Idrottandet inom idrottsföreningar har minskat de senaste 20 åren och allra minst aktiva inom idrottsföreningar är den vuxna målgruppen. Samtidigt har tränandet via privata gym ökat. Vuxna tränar även till stor utsträckning på egen hand. Riksidrottsförbundet har förstått detta problem om att de tappar medlemmar och har därför satt upp en målbild om att de vill att människor ska idrotta lika mycket i idrottsföreningar i alla åldrar genom hela livet. De vill alltså få fler vuxna att idrotta inom idrottsföreningar. Därför är syftet med denna studie att få en ökad förståelse om varför vuxna slutar idrotta inom idrottsföreningar för att idrotta på andra alternativ som via privata gymverksamheter eller på egen hand. Målbilden med studien är att den ökade förståelsen för detta fenomen skall ligga till grund för rekommendationer för hur Riksidrottsförbundet skall kunna uppnå sitt mål om att få fler vuxna att idrotta i idrottsföreningar livet ut. Den ökade förståelse skall även kunna ligga till grund för rekommendationer för alla idrottsorganisationer som vill organisera idrott för vuxna. Detta är en kvalitativ intervjustudie där fem stycken vuxna i åldern 24–42 år har intervjuats, tre män och två kvinnor. Respondenterna har alla idrottat lagsporter i idrottsföreningar i sitt liv men har slutat från dem i vuxen ålder och tränar nu via privata gym och på egen hand. Resultatet av denna studie visar på att vuxna slutar idrotta inom idrottsföreningar på grund av tidsbrist samt att de har andra åtaganden och prioriteringar i deras liv som arbete, studier, barn, familj och andra intressen. Vuxna tränar på gym och på egen hand därför att det är självständigt, flexibelt, tidseffektivt, de håller sig i form och det fungerar med övriga åtaganden i deras liv. Vad vuxna vill ha i sitt idrottande är självständighet, flexibilitet, fysisk träning, gemenskap och ha roligt. Slutsatsen av denna studie är att vuxna kan ha många hinder i sina liv som gör det svårt för dem att idrotta efter idrottsföreningars krav. Därför sätter det stora krav på idrottsföreningar och att anpassa sig efter vuxnas liv om vuxna ska kunna idrotta mer hos dem.

Patienter har en lagstadgad rätt att vara delaktig i sin vård och omsorg och vården ska utgå från patienters integritet och självbestämmande. Hälso- och sjukvårdspersonal ska skapa förutsättningar för patienter att vara aktivt delaktig i sin vård och omsorg. Personcentrerad vård förutsätter att sjuksköterskan visar intresse för patienters berättelse och bjuder in patienter i planering och genomförande av vård och omsorg. Organisationer behöver strategier för att skapa förutsättningar för hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta personcentrerat. Syftet var att belysa vuxna patienters delaktighet i personcentrerad vård. Utifrån studiens problemformulering och för att besvara studiens syfte valdes litteraturöversikt som metod. Femton inkluderade studier söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna granskades, sammanställdes och kategoriserades för att få en bild av aktuell kunskap för valt ämne. I författarnas syfte att förtydliga begreppet delaktighet användes delaktighetsnivåer beskrivna av Cahill, där högsta nivån partnerskap beskrevs som eftersträvansvärd. Resultatet gav en blandad bild av patienters delaktighet i personcentrerad vård. Studier visade att personcentrerad överlämning samt uppmuntran till patientdelaktighet ökade patientens upplevelse av patientdelaktighet då det skedde i kombination med att patienten själv hade ett engagemang och en vilja att delta i sin egen vård. Omvårdnad som gavs med medkänsla och där sjuksköterskan hade ett personcentrerat sätt bidrog till patientmakt och patientdeltagande. Resultaten beskriver även organisatoriska problem för att uppnå patientdelaktighet där digitala verktyg kunde användas som hjälpmedel. Slutsatsen var att patienter önskade och hade en vilja till delaktighet. Genom att sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan hen bidra till patienters delaktighet. Studiens resultat visade dock att synen på begreppen ”delaktighet” och ”personcentrerad vård” varierade och ett nationellt förtydligande av begreppen vore därför önskvärt.

Bakgrund År 2011 fick 599 personer i åldern 20-30 år diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bröstcancer, hjärntumörer och cancer i övriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 år, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga händelser som att flytta hemifrån och studera. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården utföras så att den tillgodoser patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, bygger på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt främjar goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. För sjuksköterskan är det viktigt att få till en bra kontakt och kommunikation med patienten. Unga vuxna med cancer riskerar att hamna mittemellan sjukvården för barn och vuxna och det är viktigt att sjuksköterskan ger en omvårdnad som anses passande och stödjande. Syfte Syftet var att beskriva unga vuxnas upplevelse av sjuksköterskans stöd under sin behandling av cancer. Metod Som metod valdes en kvalitativ intervjustudie. En halvstrukturerad intervjuguide utformades och totalt genomfördes sju intervjuer med unga vuxna som var i åldern 23-30 år när de behandlades för cancer. Samtliga intervjuer transkriberades och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Genom att ta sig tid, vara närvarande, besvara frågor och ge fysisk beröring gav sjuksköterskan stöd som upplevdes som positivt av informanterna. Sjuksköterskan gav även stöd genom att försöka lära känna informanterna som individer, och inte endast som patienter, och föra konversationer om mer vardagliga saker. Vissa av informanterna blev tilldelade en kontaktsjuksköterska och upplevde stöd genom att kontaktsjuksköterskan fanns tillgänglig för dem och tillhandahöll praktiskt stöd. Sjuksköterskan gav även stöd genom att integrera närstående i vården. Det fanns enstaka händelser då stödet från sjuksköterskan upplevdes som otillräcklig. Slutsats Överlag upplevde informanterna sjuksköterskans stöd som både positiv och tillräcklig. I enstaka fall upplevdes stödet som bristande eller otillräckligt. Sjuksköterskan gav ett bra stöd genom att vara professionell i sitt bemötande, ge en individanpassad omvårdnad samt se till att integrera närstående i vården. När sjuksköterskans stöd upplevdes som tillfredsställande uppstod en känsla av trygghet, något som var av stor betydelse för informanterna.

The expansion of cities has been going on for a long time and is the result of a longtime urbanization. Migration from sparsely populated areas is particulary common among young adults, which means that the dismantling of sparsely populated areas are reinforced by negative demographic changes. There is no definitive solutions to this problem, but with deeper konwledge of young adults motives for moving, it can slow down the negative population growth in sparselypopulated municipalities. The purpose of this essay was to investigate which factors influence young adults choice to move from a sparsely populated area to larger cities. The research questions that this study preserves arhe the following: what are the most prominent factors that influenced young adults decision to move from the sparsely populated municipality, how does young adults perceived relationship to the local community affect their decision to move from the sparsely populated municipality, and what social, educational and caeer conditions do the interviewees feel are lacking in Pajala. Semi-structured interviewes were used when collecting data. The results of this study showed that education, career opportunities and social factors were the most prominent motives behind the interviewees decision to move from their hometown. There is a certain connection between moving and the perceived relationship with the local community. The personal relationship with the local community functions rather more as a driving factor than the main motive for moving. There is a lack of aspirational education and career opportunities in Pajala municipaltiy. There was also a lac of leisure activities and meeting places for young people in Pajala.

Aim: To investigate how oral health in adults is affected by asthma and asthma medication treatment.  Method: The study design was a general literature review. A search for scientific articles was performed in the databases DOSS, CINAHL, and MEDLINE. A total of 17 scientific articles were selected for the result of the literature review based on relevant inclusion and exclusion criteria, keywords, and the quality of the review. Results: Asthma and asthma medication had an impact on oral health in adults. Studies showed a higher prevalence of dental caries and pathology of periodontal tissues, dry mouth, erosion damage, and poorer oral hygiene among adults with asthma compared to those without asthma. It was also found that adults with asthma who were undergoing medication treatment had an increased presence of Candida albicans in saliva. Other oral health-related conditions such as certain dermatological diseases and benign tumors were also found to be associated with asthma in adults. Conclusion: Adult individuals with asthma showed a higher prevalence of oral diseases compared to adults without asthma. Side effects as a result of medication treatment were an influencing factor in the occurrence of oral diseases in adult asthmatics.

Oddmo, Sandra & Pettersson, Emma. Hjärntumör. En litteraturstudie om hur vuxna personer påverkas av att ha överlevt hjärntumör i barndomen. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 300 barn av hjärntumör varje år. Allteftersom fler av dessa drabbade barn överlever och blir vuxna lider de av seneffekter som ibland inte kan behandlas eller rehabiliteras. Syfte: Att utifrån litteraturen beskriva hur vuxna personer påverkas, i vardagliga livet, av att ha drabbats av hjärntumör i barndomen. Metod: En litteraturstudie där författarna sökt artiklar i PubMed, PsycINFO och CINAHL. Goodmans sju steg användes som metod. Resultat: Resultatdelen innehåller nio funna artiklar som granskats och som redovisas i fyra teman. Resultatet visar på att utbildning och yrke kunde påverkas av flera olika seneffekter. Även andra sjukdomar och recidiv kunde uppkomma till följd av behandling och av tumören. Funktionsnedsättningar såsom försämring av hörsel, tal och fysisk prestation var också vanligt. Slutsats: Forskning om vård når ständigt ny evidens som kan hjälpa fler till ett bättre liv. Detta medför att fler hjärntumördrabbade överlever, vilket gör att sjuksköterskor och annan vårdpersonal kommer träffa fler av dessa personer i framtiden. Resultatet visar att ålder vid diagnos samt hög strålningsdos har en inverkande faktor inom flera teman, exempelvis utbildningssvårigheter, sämre hälsorelaterad livskvalité, neurokognitiva nedsättningar samt sjukdomar såsom stroke. / Oddmo, Sandra & Pettersson, Emma. Brain neoplasm. A Literature Review about how adult persons are affected by having survived brain neoplasm in the childhood. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011. Background: Around 300 children are affected by brain tumor each year in Sweden. As more of these children survive and become adults, they suffer from long-term sequelae that sometimes can not be treated or rehabilitated. Aim: From literature, describe the impact of daily life, on adult persons having survived brain neoplasm in their childhood. Method: A literature study in which authors sought articles with PubMed, PsycINFO and CINAHL. Goodman's seven-step method was used. Results: The results contain nine articles, which were reviewed and presented in four themes. The results show that education and profession was influenced by several long-term sequelae. Other disorders and relapse may occur as a result of treatment and the tumor. Disabilities such as hearing-, speech- and physical performance impairments were also common. Conclusion: Health care research reaches new evidence that can help more people to a better life. This results in more survivors of brain tumor, which leads to more future meetings between nurses and other health professionals and these persons. The results show that age at diagnos and high dose of radiation has an influence on several themes, such as educational difficulties, poor health-related quality of life, neurocognitive impairments and diseases such as stroke.

Det här är början på andra delen i en urban fantasy-trilogi men inslag av skräck och deckare. Huvudkaraktären och hennes kollegor i Nattsaga Sällskap har förmågan att se Gränsvärlden, filtret mellan liv och död. Genom serien tvingas de lösa både övernaturliga gåtor och gamla mord. De hamnar också i skottlinjen för stridande kriminella gäng.  Berättelserna berör teman som ensamhet och det förflutas påverkan på nuet. En fråga som blir allt viktigare genom serien är vad som händer med en människa när hon går över gränsen mellan rätt och fel.

Bakgrund: HCV smittar genom användning av kontaminerade medicinska verktyg, genom okontrollerade blodprodukter och även sexuellt. En akut HCV-infektion kräver ingen behandling, men däremot bör den kroniska infektionen behandlas med direktverkande antivirala medel. Hepatit C anses vara en stigmatiserad sjukdom eftersom den främst sprids genom ett intravenöst narkotikamissbruk. Sjuksköterskans ansvar är att erbjuda stöd och utbildning till HCV-infekterade patienter under sjukdoms- och behandlingsprocessen. Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas upplevelser av att leva med HCV. Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats. Baserat på 14 stycken vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Resultatet lyfter fram upplevelserna hos patienter med en HCV. Detta presenteras i form av fem subteman, som formade två huvudteman: påverkan på det vardagliga livet, samt utanförskap och isolering. Slutsats: Vuxna med hepatit C upplever en negativ påverkan på den sociala gemenskapen och vårdupplevelsen. En ökad kunskap, tillräcklig information som erbjuds och förändringar i vården kan bidra till ett mer individanpassat bemötande. Genom att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal reflekterar över olika värderingar dem bär på gällande diagnosen och den vård som erbjuds, kan detta utforma positiva vårdrelationer, men även underlätta för individen.

Background: Previous research shows different experiences of recovery in young adultswith mental illness. Young adults' sense of togetherness matters for mental health recovery, even caregivers’ relations. It also shows that recovery can be experienced in parallel with suffering. Aim: To describe how young adults in psychiatric outpatient care experience recovery. Method: This study has a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with five persons with mental illness with ages ranging from 18-25 years old, within psychiatric outpatient care in central Sweden. A qualitative content analysis was conducted on the gathered material. Results: Through an overarching theme, involving seven categories and twelve subcategories, experiences of inner and outer factors either hindering or promoting recovery were described. Conclusions: Young adults with mental illness experience a need of individual support from the caregiver, which can strengthen the possibility of finding the right direction in their unique journey towards recovery. Young adults’ experiences show that recovery can be hindered by the loss of direction for oneself and a lack of relations with caregivers. Recovery can be promoted by strengthening the persons’ relation to themselves, identity and the experience of a meaningful context despite mental illness. Keywords: Experiences, nursing, psychiatric, qualitative, recovery, young adults

Bakgrund: Begreppet miljö kan definieras som alla yttre betingelser och inflytanden som påverkar en organisms liv och utveckling genom att förebygga, hindra eller bidra till sjukdom, olyckor eller död. En vårdande miljö är viktig för tillfrisknande och välbefinnande vilket Florence Nightingale samt senaste forskningen beskriver. Samspelet mellan människa, hälsa, plats och vårdande påverkar varandra. I en trygg, stödjande och vårdande miljö kan patienten lägga sin energi på att återfå hälsa. I skapandet av en personcentrerad och läkande vårdmiljö har sjuksköterskans erfarenheter, kunskaper och kritiska tänkande samt sätt att vara en viktig roll. Alla människor i en miljö påverkar och påverkas av den. På envårdavdelning är den unika patienten i centrum men även anhöriga, personal och medpatienter har del i vårdmiljön och hur den upplevs. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna patienters upplevelse av vårdmiljön när de vårdas på en somatisk vårdavdelning. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har genomförts för att besvara syftet. Sju vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till en ny helhet. Resultat: Fyra kategorier 15 underkategorier identifierades i data. Kategorierna var Positiv distraktion, En trygg och säker plats, Personalen en del av vårdmiljön och Upplevelser av att vårdas i enskild eller delad patientsal.  Slutsats(er): Begreppet vårdmiljö är komplext och innefattar såväl den fysiska som psykosociala miljön. En personcentrerad vårdmiljö är att föredra för att främja hälsa och läkning samt bidra till en positiv vårdupplevelse. Estetiska inslag och en egen lugn vrå ger positiv distraktion från sjukdom. Ständiga ljud och aktivitet kan upplevas överstimulerande