Made available in DSpace on 2016-04-04T18:22:08Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ludmila Campo Dallorto Correa.pdf: 3039624 bytes, checksum: 0aa4abbaa853d5b8fade1a006fc4227e (MD5) Previous issue date: 2014-02-20 / This work has the physical reference the city of Vit?ria and want to make a contribution of relationships that the city has with the water bodies. In the case of the city of Vit?ria, analysis and reflection to bring water bodies that surround it: Ba?a de Vit?ria, the Canal da Passagem and the channel between the islands. These are the most significant bodies of water which make the outline of the city. The paper also proposes a reflection about the role of local governments on the changes promoted in spaces located on the banks of water bodies for the qualification and integration of the city with the bay and channels. / O presente trabalho tem como referencia fisica a cidade de vit?ria e pretende trazer uma contribui??o das rela??es que a cidade estabelece com os corpos d agua. No caso da cidade de Vit?ria, trazemos para analise e reflex?o os corpos d ?gua que a cercam: a Ba?a de Vit?ria, o Canal da Passagem e o canal entre ilhas. Trata-se dos corpos d agua mais significativos que fazem o contorno da cidade. O trabalho tamb?m prop?e uma reflex?o a cerca da atua??o das administra??es locais quanto ?s modifica??es promovidas em espa?os localizados nas margens dos corpos d ?gua para a qualifica??o e para a integra??o da cidade com a ba?a e com os canais.

No description available.

This thesis has two major purposes: (1) to investigate the impact carshave on Particulate Matter (PM) level in a limited area and (2) to demonstratethrough Computational Fluid Dynamics (CFD) the possibility toclean a limited area of PM with a system installed on a car.This thesis was performed in collaboration with Volvo Car Corporation(VCC) at Torslanda, Göteborg. All experimental data was sampledat three occasions: 24th of February, 14th of March and 3rd of June andwere compared to similar recent studies for verication. Computer calculationwere conducted in July and August with experimental data asinitial conditions. ANSYS v16.0 Fluent Meshing and ANSYS v16.0 Fluentwere used as computational software to set up and calculate the problem.The result of the experiments shows that with increased number ofcars there is an increased value of PM. It also shows that a cars ventilationsystem can be used to collect small PM. Result from CFD derivationsdisplayed that a cleaning system mounted in a car will decrease number ofPM with 5-20% in 250 seconds in a closed domain and 4% in 135 secondsin a open domain.

Skolan är en av få institutioner som alla medborgare är tvungna att befinna sig i. Samtidigt framstår det som att skolan inte alltid lyckas med uppdraget att ge alla elever en likvärdig utbildning. Rasifierade barn och unga verkar möta en rad hinder och missgynnas systematisk under sin utbildningstid. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka hinder och dilemman det finns för lärare att hantera rasism i skolan samt att undersöka hur rasism kan förstås i en skolkontext. Fokus har varit att förstå lärares roller och förhållningssätt kopplat till rasism i skolan. Uppsatsen är genomförd som en systematisk litteraturstudie och utgår från sex internationellt publicerade artiklar och en svensk avhandling som sorteras med hjälp av tematisk innehållsanalys utifrån tre olika teman. Dessa tre teman, tillika perspektiv; det socialkonstruktivistiska, det utbildningssociologiska och det svenska perspektivet, ger sammantaget en mer mångfacetterad bild av hur problemet kan förstås. Resultatet visar att det kan uppstå svårigheter i att hantera rasism eftersom den ofta verkar i det dolda och kan vara svår att identifiera. Trots goda ambitioner om lika behandling verkar det dessutom som att lärare inte alltid lyckas med dessa uttalade målsättningar. Det grundar sig framförallt i en bristande förståelse för rasism som någonting större än direkt kränkande handlingar. Vi har funnit att lärare behöver en ökad kunskap om vilka uttrycksformer som rasism kan ta sig samt vilka konsekvenser den kan få, såväl på kort som lång sikt. Vi har även funnit att språkbruket har en viktig roll för hur rasism reproduceras, där de till synes vanliga interaktionerna döljer nedtryckande och sorterande strukturer.

<p>Syftet med uppsatsen ar att undersoka mediernas betydelse for fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. I uppsatsen redogor jag for vad fenomenet hudblekning ar och varfor jag anser att det ar ett utslag av ett postkolonialt samhalle. For att kunna utfora en adekvat analys har jag anlagt ett eklektiskt paradigm bestaende av postkolonial teori, Giddens identitetsteori, Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital samt Freuds identifikationsteori. Med detta teoretiska ramverk tar jag upp flera viktiga centrala fragor som hur dessa fyra svarta kvinnor ser pa sin svarta identitet,vilken betydelse medierna har for formandet och synen pa den svarta identiteten samt vilka klassdimensioner som finns i denna studie. Uppsatsen ar en kvalitativ studie baserad pa djupintervjuer. Resultatet av studien visar att medierna inte har en avgorande betydelse for dessa fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. Analysen visar dock att den avgorande faktorn till att mina informanter bleker sig ar det postkoloniala synsattet, stigmatiseringen av den svarta hudfargen som lagklassmarkor samt mediernas uppratthallande av det vita skonhetsidealet. Jag tar aven upp hur man med min studie som utgangspunkt kan implementera studiens resultat i en praktisk mediekontext. Denna gar kort ut pa att medieinstitutioner har ett ansvar i hur de framstaller svarta kvinnor i medier.</p>

Syftet med uppsatsen ar att undersoka mediernas betydelse for fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. I uppsatsen redogor jag for vad fenomenet hudblekning ar och varfor jag anser att det ar ett utslag av ett postkolonialt samhalle. For att kunna utfora en adekvat analys har jag anlagt ett eklektiskt paradigm bestaende av postkolonial teori, Giddens identitetsteori, Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital samt Freuds identifikationsteori. Med detta teoretiska ramverk tar jag upp flera viktiga centrala fragor som hur dessa fyra svarta kvinnor ser pa sin svarta identitet,vilken betydelse medierna har for formandet och synen pa den svarta identiteten samt vilka klassdimensioner som finns i denna studie. Uppsatsen ar en kvalitativ studie baserad pa djupintervjuer. Resultatet av studien visar att medierna inte har en avgorande betydelse for dessa fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. Analysen visar dock att den avgorande faktorn till att mina informanter bleker sig ar det postkoloniala synsattet, stigmatiseringen av den svarta hudfargen som lagklassmarkor samt mediernas uppratthallande av det vita skonhetsidealet. Jag tar aven upp hur man med min studie som utgangspunkt kan implementera studiens resultat i en praktisk mediekontext. Denna gar kort ut pa att medieinstitutioner har ett ansvar i hur de framstaller svarta kvinnor i medier.

Denna studie har sökt svar på vad eleverna i årskurs fyra har för kunskap, förståelse och tankar kring vit käpp. Studien ville också söka svar på om eleverna fick någon information om detta ämne ute i skolorna. För att finna svar på dessa frågor gjordes strukturerade telefonintervjuer av 14 rektorer, enkätundersökning i fyra klasser i årskurs fyra och fyra fokusgruppsintervjuer. Studien har använt sig av både ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt. Teoretiska grunder såsom sociala representationer, hermeneutik och fenomenologi har funnits i bakgrunden under studiens gång.   Resultaten av telefonintervjuerna visar på att det inte finns någon gemensam strategi i de utfrågade skolorna, ifall någon undervisning om olika synnedsättningar och den vita käppen förekommer. Flera skolor hade bara sådan information ifall det fanns en elev med synnedsättning på skolan. Enkäten visade att 13 av 74 elever visste eller trodde sig veta vad den vita käppen betyder och används till. De flesta eleverna trodde att käppen användes av någon som var gammal och behövde stöd. Tyvärr fick bara två av fokusgruppsintervjuerna användas i resultatet då det var föräldrar som inte svarade på förfrågan att få använda det helt anonyma intervjumaterialet. De två fokusgruppsintervjuer som fick användas visar att eleverna inte tänkt så mycket på den vita käppen, personer med synnedsättning eller blindhet. Studien visar också att de inte hade så mycket kunskap kring ämnet. Men väldigt entydigt var det genom alla intervjuer att eleverna var vetgiriga kring ämnet. Tankar som ändå kom fram var att de tyckte det var synd om personer med synnedsättning eller blindhet, att de gärna ville hjälpa och i varje intervju kom det fram vissa våldstankar kring just själva käppen som ett vapen. Studiens resultat visar att detta är ett ämne som skulle behöva aktualiseras.   Hela samhället behöver hjälpas åt för att ge barnen en lagom ryggsäck med nyttig och allmän kunskap och i detta inkluderas kunskap kring personer med synnedsättning, blindhet och den vita käppen. Kunskaper och öppna diskussioner kväver fördomar som ibland kan uppkomma i det tysta. Det behöver komma fram positiva förebilder både i massmedia, skola, skollitteraturen och i det ”vanliga” mötet mellan människor. Om eleverna får möta det ”ovanliga” leder det till att det inte blir så konstigt utan det ”ovanliga/annorlunda blir ”vanligt”. Detta skulle underlätta för de personerna med synnedsättning att känna sig mindre stigmatiserade och mer förstådda.

We have studied the process of recruiting young people to the white power movement. With the help of theoretical concepts as Outsiders and Stigma, we have elaborated the purpose of the study. The focus of the study lays in finding out which elements contributes to adolescence seeking membership in white power, and furthermore what white power organizations offers young people, to attract them to recruitment. We also want to find out if it possibly lays a desire for communion, behind adolescences decision to join these movements, and also how the communion manitains within the group? To expand our knowledge in the field of White Power, we have taken note of a body of literature that deals with the current topic, and previous research that treats questions about subculture, community and recruitment. The methodology underlying this approach is qualitative in nature, with interviews and informant-research of four former supporters of white power. Our empirical data shows that young people enter this movement, when feeling alienated, neglected and abused by social institutions. For young people who seeks belonging in life, the belonging is easier to find in an environment of a divergent nature. Especially if the adolescence lacks of safeness and belonging. Furthermore, most of these youths have a deviant behavior, where they replace their primary emotions with secondary in the form of threats and violence to achieve power and control over as many as possible. However what really comes to show, is that those whom recruited, find themselves in an alienation with deviant tendencies. / Vi har studerat unga som rekryterats till vit maktrörelsen. Med hjälp av teoretiska begrepp som Outsider samt Stigma har vi utarbetat studiens syfte. Vi ville huvudsakligen ta reda på vilka faktorer som bidrar till att unga söker sig till vit makt, samt vad vit makt organisationer erbjuder som lockar ungdomar till rekrytering. Vi har även haft för avsikt att söka svar på om det föreligger en önskan om gemenskap bakom ungdomars beslut att gå med i dessa rörelser, och hur gemenskapen väl upprätthålls inom gruppen. För att utöka vår kunskap inom området vit makt, har vi tagit del av en mängd litteratur som behandlar området, samt tidigare forskning som behandlar fenomen som subkultur, gemenskap och rekrytering. Metoden som ligger till grund för denna ansats är av kvalitativ karaktär med samtalsintervjuer och informantundersökning av fyra personer som varit anhängare av vit makt. Vår empiri och datamaterial har resulterat i att unga söker sig till denna rörelse i skeden av livet då de unga befinner sig i ett utanförskap och upplever sig åsidosatta samt kränkta av samhälleliga institutioner. Unga som befinner sig i ett sökande stadium i livet, dras lättare in i en miljö med avvikande karaktär om denne saknar trygghet samt tillhörighet. Vidare har de flesta individer ett avvikande beteende och ersätter sina primära känslor med sekundära i form av hot och våld i syftet att uppnå makt och kontroll över så många som möjligt. Det som verkligen föreligger är att de som söker sig eller blir rekryterade till vit makt befinner sig i ett utanförskap med avvikande tendenser.

This master’s thesis suggests that Oi! - lyrically – gives voice to a youth community whose identity lies in everyday working class life. The identity in question is based upon class, gender, sexuality, nationality, and community awareness. As these are intertwined, the thesis shows a more complex genre than that of Matthew Worley’s “Oi! Oi! Oi!: Class, Locality, and British punk”.   On the other hand, using the above categories - derived from the studies of Kathryn Woodward – allows this essay to detect a genre identity made from a distinct “the Same” and “the Other” – us and them, as described by Stuart Hall. The latter consists of members of the middle and upper classes along with all kinds of intellectuals. “The Same” is based upon a common belonging to the working class and its local communities, but also on nationhood. On the contrary, the male gender in general and the male sexuality in particular adds to the idea of Oi!´s “the Same”. In contrast to the idea of “the Same”, Stephen Greenblatt’s idea of dissonance works to explain cracks in the façade of Oi! as explained in the spatiotemporal discourse.  Moreover, Oi!’s “the Same” is quite alike the subaltern of Antonio Gramsci. This concept suggests that the members of the proletariat are too unaware to be ideologically enlightened and therefore their culture expresses the way of working class life as it is, complete with eventual moral flaws. Whereas Gramsci uses the subaltern as a description of the rural proletariat of southern Italy and suggests folklore as the cultural outcome of that particular discourse, this essay aims to use it similarly but with Britain of the 1980’s and Oi! at its focal point.  Furthermore, this essay describes the “Circuit of Culture” - as explained by Woodward - and puts Oi! into that model, which enables an understanding of the genre as an expression of produced, consumed, regulated, and represented identity.  In conclusion, this master’s thesis do not refute Worley´s description of Oi! as a socioeconomic product, but rather adds to that by intertwining Woodward´s categories. The intersectional understanding of Oi! states that class, gender, community, sex, and nationality work together to create a genre, which represents a Gramscian subalternative proletariat. However, Hall’s “the Other” makes it perfectly clear that there is a distinct gap between Oi! and white power-music, which is also proved - throughout the essay -  by the two genres regard to whiteness studies.

The purpose of this essay is to examine which perspective that dominates the political debates surrounding equality and diversity in Sweden. The theoretical framework used consists of three ideal types. These are the intersectional perspective, the cultural perspective and the white middle feminism class perspective. Operationalizing the theoretical framework with idealtypes, using Benford and Snowś first two principles in their frame analysis framework, which is the diagnostic and prognostic, as a method, I study the biggest political parties in Sweden due to their legislation and influence power within the field of equality and diversity. The analysis of the study shows that the culture perspective is dominating all the chosen debates, though it also shows that some political parties takes a more passive participation. The white middle class perspective is also visible in two of the three chosen debates, and the intersectional perspective is merely shown in two debates.