Syftet med undersökningen var främst att skapa en förståelse för hur visuella medel och sensoriska komponenter används för att förmedla smak i reklambilder för mineralvatten. Utöver detta har uppsatsen haft för avsikt att tillämpa en jämförelse för att utforska gemensamma strategier och särskiljande uttryck. Undersökningen har utförts genom en semiotisk visuell bildanalys samt en komparationsmetod, som utgår från samma parametrar i bilderna. Bildanalysen utgår från två meningsnivåer; en teckennivå och en retorisk nivå. Resultatet visade att smaken förmedlas genom indexikala tecken i form av bilder på frukt/bär och färger som tyder på smak. Dessa tecken bildar i sin tur en metonymi som representerar smaken. Vidare visade sig att skivad frukt bidrar med ett större sensoriskt omfång, det vill säga påvisar ytterligare sensoriska egenskaper. Undersökningen kunde även fastslå, med undantag av bild fyra, en gemensam strategi i användandet av frukt och bär för att tilltala mottagaren genom dennes känslor och associeringar till referenten – det verkliga objektet. De skillnader som påvisades låg främst mellan varumärkena och var beroende på reklamens behov att skapa en image för att särskilja sig. / The purpose of the essay is to create an understanding of how visual aids and sensory components are used to convey taste in advertising images for mineral water. In addition to this the study aims to implement a comparison to explore common strategies and distinctive visual expressions. The research has been carried out through a semiotic visual analysis and a comparative method based on the same parameters throughout the different pictures. The semiotic visual analysis is based on two levels of meaning; one level of sign and one of rhetoric. Through this research I found that the taste is communicated though indexical signs in the shape of pictures of fruit/berries but also through color. That is to say that these signs point towards taste. These signs in addition to this forms a metonymy which directly represents taste. Furthermore, it was found that sliced fruit contributes to a greater sensory range, and shows additional sensory characteristics. The essay could also establish, with the exception of picture number four, a common strategy in the use of fruit and berries to address the recipient through his feelings and associations to the referent - the real object. The differences that were identified in the essay were mainly between the brands, and were further dependent on the advertising needs of creating an image to differentiate itself from other advertisments.

Headspace är en mindfulnessinriktad mobilapplikation som ämnar att förbättra användarens välmående. Denna uppsats syfte är att undersöka hur Headspace som mobilapplikation i sitt användargränssnitt och visuella uttryck påverkar mottagaren. Detta kommer undersökas dels genom en litteraturstudie som tar upp begrepp som mindfulness, storytelling, ontologisk design och människa-maskin interaktion. Undersökningen genomförs med grund i visuell retorik och fenomenologi, där den visuellt-retoriska delen fokuserar på hur det visuella skapar mening och påverkar mottagaren medan den fenomenologiska delen fokuserar på inviduella användares känslor och upplevelser av mobilapplikationen. Slutsatsen är att genom att gestalta känslor visar Headspace på förståelse och empati gentemot användaren. De gör metoden minfulness till sin och skapar ett förtroende gentemot användaren genom att uppfattas vägledande och omhändertagande i sitt uttryck och genom sina handlingar.

Denna uppsats syftar att undersöka hur, i digital storytelling, visuell retorik används för att förmedla känslor och skapa empati i hjälporganisationskampanjer. Uppsatsen är en fallstudie där Rädda Barnens virala kampanjfilm Most Shocking Second a Day från 2014 analyseras. Valet av material grundas i filmens virala spridning och valet av metod baseras på behovet av djupgående kvalitativ forskning inom forskningsområdet digital storytelling. Kampanjfilmen analyseras utifrån en retorisk trestegsmodell där fokus läggs på visualiseringen av mänskligt lidande och hur detta visualiseras genom främst patosargument. Detta med grund i tidigare forskning som undersöker kampanjer av hjälporganisationer och digital storytelling samt med stöd i teori om visuell retorik och visualisering av lidande och semiotik. Resultatet visar att genom digital storytelling, igenkänningsattribut och retoriska troper visualiserar kampanjfilmen mänskligt lidande genom patos. / This essay aims to look at how, in digital storytelling, visual rhetoric is used to evoke emotion and create empathy in campaigns for NGOs. The essay is a case study where Save the Children's campaign film Most Shocking Second a Day from 2014 is analyzed. The film was chosen based on its viral success. The choice of method is based on the lack of qualitative research in the research field of digital storytelling. The film is analyzed based on a method of visual rhetoric analysis which is a three-part method with the focus on the visualization of human suffering and the use of pathos. This is done with support in earlier research that examines NGO campaigns and digital storytelling as well as visual rhetoric theory and visualization of human suffering. The result of the this research essay shows that the campaign film through the use of digital storytelling recognized attributes and rhetoric tropes visualize human suffering through pathos.

No description available.

Det blir ett alltmer vanligt krav på företag att redovisa hållbarhet i sin produktion. Oatly är ett företag som gjort hållbarhet och miljöaktivism till en del av sin varumärkesidentitet. Denna studie undersöker hur de uttrycker denna identitet i Sustainability report 2020. Undersökningsmaterialet utgörs av fyra utvalda uppslag ur kompendiet. Genom en kvalitativ, semiotisk analys undersöks materialet från huvudsakligen ett greenwashing perspektiv med begrepp ur visuell retorik.  Resultatet av min analys visade på att Oatlys visuella retorik i Sustainability Report 2020 kan klassas som greenwashing. Därtill diskuteras materialet ur olika perspektiv och öppnar upp till vidare forskning. / It is becoming an increasingly common requirement for companies to report sustainability in their production. Oatly is a company that has made sustainability and environmental activism part of its brand identity. This study examines how they express this identity in their Sustainability report 2020. The research material consists of four selected publications from the compendium. Through a qualitative and semiotic analysis, the material is examined mainly from a greenwashing perspective using concepts from visual rhetoric. The result of my analysis showed that Oatly's visual rhetoric in the Sustainability Report 2020 can be classified as greenwashing. In addition, the material is discussed from different perspectives and opens up for further research.

Det senaste året har matsvinn som orsakas på grund av att frukter och grönsaker medskönhetsfel slängs uppmärksammats. Uppsatsen undersöker vad man kan tänka på vidframställning av säljbudskap där frukter och grönsaker med abnorma former är i fokus. Hurkan det framgå att det är ett allvarligt budskap och hur får man konsumenter att tilltalas avinnehållet? Vilka teoretiska utgångspunkter finns det för formgivandet av någontingnormavvikande, för att inge förtroende hos de som är möjliga konsumenter?Målet med undersökningen är att, utifrån retoriska och semiotiska teorier och metoder, tareda på om det finns några likheter i utformningen av annonser vars avsikt är att sälja dessaråvaror. För en så rättvis och likgiltig granskning som möjligt av analysmaterialet kommerannonserna från likartade avsändare och medier.Resultatet av undersökning visar att ett antal likheter finns i bildanvändningen, i takt medatt de vill bidra till en positiv attityd gentemot råvarorna i fråga. I förhållande till demresonerar jag kring huruvida mitt designprojekt hade gynnats av att genomgå en liknandeanalys i designprocessens slutskede. / The past year, food wastage caused due to fruits and vegetables with blemishes have been highlighted. The essay explores what designers can have in mind at preparation of sales messages, in which fruits and vegetables with abnormal forms are in focus. How will it communicate that there is a serious message and how to get consumers to be addressed by the content? What theoretical approaches can designers relate to while creating standard deviant ads, to inspire those who are potential consumers? The goal of the survey is that, based on rhetorical and semiotic theories and practices, is to find out if there are any similarities in the design of advertisements whose intention is to sell these commodities. To make the analysis as fair and indifferent as possible the material are from similar senders and medias.The result of the survey shows that there are a number of similarities in image usage, alongside that they want to contribute to a positive attitude towards the raw materials in question. In relation to the similarities, the study discusses whether my design project had benefited from undergoing a similar analysis during the final stage of the design process.

This essay examines how gender stereotypes have been portrayed and represented in perfume advertising. With a historical overview this essay will shed light on the development of perfume advertising. This is done with a norm-critical perspective, in terms of typical gender stereotypes and representation, that in turn counteracts a progressive progress. This is followed by a qualitative visual analysis of contemporary perfume advertising. Furthermore, this essay intends to evaluate what the findings can say about certain tendencies of perfume advertisement through modern history and today. Moreover, this essay explores and evaluates if the notion of narrative, shown through examples of modern perfume advertisements, could be a possible way for brands to be less centered around gender stereotypes. The findings conclude that the use of narrative, with a norm-critical foundation, would be one possible way to go, for the essence of perfume advertising to be preserved though a progressive approach.

The purpose of this thesis was based on visual rhetoric theory to examine how design agencies experience the design of over-the-counter drug packaging, what challenges they face, and with which rhetorical appeals they convince consumers, while they relate to the non-art-related conditions, the Swedish Medical Products Agency’s regulations (SMPA). The objective was based on previous research that has begun a discourse on the phenomenon and that designers previously has expressed a lack of dialogue in the graphic expression of over-the-counter drug packaging with the SMPA. To investigate the phenomenon semi-structured interviews was conducted with six professions of five different design agencies whose area of expertise was health and pharmaceutical communication. The results showed that the designers' biggest challenges was to find the balance between the visually attractive as well as the patient safe and reliable graphic expression. The results also showed a challenge in the absence of direct communication with the SMPA in the design process. Such communications had facilitated the process as a dialogue for the graphic expression and its effect on a patient safe packaging, had been possible. The elements in the design process that the respondents considered most essential to persuade the consumers were colors and illustrations. These elements could be widely applied without violating the rules.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur tre svenska reklamfilmer tillämpar olika typer av argument för att övertyga mottagarna av sitt budskap och vilka retoriska grepp som används för att nå ut till publiken. Vidare undersöks vilka budskap som är framträdande samt vilka samhällsfrågor reklamfilmerna anspelar på. I studien granskar jag även hur visuell retorik tillämpas. Utifrån detta syfte utformades frågeställningen: Hur ser argumentationen ut i de utvalda reklamfilmerna? Vilka budskap går att avläsa i reklamfilmerna? Vilka visuella argument tillämpas? Material och Metod Materialet består av tre svenska reklamfilmer som visats på tv under hösten 2016. Det metodologiska tillvägagångssättet är en kritisk retorikanalys som är kritiskt ifrågasättande och undersöker vilka argument som ger tyngd samt budskapens innebörd. Jag har även inkluderat visuella aspekter eftersom en analys utifrån retoriken även fokuserar på de visuella budskapen som ansluter till visuella uttrycksformer. Det visuella perspektivet tillämpas i studien för att få en bredare förståelse för hur visuella framställningsformer används och hur de påverkar och övertygar publiken.  Resultat Analysresultatet indikerar flertal likheter mellan reklamfilmerna, främst genom att de distanserar sig från den traditionella marknadsföringen som ofta syftar till att exponera varor och tjänster. Istället återspeglar reklamfilmerna verklighetsbaserade situationer utifrån tre skilda perspektiv. Ica som uppmärksammar ett samhällsproblem med våldsinslag, Ikea som syftar till att återskapa en vardagssituation genom att visa hur varuhuset existerar i hemmet samt KPA Pension som visar en verklighetsbaserad situation med inriktning på miljöfrågor. Återkommande är även hur reklamerna anspelar på publikens känslor och att barn har en central roll i samtliga reklamfilmer. / Purpose and research question The purpose of the study is to examine how three swedish commercials use different types of arguments to convince the target groups of a message and to analyze the rhetorical grips that are applied in order to reach out to the audience. Furthermore the most prominent messages in the commercials are identified and the social issues the commercials allude to are examined. This study also examines how visual rhetoric is applied. Based on the purpose this study examines the following research questions: - How are the arguments in the selected commercials framed? - What messages can be read off in the commercials? - Which rhetorical means are prominent? - What visual arguments are applied? Material and method  The material consists of three swedish commercials shown on television the fall of 2016. In the study a critical rhetorical analysis is applied which critically questions and examines the main arguments and the meaning of the messages. Additionally visual aspects are included in the analysis since rhetoric also focuses on the visual messages connected to the visual expression. The visual perspective is applied in the study to gain a broader understanding of how visual representation forms are used and how they influence and persuade the audience. Results The result of the analysis results indicate numerous similarities between the commercials, mainly because they distance themselves from the traditional marketing that often aims to expose goods and services. Instead these commercials reflect real-life situations from three different perspectives. Ica recognizes a social problem with violence, Ikea aims to recreate an everyday situation by showing how the department store can exist in our homes. KPA Pension shows a real-life situation with a focus on environmental issues. Something recurrence in these commercials is also how commercials alludes to the audience's feelings and that children have a central role in all the commercials.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en biståndsorganisation använder sig av retoriska grepp för att övertyga sina mottagare genom kampanjfilmer. Den här studien är relevant för att kunna förstå hur biståndsorganisationer påverkar mottagarna av kampanjfilmer. I den här studien har Unicef Sverige varit studieobjektet och de är en av Sveriges största biståndsorganisationer och en organisation som regelbundet visas i media. De teorier som är relevanta i den här studien är retorik och retoriska inriktningar på exempelvis marknadsretorik och visuell retorik. Huvudfrågeställningen i studien är att se på vilket sätt Unicef Sverige använder sig av retorik i sina kampanjfilmer för att övertyga människor att bli givare. Delfrågor i studien är att undersöka, vilka är de marknadsretoriska begrepp och medel som Unicef Sverige använder i kampanjfilmer för att övertyga sina mottagare samt på vilka sätt använder sig Unicef Sverige av visuell retorik i sina kampanjfilmer. I studien har två kvalitativa innehållsanalyser utförts på tre till fem filmer i utvalda filmkategorier. Totalt har 16 kampanjfilmer analyserats. De olika kategorierna är: informationsfilm om aktuella händelser, uppmaning till olika kampanjer, svenska kändisar besöker utsatta barn och humor. På de utvalda filmerna gjordes en retorisk innehållsanalys och en bildanalys. Från det resultat som har tagits fram i den här studien kan det tydligt ses att Unicef Sverige använder sig av retorik på många olika sätt. De tre sätten att övertyga inom retorik är ethos, logos och phatos och de är stora byggstenar i kampanjfilmerna och den mest frekventa är phatos. De använder sig även av olika typer av retorik och då är den deliberativa och epideiktiska retoriken de språktyper som förekommer. De använder sig även av marknadsretoriska modeller genom att disponera kampanjfilmerna på ett passande sätt. Även att inkludera kändisar i filmerna, samt göra filmerna lite längre, är enligt marknadskommunikation ett bra sätt för att mottagarna ska uppfatta budskapet lättare. Visuell retorik används också till stor del och det kan tydligt avläsas att filmerna överlag innehåller dystra färger och de använder sig även av färg för att informera om vissa situationer. Det är på det sättet som Unicef Sverige använder sig av dessa tre olika retorikbegrepp och det visar hur de använder retoriken för att övertyga sina mottagare att ta till sig budskapet med filmerna och bli medlemmar hos Unicef Sverige. / The function of this paper is to examine how an aid organization uses rhetorical strategies to convince their recipients through promotional films. This study may be relevant to understand how aid organizations influence their recipients. In this study Unicef Sweden has been the object of study and the organization is one of the largest aid organizations in Sweden and an organization that regularly appear in the media. The theories that are relevant in this study are rhetoric and also rhetorical approaches to arrangement such as marketing rhetoric and visual rhetoric. The main issue addressed in this study is to see how Unicef Sweden uses rhetoric in their promotional films to convince people to become donors. The sub questions of the study are to investigate what expressions the rhetorical aim of the promotional films proceeds, what marketing rhetoric concepts and strategies that are presented in their promotional films to convince their target audience and how they use visual rhetoric in their promotional films. The study has two qualitative content analysis been performed on three to five films in selected film categories. In total, 16 promotional films have been analyzed. The chosen categories are; information film about a current situation or disaster and focus in victims of disaster, request for different campaigns, Swedish celebrities who visit underprivileged children and also a humoristic film category. In the selected films it has been made a rhetorical content analysis and an image analysis. Out of the results that have been developed in this study it clearly shows that Unicef Sweden uses rhetoric in many different ways. The three ways to convince thru rhetoric are ethos, logos and phatos and they are major building blocks in the promotional films and the most frequent one is phatos. They also use different types of rhetoric and the deliberative and epideictic rhetoric are types that occur. They also use marketing rhetorical models by disposing the promotional films in a suitable manner. Also to include celebrities in the films and make the films a bit longer are according to marketing a good way for receivers to get the message across more easily. Visual rhetoric is also used to a great extent and it clearly shows that the films generally contain somber colours and they also use colours to inform about certain situations. It is in this way that Unicef Sweden are using these three different rhetoric concepts and it shows how they use rhetoric to convince it’s receiver to absorb the message of the films and become donors.