritik men fungerar retoriskt snarare för att stärka kvinnor och icke-binära än att tilltala män. Filmen visualiserar en maskulinitet som utmanar dagens maskulinitetsnorm och stärker individer som faller utanför den. Retoriskt behöver Fatta! stärka sitt etos hos män för att deras andra retoriska verktyg ska fungera. Slutligen använder filmen linjeillustrationer som å ena sidan kan tolkas som inkluderande och normkritiskt, å andra sidan som en reproduktion av vithetsnormen.Languageswe (iso)Subjectgenusgrafisk design​ / 97 percent of all suspected sexual offenders are men. However, many campaigns regarding sexual consent fail to create design that appeal to men. This thesis aims to study how visual rhetoric and especially norm critical design will reach men and therefore promote sexual consent in practice. The thesis studies the question: How is visual rhetoric used and specifically norm critical design solutions in the campaign film Let´s talk about consent baby to appeal men? This is concluded through a visual analysis with support from theory. The thesis concludes that the campaign has some great norm critical design solutions. The solutions are sometimes a little bit too challenging to work as visual rhetoric to reach normative men. Pink is used to symbolize norm criticism but works more as empowering for women and non-binary than to appeal to men. The film visualizes a masculinity that challenges the masculinity norm and empowers individuals that are not part of it. Rhetorically, the ethos needs to be strengthened for the other rhetorical tools to work. Finally, the film uses line illustrations that on one hand can be interpreted as inclusive but on the other hand can be seen as a reproduction of the white norm.​

Under det senaste årtiondet har sociala medier använts av mode-influencers till att sprida sina budskap om personlig stil. Med de senaste årens klimatintresse har början till ett skifte skett från att uppmuntra till konsumtion till att i stället skapa medvetenhet om textilindustrins negativa påverkan på miljön. Syftet med denna masteruppsats är att göra en visuell kulturstudie av tre av dessa influencers argumentation genom de filmer de publicerar på Youtube. Den undersöker hur de använder visuell retorik i filmerna för att göra ett trovärdigt intryck och på så vis locka till sig en allt större följarskara och få betalda samarbeten, utan att uppmuntra till onödig konsumtion. I studien ingår sammanlagt nio filmer som publicerades under 2019 och 2020. Filmerna analyseras med hjälp av visuell retorik som kvalitativ metod och tolkas med visuell retorik och produktion av social och kulturell identitet som teoretiska utgångspunkter. En analys av tittarnas kommentarer på filmerna används för att validera resultatet av tolkningen. De tre studerade Youtube-kanalerna ökade sitt antal prenumeranter med i genomsnitt 64 % under den tid som studien pågick och alla tre influencers får betalda samarbeten som de helt eller delvis kan försörja sig på. De undersöker noga de företag de inleder samarbete med och undviker varumärken som inte är accepterade av deras tittare som etiska och miljömässigt hållbara. Alla de tre influencers som ingår i studien använder samma typ av visuell huvudargumentation för att övertyga sina tittare om vikten av en hållbar garderob. De visar exempel på hur de själva kombinerar sina egna kläder på nya sätt för att skapa en personlig stil utan att behöva köpa nytt. Studien visar dock att filmernas innehåll är mindre viktigt än hur trovärdig influencern uppfattas av sina tittare. En tolkning av tittarnas kommentarer ger att de i första hand är intresserade av hur influencern producerar sin identitet med hjälp av kläder och utseende, för att själva inspireras till att hitta sin personliga stil. Genom att efterlikna deras stil kommunicerar de grupptillhörighet med den influencer de följer och får på så sätt del av samma sociala status. / During the last decade, fashion influencers have used social media channels to spread the word about personal style. Due to the global focus on the climate change the content has begun to shift from a consumption culture to creating awareness about the negative influence of the textile industry on the environment. The purpose of this study is to examine three of these influencers’ argumentation in the videos they publish on YouTube. It investigates how the influencers use visual rhetoric to make a trustworthy impression to increase the number of followers and get paid sponsorships, without supporting unnecessary consumption. The study investigates a total of nine videos published on YouTube during 2019 and 2020. The visual content is processed using a qualitative method and analysed with a focus on the theoretical perspectives of visual rhetoric and production of social identity. The written follower comments, of the videos, are used to validate the result of the analysis. The three YouTube channels increased the number of followers with an average of 64 % during the study and the influencers are all in paid collaborations that represent all, or a part of, their total income. They thoroughly research the company before adding a new sponsorship and avoid brands that are not accepted by their followers to be ethical and sustainable. All the three influencers participating in the study use the same principal visual rhetoric arguments to convince the followers of the advantage of a sustainable style. They show a vast variety of outfit combinations using the limited amount of clothes in their wardrobes to create a personal style without the need of adding new clothes. The result of the study indicates, however, that the content of the videos is of less importance than how trustworthy the influencer is perceived by the followers. An analysis of the viewer comments suggest that their primary interest is to get inspiration from how the influencer produces identity through dress and appearance. By emulating their personal style, the followers hope to gain membership of the influencer’s community and achieve similar social status.

Uppsatsens syfte är att upplysa kring hur filmer på YouTube fungerar retoriskt. Fokuset ligger ihur miljödiskursen representeras. Med hjälp av en semiologisk och retorisk analys undersöksfilmen The Turning Point (2020) av den brittiske animatören Steve Cutts. Detta sker med hjälpav semiologiska teorier samt sociopsykologiska teorier kopplade till visuell retorik. Resultatetav analysen blev att Cutts använder sig av kausala förhållanden mellan scener för att bygga ettargument. Filmen utnyttjar sedan tittarens tendens att identifiera sig med karaktärer för attövertyga. Resultatet blir relevant då det visar hur ett implicit, visuellt argument byggs upp i envideo på YouTube, en växande plattform för information och diskussion kring miljöfrågor. Minuppsats undersöker dock inte tittarens respons på materialet och ej heller YouTubeanvändaresinteraktion med övertalande visuella texter. Detta fordrar mer forskning påområdet där både responsstudier och diskursanalyser kan bli viktiga för att förstå hur åsikterformas på plattformen. / The purpose of this essay is to inform about how videos on YouTube work rhetorically. The focus is on how the environmental discourse is represented. Using a semiological andrhetorical analysis, the film The Turning Point (2020) by the British animator Steve Cutts isexamined. This is done with semiological and socio-psychological theories linked to visualrhetoric. The results of the analysis showed that Cutts uses causal relationships betweenscenes to build an argument. The film then takes advantage of the viewer's tendency toidentify with characters to persuade. The result is relevant as it shows how an implicit, visualargument is built up in a video on YouTube, a growing platform for information anddiscussions on environmental issues. However, my essay does not examine the viewer'sresponse to the material, nor the interaction of YouTube users with persuasive visual texts.This requires more research in the area where both response studies and discourse analysis’scan be important for understanding how opinions are formed on the platform.

Denna uppsats har undersökt hur Libresse har använt sig av det retoriska tilltalet för att nå ut och påverka sin avsedda målgrupp i reklamkampanjen #wombstories. En semiotisk filmanalys har genomförts där resultatet har analyserats utifrån teorier om kommodifierad feminism, wokeness och femvertising. Frågeställningen i uppsatsen har varit, Hur används känslomässiga retoriska tilltal i förhållande till kommodifierad feminism, wokeness och femvertising i Libresse reklamfilm #wombstories? Som avgränsning har enbart en sekvens i reklamfilmen analyserats som porträtterar missfall hos ett lesbiskt par. Resultatet visade att Libresse använder sig av musik, ljud, tystnad, animation och skådespeleri för att förhöja känslan av det retoriska tilltalet där patos var det tilltal som var mest påtagligt. Kommodifierad feminism, wokeness och femvertising representerades genom tecken som kännetecknar termen. Slutsatsen blev att representationen blir ett ställningstagande av Libresse där de vill visa att de är allierade med de individer som möts av de största strukturella orättvisorna och sociala diskrimineringarna i samhället. / This paper has examined how Libresse have used the rhetorical appeal to reach out and influence their intended target group in the advertising campaign #wombstories. A semiotic film analysis has been carried out where the results have been analysed based on theories of commodified feminism, wokeness and femvertising. The question in the essay has been, How are emotional rhetorical appeals used in relation to commodified feminism, wokeness and femvertising in Libresse commercial #wombstories? As a delimitation, only one sequence in the commercial has been analyzed that portrays miscarriage in a lesbian couple. The result showed that Libresse used music, sound, silence, animation and acting to enhance the sense of the rhetorical appeal in which pathos was the most noticeable. Commodified feminism, wokeness and femvertising were represented by signs that distinguish the terms. The conclusion was that the representation shows that Libresse wants to be allies of the individuals who face the greatest structural injustices and social discrimination in society.

Studien undersöker hur Socialdemokraternas valaffischer sett ut och förändrats sett i ljuset av visuell retorik som perspektiv. Problemområdet mynnar från att studier av politisk kommunikation historiskt sett negligerat det visuella i stor omfattning och så även inom retorikstudier. Valaffischen som studieobjekt är ett sätt att lyfta in och analysera politiska budskap i den visuella kommunikationens forskningsfält. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys undersöks 10 valaffischer mellan åren 1907-2014. I korthet görs analysen utifrån frågan om vad, hur och varför, för att vidare undersöka hur förändringen kan förstås i ett större perspektiv. Resultatet visar att valaffischen haft många olika skepnader sett till retorik, funktion, estetik och sätt att bemöta mottagaren. Utvecklingen går från ideologi och expressiv symbolik, till bilden av det välmående samhället, till att stärka förtroendet genom partiledaren som auktoritär, för att slutligen skapa en image av partiet.

Verklighet och fiktion betraktas ofta som varandras motpoler, det verkliga i kontrast till det påhittade. När någon bryter dessa konventioner skapas reaktioner. Den här studien utforskar det filmtekniska greppet direkt tilltal, fenomenet som implicerar att ‘bryta den fjärde väggen’. Syftet med den här studien är att undersöka hur direkt tilltal används i TV-serien Fleabag (BBC, 2016) och hur det fungerar som retoriskt verktyg inom ett narrativ. Genom en kvalitativ metod kommer första tillfället av direkt tilltal, samt sista användningen av fenomenet, analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av visuell retorik: actio retorik, parasociala relationer och teorier kring direkt tilltal. Genom multimodala transkriberingar av vardera scen och respektive retorisk analys resulterar studien i att karaktärens direkta tilltal går att tolkas som retoriska verktyg. Genom actiotillgångar och kvaliteter, samt ethos och pathos, bygger Fleabag upp en autentisk attityd och vinner över åskådaren genom intimitet.