August Underground is one of the sickest series of movies that ever been made. We try to understand what makes them so chocking to its audience. Critics says that the August Underground movies imitates Snuff, and we ask the question; How do people know what Snuff looks like.

Studiens syfte är att se vad som händer när elever använder sig av en konstnärlig metod i grundskolans senare år och förankra den undersökta undervisningsmetoden på en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frågeställningar som studien söker svar på är: ”Vilka förmågor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnärlig metod?” och ”Hur blir elevers förmågor synliga i representationer och iscensättningar i arbetet med en konstnärlig metod?” Den empiriska utgångspunkten är elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur är den undersökta konstnärliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats. I den använda konstnärliga metoden väljer de en specifik position att betrakta platsen från. Denna distansering ger eleverna möjlighet att se platsen på ett nytt sätt och genom att visualisera sin förståelse i en iscensättning, skriver de en annan berättelse om den undersökta platsen. Studien visar att eleverna i sina representationer synliggör förmågor som finns inskrivna i styrdokumenten, både ämnesspecifika förmågor och förmågor som handlar om hur eleverna konstruerar och presenterar sig själva. En grundläggande tanke i socialkonstruktionismen är att subjektet konstrueras genom språket, och i de inspelade processamtalen blir det tydligt hur eleverna genom den konstnärliga metoden konstruerar egen och kollektiv identitet.

Denna undersökning ställer frågor kring omförhandling av genus och maskulinitet genom förekomsten av homosexuella hjältar i superhjälteserier, och hur homosexuella superhjältar bryter mot maskulina normer. Under ”taket” för socialkonstruktionism utgår undersökningen från genusteorier och visuell kultur. Med fokus på Avengers: The Children’s Crusade, en superhjälteserie från förlaget Marvel Comics, granskas amerikanska mainstreamserier. Serien innehåller två öppet homosexuella karaktärer och bearbetas som en populärkulturell text med semiotiska och diskursanalytiska metoder. Syftet att generera förståelse för bilders roll i konstruktionen av genus, genom att synliggöra omförhandlingar av superhjältegenrens heteronormativa och traditionella konventioner. Allt som exkluderas från heteronormen betraktas som avvikande och benämns i undersökningen som normbrott. Brottet görs när det homosociala övergår till det homosexuella. En hjälte behöver dock inte uppfattas som heterosexuell för att utföra hjältedåd. Superhjälteserier speglar den verkliga världen, och normbrott behöver normaliseras för att ge utrymme åt nya genusroller.

Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W. Saids föreställningar om orientalism och den andre, Alison Landsbergs protesminne, representation, Stuart Halls mottagandesätt av visuell kultur samt Stuart Allans föreställningar om riskrapportering. Vi har presenterat och analyserat film för film med hjälp av Greimas aktantmodell. Det vi kom fram till är att filmer mycket väl kan och skulle kunna fungera som ett slags riskrapportering. Dels på grund av publikens mottagande av visuell kultur och att publiken då kan väva in fiktiva berättelser och värderingar i sina egna minnen och erfarenheter precis som Landsbergs teorier om protesminne säger. När man ser filmerna med den här ingången är det uppenbart att filmerna varnar publiken för något likt den traditionella riskrapportering som Stuart Allan visat oss.

<p>Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W. Saids föreställningar om orientalism och den andre, Alison Landsbergs protesminne,</p><p>representation, Stuart Halls mottagandesätt av visuell kultur samt Stuart Allans föreställningar om riskrapportering. Vi har presenterat och analyserat film för film med hjälp av Greimas aktantmodell.</p><p>Det vi kom fram till är att filmer mycket väl kan och skulle kunna fungera som ett slags riskrapportering. Dels på grund av publikens mottagande av visuell kultur och att publiken då kan väva in fiktiva berättelser och värderingar i sina egna minnen och erfarenheter precis som Landsbergs teorier om protesminne säger. När man ser filmerna med den här ingången är det uppenbart att filmerna varnar publiken för något likt den traditionella riskrapportering som Stuart Allan visat oss.</p>

Syftet med denna undersökning är att ta reda på tidigare gymnasieelevernas syn på bildstudierna inom gymnasiets estetiska verksamhet, vad de anser att de har lärt sig och vilken betydelse bildstudierna har haft för dem efter gymnasiet. Detta är relevant i ett politiskt skolklimat där estetiska ämnen anses ha mindre värde än de ämnen som ger mest poäng när det gäller att konkurrera om högskoleplatser. Detta är också relevant mot bakgrund av forskning som visar att bildstudier bidrar till att vidga elevernas syn, insikt och tankeförmåga utöver bildstudier. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med tidigare gymnasieelever som läst bild inom estetiska programmet. Intervjuerna genomfördes under hösten 2015. Analysen av intervjumaterialet visar att intervjupersonernas bildstudier lett till, förutom möjlighet till studier och/eller karriär inom kreativa och konstnärliga branscher, bland annat personlig utveckling, insikt om sig själv och sin identitet, förmåga att se fler perspektiv, större förståelse för andra och andras perspektiv, större och bredare tankeförmåga, utvecklad kommunikationsförmåga och självsäkerhet för de tidigare eleverna. / <p>Bild</p>

Detta masterprojekt handlar om barns gestaltningar av tid, historia, och museum i ett samarbete mellan Vasamuseet och Design Lab S. Med studien vill jag visa på museipedagogiska metoder som ger utrymme för barnens kunskaper och processer.Mina frågeställningar är:- Hur gestaltar barnen museum, tid och historia?- Hur kan barnens gestaltningar och guidningar förstås i termer av lärande?- Hur kan denna kunskap användas på museum?Utifrån teoretiska, pedagogiska och konstnärliga perspektiv har jag undersökt och analyserat komplexiteten i barnens lärprocesser med materialiteter. Jag har använt mig av posthumanistiska teorier och visuella, performativa metoder. Som en gestaltande del i undersökningen har jag utgått från ett barns resonemang kring hur vi rör oss genom utställningsmiljöer på museum. På Konstfacks vårutställning utforskade jag därför vad som händer i en utställning när barn får bestämma hur de väljer att ta sig igenom samlingar och aktivera konstverk. Den konstnärliga processen visade hur oskrivna regler kan synliggöras med hjälp av barnens guidningar och hur det går att aktivera mellanrum som tillåter nya sätt att se.Barnens gestaltningar av tid, museum och historia utmanade en linjär tidssyn med rörlighet och skapade en nomadisk museipedagogik genom att transformera ting och tid till händelser och platser genom sina gestaltningar. Med egna museer och guidningar synliggjorde och utmanade de maktstrukturer inom museivärlden och samhället. Barnens performativa och estetiska processer visade hur meningsskapande sker genom intra-aktioner med materialiteter och med andra människor. Genom leken och skapandet kunde barnen både följa och gå emot regler och normer samt pröva sina egna teorier. Barnens gestaltningar visar att vi i lärandesituationer bör ge utrymme till det oförutsedda så att vi kan inta olika subjektspositioner och våga omförhandla förgivettagna roller. Med pågående processer av tillblivelser blev vi tillsammans medskapare av kunskapen. Studien visar att vi bör uppmuntra till en nomadisk museipedagogik som kännetecknas av rörelse, fantasi, drömmar och nya sammankopplingar.

Syftet med denna studie är att utifrån elevernas perspektiv undersöka vilken visual literacy som förväntas i ämnena bild, svenska och NO i grundskolans årskurs 4-6. Frågeställningarna fokuserar vilka visuella praktiker eleverna deltar i och vilken literacy som kommer till uttryck i dessa praktiker, hur eleverna förhåller sig och vilket stöd de erbjuds när de hanterar visuellt material. Teoretiskt utgår studien från områdena Visuell kultur och New literacy studies, men den vilar också på socialsemiotisk forskning och teorier om multimodalitet. Inom New literacy studies undersöks textpraktiker, i detta arbete är det elevernas visuella praktiker som studeras, dvs. när eleverna läser och skapar bilder i undervisningen. Metodologiskt bygger studien på visuell etnografi, där forskningsmaterialet producerats genom deltagande observation i fyra klasser på mellanstadiet. Fotografier, observationsanteckningar och utskrifter av intervjuer med fyra elevgrupper utgör underlaget för analysen. Analysen visar att eleverna deltar i flera olika visuella praktiker inom ramen för de studerade ämnena. Det handlar om att skapa bilder eller digitala presentationer, men också om att läsa texter med visuellt material eller att se streamade filmer. Dessa praktiker uppvisar både likheter och skillnader. Sammanfattningsvis får eleverna möjligheter att lära om material och tekniker, använda och kommunicera med bilder, men undervisas i mindre mån i att analysera visuella uttryck. Undersökningen görs mot bakgrund av det ökade bildflödet i samhället. Om eleverna ska bli visuellt litterata krävs att alla ämnen tar ansvar för att behandla de visuella material som används i undervisningen. För bildämnets del betyder det också att lärarna måste ta den kommunikativa inriktningen på allvar och öva eleverna inte bara i att skapa bilder, utan också i att analysera och kritiskt granska de bilduttryck de möter.

The aim of this knowledge overview is to compile research about the informal learning ofadolescents working with visual culture and how informal knowledge gained by students in their freetime can be connected to formal art education. A systematic search process resulted in nine peerreviewed articles published between 2000 and 2020. The results describe how the informal learningof adolescents is often connected to interests and occurs in communities which often exist in onlinespaces. Strategies used in informal learning consist of learning through observation, practice, andexperimenting. To connect students' informal knowledge to what happens in the classroom, a thirdspace may be facilitated by including student interests in the teaching and creating online spaces forstudents to share their visual work and give each other feedback. The conclusion stresses theimportance of allowing students to use informal knowledge gained through interests in formaleducation.

Studier av representationen av kvinnor och män i spel, som i många andra medier, faller ofta inom ramen av genusvetenskap och diskuteras flitigt inom den kontexten. Vilket inspirerade mig med denna studie att utforska hur spelkaraktärers utseenden, förmågor och representation påverkar individer och hur jag som framtida lärare skulle kunna arbeta med detta i skolan när vi talar om könsnormer och skönhetsideal.Syftet med studien är att undersöka hur två kvinnliga- och två manliga karaktärer ifrån MOBA spelet Leauge of Legends beskrivs och upplevs av en grupp bildlärarstudenter, men även hur deltagarna tycker en pedagogiskt skulle kunna arbeta med detta i skolan med elever. Jag har även undersökt spelkaraktärers utseende och representation i ett gestaltande arbete. I samband med det gestaltande arbetet har jag också tittat på hur spelet Leauge of Legends delat upp roller och förmågor hos sina karaktärer beroende på könstillhörighet.Studien har behandlat frågorna: Hur kan bildämnet problematisera könsstereotyper hos, och med hjälp av, spelkaraktärer? Hur uppfattas manliga och kvinnliga Leauge of Legends karaktärer av en grupp bildlärarstudenter? Och med vilka visuella strategier möjliggörs ett normkritiskt perspektiv med könsstereotyper i fokus?Det empiriska materialet består av en transkriberad fokusgruppsintervju, splash arts, spotlights och mitt eget gestaltande arbete. Studien som helhet är kvalitativ, och de teorier jag använt mig av för att tolka materialet är socialkonstruktionism, diskursanalys, performativitet, teorier om seende och situerade kunskaper, konvegrenskulturen och fenomenet proteus-effekten.Deltagarna i fokusgruppsintervjun beskrev urvalet av Leauge of Legends karaktärerna som könsnormativa med ett kommersiellt syfte, samt att de upplevde att spel kan ge en möjlighet till att utforska olika och alternativa identiteter.Studien visade att det finns en mängd olika sätt att arbete med spelkaraktärer i skolan och förhålla sig till frågor om könsroller, normer och skönhetsideal. Så som att gemensamt spela under temaveckor så att elever kan prata om dessa frågor med levda erfarenheter. Men också att det är viktig som lärare att inte glömma den stora bildvärlden som spel erbjuder.