Vår studie handlar om hur mellanstadielärare kan göra sin grammatikundervisning intressant och lärorik för att eleverna inte ska uppleva att grammatik är svårt. I denna studie har vi intervjuat två mellanstadielärare samt utformat en enkätundersökning som eleverna besvarat. Resultaten i vår uppsats visar att det är många elever som upplever att grammatik är ett ganska svårt och komplicerat område. Vår slutsats visar att lärarna behöver ha goda färdigheter kring grammatiken och didaktiska kunskaper. Dessutom behöver lärarna ändra på sin undervisningsform när något inte fungerar för att därigenom ge eleverna bättre förståelse och bidra till att de inte tappar motivationen för grammatikundervisningen.

Syftet med studien är att ge en fördjupad bild av lärares uppfattningar; om hur det är att arbeta medgenrepedagogik, det kollegiala samarbetets betydelse för metoden, samt om genrepedagogik gynnar allaelevers möjligheter till lärande i det heterogena klassrummet. Genrepedagogik vilar på tre ben, det förstaoch andra benet utgör genrepedagogikens teoretiska utgångspunkter; Vygotskijs teori om lärande ochHallidays teori om språk, som även är teoretiska utgångspunkter i den här studien. Det tredje benet utgörgenrepedagogikens pedagogiska modell som kallas cirkelmodellen. Studien har även en vetenskapligteoretisk utgångspunkt i fenomenografin där fokus ligger på hur ”något uppfattas vara” och inte ”hurnågot är” som kommer i uttryck i hur studiens syfte, frågeställningar samt frågorna i enkät/intervjuerna ärformulerade med fokus på lärarnas uppfattningar. Den fenomenografiska ansatsen kommer även i uttrycki hur de empiriska data, 3 semistrukturerade intervjuer och 44 enkätsvar, analyserades och redovisades iresultatdelen. Resultatet visade att lärares varierade uppfattningar kunde sammanställas i trebeskrivningskategorier, tydligt, stöttande och gemensamt. Resultatet av de fasta svarsalternativen ienkätundersökningen visade att lärarna ansåg att genrepedagogik gynnar alla elever i det heterogenaklassrummet, men främst andraspråkselever och lågpresterande elever. Lärare i enkätundersökningenansåg att genrepedagogik är minst gynnsamt för elever med diagnoser t.ex. adhd/autism vilket skiljde sigfrån lärarnas uppfattningar i beskrivningskategorierna. I arbetet med genrepedagogik ansåg lärare attavgörande faktorer för att stötta elevernas möjligheter till lärande var; lärarens kompetens, samspelmellan lärare, elever och kollegor samt möjligheterna till tid (tid för fortbildning och tid för kollegialtsamarbete).

Undersökningen är gjord med syfte att undersöka några lärares uppfattningar av dialogen mellan lärare och elev i lärandesituationer. Vad som framförallt undersöktes var hur lärarna resonerade kring dialogens karaktär samt vilken roll och betydelse för lärande som lärarna tillskrev dialogens art. Bakomliggande forskning rör dialog ur ett relationellt perspektiv. Ytterligare ett perspektiv som var övergripande för bakomliggande forskning var det av sociokulturellt slag. Metoden för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Vad som framkom genom analysen var att karaktären av dialog i klassrummen inte kan ses som enbart fri eller enbart begränsad. En genuin lärandedialog framträdde. Vidare sågs denna genuina lärandedialog bidra till lärande. Lärarnas inställning i dialogen sågs ha betydelse för dialogens karaktär. Vissa faktorer inom utbildningsverksamheten beskrevs undergräva möjligheterna till denna genuina lärandedialog. Utifrån dessa faktorer kunde upprätthållandet av en sådan genuin karaktär av dialogen beskrivas som en utmaning. Avslutningsvis kvarstod frågorna Hur håller man en tydlig riktning som lärare samtidigt som lärandet ska upplevas meningsfullt för eleverna? och Hur kan skolan som verksamhet arbeta för att möjliggöra dialog som bidrar till ett meningsfullt lärande?

I studien undersöks lärares upplevelser av sin undervisning för elever med svenska som andraspråk. Fokus har legat på vilka språkutvecklande undervisningsmetoder, stöd och anpassningar som görs för att hjälpa elever som inte har svenska som modersmål. Ett sociokulturellt perspektiv har använts, då detta är framträdande i nutida undervisning och utgör grunden för aktuell läroplan och de styrdokument som finns för skolan. Respondenterna i studien kom från en mellankommun i södra Sverige och delades i studien in i två grupper. Den ena gruppen uppstod ur en frivillig kompetensutvecklingsdag. Den andra gruppen bestod av samtliga grundlärare i regionen. De metoder som användes var pilotintervju och enkät med mestadels öppna frågor. En pilotintervju gjordes med regionens chef för modersmålsenheten för att få ökad förståelse för hur regionen arbetar med undervisning för elever med svenska som andraspråk. På grundval av denna intervju formulerades en enkät. Resultatet av studien visar att de flesta av respondenterna anser att det råder brist på resurser för undervisning i svenska som andraspråk. Bristerna märks vad gäller såväl personalresurser som tid och kunskap. De flesta respondenter använder sig av olika typer av stöd i undervisningen. Stödet kan exempelvis ta form av bilder, extra förklaringar, gruppaktiviteter, läsplattor eller studiehandledare som talar elevens språk. En slutsats som kunde dras i undersökningen var att det rådde olika uppfattningar hos respondenterna om vilken elevgrupp som får mest stöd – elever med svenska som andraspråk eller elever med svenska som förstaspråk. Respondentgrupperna skilde sig här åt i sina uppfattningar: Respondenter som ingick i den frivilliga kompetensutvecklingsgruppen ansåg i högre grad att elever med svenska som förstaspråk fick mer stöd, medan den andra gruppen i högre grad ansåg att elever med svenska som andraspråk fick mer stöd. Båda respondentgrupperna vad dock eniga i uppfattningen att elever med svenska som andraspråk behöver mer stöd än vad som i nuläget är fallet.

Barn med skolsvårigheter löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa i skolan pågrund av oro, ångest och stress. Detta kan förebyggas genom en god lärandemiljö,vilket bland annat innefattar goda relationer, ett trivsamt skolklimat ochundervisning med kvalitet. Då lärare och pedagoger i skolan har en betydande rollangående lärandemiljön är syftet med det här uppsatsarbetet att undersökaprofessionellas uppfattning om hur en Social tjänstehund påverkar lärandemiljönför elever med skolsvårigheter. Jag har samlat in data genom halvstruktureradeintervjuer med fem professionella på en grundskola i södra Sverige. Med stöd frånVygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv på lärande och med tidigareforskning har jag kommit fram till att en Social tjänstehund påverkarlärandemiljön för elever med skolsvårigheter genom att bidra till skolklimat,social interaktion, lek och välbefinnande. / Children with school problems are at high risk of suffering from mental illness inschool due to anxiety and stress. This can be prevented through a good learningenvironment, which includes good relationships, a friendly school climate and agood quality education. As teachers and educators in the school have a significantrole to play in the learning environment, the purpose of this degree project is tofind out the professionals’ perception of how a Social service dog can influencethe learning environment for pupils with school problems. I have collected datathrough semi-structured interviews with five professionals at a primary school insouthern Sweden. With support from Vygotskij’s theory of socio-culturalperspective on learning and with previous research, I have come to the conclusionthat a Social service dog can contribute to the learning environment for studentswith school problems through school climate, social interaction, play and wellbeing.

Uppsatsens syfte var att ta reda på hur litteratur presenteras utifrån ett genusperspektiv för barn på fyra förskolor i Stockholm. Arbetet utgick från Vygotskijs teorier om sociokulturell påverkan och Hirdmans genusbegrepp. I arbetet presenterades forskning kring ämnet genus, barnlitteratur och förskolepedagogers roll i användandet av litteratur i sitt genusarbete. Arbetet består av intervjuer med fyra pedagoger som förklarar sin syn på genus och litteratur I förskolan. Fyra böcker från respektive förskola har analyserats utifrån bland annat Nikolajevas teorier om genus och barnlitteratur. Undersökningarna resulterade i en relativ brist på medvetenhet kring genus i de förskolor som undersökts. Förhållandet mellan litteratur och skapande av en könsidentitet är för fler av pedagogerna oklart och trots genusarbetets viktiga roll i dagens förskola finns en stor brist I den kunskap som är nödvändig för att kunna arbeta med så viktiga frågor och kunna fullfölja läroplanens strävansmål

Jönsson, Annika & Thelin, Kristina (2007). Genom språket sker lärandet (Literacy, key to learning). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vår studie var att ta reda på vilken innebörd begreppet ett språkutvecklande arbetssätt hade för pedagoger i skolans senare del, och hur de konkret arbetade för att elevernas språk ska utvecklas. Vi ville även se hur pedagogernas arbetssätt harmoniserade med gällande styrdokument. Dessutom ville vi undersöka vilken roll specialpedagogen hade i ett språkutvecklande arbetssätt.Vi genomförde tio halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetade i skolans senare del. Det var ett riktat urval då pedagogerna valdes genom att de hade ett intresse och var medvetna om språkets betydelse för elevernas utveckling. Därefter sammanställde vi svaren och dessa jämfördes med vår teori och aktuell forskning.Resultatet visade på en stor variation av arbetssätt. Vi kunde dela in svaren i två huvudgrupper, en funktionell och en formalistisk medan några var en kombination av dessa båda synsätt. De pedagoger som hade ett mer formalistiskt synsätt arbetade oftast med språkutveckling i ämnet svenska. Ämnet delades upp i olika områden och hade få beröringspunkter med övriga ämnen. I ett funktionellt arbetssätt ingick det språkutvecklande arbetet som en naturlig del i de flesta ämnen. Samarbete såväl mellan elever som pedagoger var ett viktigt inslag här. Vårt resultat visar att ett funktionellt arbetssätt är mer överensstämmande med grundskolans styrdokument än ett formalistiskt.Vi fann att specialpedagogerna på de aktuella skolorna arbetade nästan uteslutande exkluderande.

Examensarbetet handlar om hur pedagoger på två olika förskoleavdelningar arbetar med barnböcker och högläsning. Syftet med examensarbetet är att undersöka när och hur böcker och högläsning förekommer i verksamheten samt vilka möjligheter och hinder pedagogerna ser med användandet av dessa. Vi har genomfört kvalitativa verksamhetsobservationer och pedagogintervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Utifrån den insamlade empirin har vi därefter analyserat samt knutit an till vår kunskapsbakgrund och tidigare forskning. Undersökningen visar att pedagogerna ser barnboken och högläsningen som en källa till kunskap och lärande men resultatet pekar på att barnböcker och högläsning inte används som ett kontinuerligt inslag i verksamheten. Slutsatser vi kan dra av vårt examensarbete är att pedagogerna på vår valda förskola är medvetna om barnbokens användning men att de har svårt för att omsätta detta i praktiken. Pedagogerna menar att det i förskolans verksamhet idag inte längre finns den tid till barnböcker och högläsning som det fanns förr. Detta på grund av bland annat nya arbetsuppgifter.

The aim of this study review is to seek knowledge about how computer games affect students' motivation and vocabulary in English teaching. This paper will also examine the challenges that may occur when including games in education. The choice of game genre is based on Vygotsky's sociocultural theory, which states that learning occurs in social interactions. Using language in order to learn and communicate with others is emphasized in the theory. In order to obtain scientific articles that were of interest to the purpose and questions of the study, several different databases have been used. The studies that have been used are both national and international studies, which have led to a broader perspective in the results of this study. The results of the study show that computer games develop students' vocabulary where they are given the opportunity to both use their abilities and develop them. The students also get the opportunity to interact with other players where they can speak English freely while remaining anonymous. As games increase students' motivation for language learning, teaching becomes more meaningful. Furthermore, the results show that games also develop problems such as gambling addiction and sometimes even aggressive behavior depending on the game's gratification system.

Syftet med examensarbetet är att ge en beskrivning av hur förskollärare uppfattar barns matematikinlärning och hur den matematiska verksamheten integreras i den dagliga verksamheten samt undersöka förskollärares uppfattning om den reviderade läroplanens utveckling. Arbetets frågeställningar är följande: Hur tänker förskollärarna kring barns lärande i relation till matematik? Hur beskriver förskollärarna själva sin dagliga verksamhet med fokus på matematiken? Hur uppfattar förskollärarna att den reviderade läroplanen påverkat arbetet med matematik?För att besvara frågeställningarna ovan har intervjuer utfört med sex olika förskollärare, på tre olika förskolor. Den insamlade empirin har analyserats och kopplats samman med relevant tidigare forskning. Resultat visar att förskollärarnas syn på barns lärande gällande matematik ter sig olika och att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig åt. Resultatet visar även att förskollärarna anser att läroplanen har blivit tydligare och lättare att följa, men de tycker inte att det innebär att deras arbetssätt förändrats.