I denna licentiatuppsats undersöks elevers arbete med film som en kommunikativ resurs. Två klassers ämnesintegrerade verksamhet i bild och samhällskunskap i grundskolans år 6 studeras. Arbetet genomfördes under valrörelsen hösten 2003 inför Sveriges folkomröstning om EMU. Nitton videofilmer samt elevernas muntliga berättelser om filmarbetets förutsättningar och arbetsprocess har studerats med en etnografisk ansats. Studiens teoretiska ram utgörs av en kombination av multimodala perspektiv, sociokulturella teorier och bidrag från det tvärvetenskapliga fältet visuella kulturstudier. I elevernas filmproduktioner iscensätts en rad lärprocesser i relation till skolans kunskapsmål och elevernas bildvärld. För eleverna i studien utgör populärkulturella referenser tillsammans med deras egna vardagliga erfarenheter, grunden för de förhandlingar och val som formats inom undervisningens ramar. Kön visar sig utgöra en avgörande faktor för hur eleverna valt att representera och kommunicera arbetets ämnesinnehåll. Uppsatsen vänder sig till läsare som är intresserad av elevers bildarbete i en skolkontext, estetiska lärprocesser, film– och mediepedagogik, multimodalitet, didaktik och pedagogik.

Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning. I denna kontext menar jag att visualisera handlar om att synliggöra något som ännu enbart existerar som en idé. Utvecklingsmetoden är grundad på en kvalitativ metod med ett produktorienterat perspektiv. Urval av begrepp och källor är förankrade i den kurslitteratur som behandlats under utbildningens gång. Jag har kommit fram till att de centrala begreppen visuell kultur, bildanalys och estetiska lärprocesser ska prägla innehållet. Visuell kultur är den röda tråd som omsluter skolämnet bild och utgör tema för bokens innehåll. Bildanalys är det centrala begrepp och redskap som behövs för att orientera, tolka, kommunicera och uttrycka sig i visuell kultur. Den pedagogiska grundsyn som förmedlas i innehållet är estetiska lärprocesser. Boken bygger på en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen bygger på fördjupningsdelar av begreppen visuell kultur, bildanalys och estetiska lärprocesser. Den praktiska delen presenterar olika arbetsområden hämtade ur kursplanen för bild. Dessa presenteras utifrån samma grundmall med avsikten att vara användarvänlig och anpassningsbar till olika resurser hos elever, lärare och skola. Ämnet bild är ett etablerat forskningsområde som understödjs av bildteorier som ger avtryck i exempelvis kursplaner och jag menar att dessa bildteorier bör framgå tydligt via litteratur för bildlärare som arbetar i grundskolans senare år. Läroböcker kan betraktas som representanter som bekräftar ämnets kunskapsregim genom att upprepa och utveckla de sanningar som agerar utsagor i olika varianter av tryckta läromedel. Målsättningen med detta examensarbete är att inspirera och bidra till utveckling av mer litteratur för bildlärare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke väljer jag att rikta in mig på gymnasieungdomar. Lärare behöver bli bättre på att använda vardagsbilder i undervisningen och inhämta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlärare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser på bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det är detta intresse som ligger till grund för uppsatsen. Jag tror att det är i kombinationen av elevernas tekniska skicklighet och visuella kunskap, och lärarens bildpedagogiska och metaskickliga kompetens som ny kunskap kan utvecklas. Utifrån mina frågeställningar, hur gymnasieungdomar använder mobilkameran samt kameraalbumet, vilket innehåll som finns i kameraalbumet och vilken innebörd ungdomarna ger mobilkameraalbumet och dess bilder, har jag valt kvalitativa samtalsintervjuer för insamling av empirin och valt att arbeta utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Eftersom jag inte har ett direkt kontaktnät till gymnasieskolor vände jag mig till familj, vänner och kollegor, för att på så sätt komma i kontakt med gymnasieelever. Respondenterna uppgår till totalt nio, sex tjejer och tre killar. Samtliga intervjuer har genomförts via Skype, en internetbaserad kommunikationstjänst som möjliggör videosamtal över avstånd. Gymnasieungdomarna i min studie visar bland annat att sociala medier blir en naturlig knutpunkt där man delar med sig av sina bilder. De visar även att bilder från kameraalbumet introduceras vid interaktion ansikte till ansikte och att det sker i större utsträckning. Gymnasieleverna använder kameraalbumets innehåll till att inkludera och exkludera artefakter som de förknippar med sig själva. Minnesbilden blir skev när ungdomarna beskriver hur de undermedvetet filtrerar sin vardag. Gymnasieungdomarna i min studie beskriver även hur bilderna används för att skapa gemenskap, både online och offline, samt för att minnas och förstå sig själva.

Syftet med detta examensarbete har varit att öka förståelsen för graffiti som innehåll i visuell kultur i bildundervisningen. I undersökningen har bildlärare på gymnasiet och graffitimålare intervjuats och jämförelse görs av deras definitioner av vad graffiti egentligen är. Under intervjuerna med lärare har det även undersökts på vilket sätt graffiti kan implementeras i gymnasieskolans bildundervisning och vilken position i hierarkin konstformen har gentemot andra metoder och tekniker. Det visade sig att graffiti och dess temporära karaktär skulle kunna användas som ett pedagogiskt verktyg för ungdomar i bildundervisningen och i andra angränsade ämnen som ett sätt att förstå sin samtid och visuella uttryck i samhället. Däremot görs inte detta speciellt ofta då bildämnets tradition och stofftäthet gör att undervisningen är starkt beroende på vilka förkunskaper läraren besitter samt vilken profil skolan har.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om och hur man kan få barn ochungdomar att vilja möta och samtala kring bilder. Genom att skapa ett performativtmöte som en lustfylld ingång till ett meningsfullt lärande ska studien försöka ge svarpå vad som händer i resonemanget kring det performativa mötet med bilden hos engrupp barn och ungdomar och hur samtalar de om bilderna mötet genererat.Mötet blir en naturlig del i undersökningens metod och kommer att ske som två såkallade visuella event som är utformade på olika sätt. Det första mötet är en uppgiftdär undersökningens deltagare fått i uppdrag att medverka i en bildviskning som gårut på att tolka bild med bild och det andra mötet är ett bildsamtal där deltagarna fårdiskutera såväl bildviskningsuppgiften som bilderna.Undersökningen är kopplad till teorier om beskådande, meningsfullhet,intervisualitet och visuell litteracitet.Studiens undersökningsmetod har visat att ett gemensamt samtal om och medbilder möjliggör för förståelse och meningsskapande. Vi ser bilder som vi är, inte somde är.

Genom en skriftlig och en gestaltande del ger undersökningen inblick i hur två aktiva bildlärare och två bild lärarstudenter förhåller sig till begreppet kreativitet. Undersökningens syfte är att få mer kunskap om begreppet kreativitet, då det är ett väsentligt begrepp inom bildämnet. Jag har haft semistrukturerade intervjuer med bildlärarna och studenterna där jag ställt frågor som handlar om begreppet kreativitet. Deltagarna var ombedda att ta med sig ett alster som hen tyckte var kreativt, och sedan förklara varför. Resultatet av undersökningen gestaltas genom en egen sammanställning som jag själv har gjort, där jag använt mig av bilderna som deltagarna tog med sig till intervjun. I gestaltningen har jag tagit med citat ur intervjuerna, och även bilder som jag själv ritat under uppsatsens gång. Undersökningen visade att kreativitet beskrevs som något positivt, men också på flera olika sätt. Problemlösning och nyskapande nämndes, men när vi pratade om kalkering var inte deltagarna lika överens om det var kreativt eller inte.

<p>En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i två dokumentärfilmer. Huvudtemat i filmerna är global uppvärmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte är att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna är en del i och genom detta belysa frågor som berör visuell kultur och popularisering av vetenskap.</p>

En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i två dokumentärfilmer. Huvudtemat i filmerna är global uppvärmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte är att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna är en del i och genom detta belysa frågor som berör visuell kultur och popularisering av vetenskap.

Datorspelet World of Warcraft har växt något enormt i popularitet sedan det kom 2004. Idag är det den största mötesplatsen på nätet med användare över hela världen. När vi möter användare på nätet är det precis som i verkligheten viktigt för oss att framställas på det sätt vi helst vill. Vi spelar en roll och bygger en identitet. Spelet erbjuder en alternativ, virtuell värld åt oss och det som är intressant för mig är att se på vilket sätt detta påverkar våra möjligheter till detta. Om en alternativ värld ger oss alternativa möjligheter. Jag vill dels se närmare på Blizzard, spelföretaget bakom spelet, och vad de givit oss för förutsättningar. Dels ska jag genom mitt agerande med andra användare ta reda på vad som kan vara viktigt för dem i deras identitetsskapande.

Uppsatsens syfte är att ur ett konstvetenskapligt perspektiv undersöka hybridbilder som uppvisar drag av både konst och reklam, och de gränsöverskridande rörelser som bilderna gör mellan dessa fält. Tre bilder har analyserats för att lyfta fram villkor och förutsättningar för hur förflyttningar mellan konstfältet och reklamfältet kan ske. Den teoretiska utgångspunkten för dessa analyser har varit parametrarna funktion, syfte, upphovsperson och cirkulation utifrån Göran Sonessons bok Bildbetydelser: Inledning till Bildsemiotiken som vetenskap. I varje bild har närvaron av dessa parametrar undersökts i relation till några generella karaktäristiska egenskaper hos konstbilder respektive reklambilder. Resultaten uppvisade en stor variation och ur bildanalyserna utkristalliserade sig tre olika sätt för att uppnå en rörlighet mellan fälten: bilden bygger ett starkt kulturellt kapital som långsiktigt befäster dess rätt till rörlighet; bilden intar en position mittemellan fälten och utnyttjar denna för att kunna förflytta sig i båda riktningarna; bilden befäster sig först som tillhörande en bildkategori och tillhandahåller sedan själv verktygen för att ifrågasätta denna kategorisering.