• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 154
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 157
  • 48
  • 42
  • 39
  • 36
  • 30
  • 27
  • 26
  • 23
  • 23
  • 19
  • 19
  • 16
  • 15
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Pedagogers uppfattning om bild- och teckenkommunikation i förskolan

Göransson, Rebecka, Rebecca, Nilsson January 2012 (has links)
Följande studien handlar om pedagogers uppfattningar om bild- och teckenkommunikation i förskolan. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex förskollärare. Syftet med denna studie är att undersöka och få en fördjupad kunskap kring hur en strategiskt utvald grupp förskolepedagoger uppfattar det egna arbetet med bild- och teckenkommunikation med språkutvecklande syfte. Följande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där fokus ligger på Vygotskij teorier om språk, samspel och lärande. En betydande slutsats vi drar är att bild och tecken är stora potentiella källor, som hjälpmedel till språket. Resultatet av studien är att bild och tecken är kraftfulla uttrycksmedel som stimulerar och bidrar på flertal sätt till en utvecklig av bars språkliga förmåga. Resultatet visar även på att bild och teckenanvändningen gynnar barns språkutveckling.
12

Hos Alfons och Pippi i förskolan : En studie om högläsningens roll

Jönsson, Hanna January 2010 (has links)
No description available.
13

Individualisering - Ett nödvändigt ont eller? : En enkätstudie av 45 lärares inställning till individualisering i undervisningen.

Otterstam, Emilia January 2009 (has links)
Individualisering är ett begrepp som blivit allt vanligare i dagens skolor. I läroplanerna kan man tydligt läsa att undervisningen skall anpassas till varje elevs behov och förutsättningar vilket inte är lätt då variationen av behov och förutsättningar kan vara mycket stor i en klass. Intressant blir därför att granska hur lärarnas inställning är till individualisering och om man kan se något samband mellan inställning till individualisering och det praktiska arbetet med denna typ av undervisning i klassrummet. Vidare granskas även huruvida det finns ett samband mellan inställning till individualisering och det ämne man undervisar i. Studien grundar sig på en enkätundersökning där 45 stycken 7-9 lärare deltar. De ämnen som för studien är intressanta är matematik, samhällskunskap samt svenska. För att möjliggöra studien har en teoretisk ansats lagts där fokus ligger på teorier från Vygotskij, Dewey samt Kolb, Vidare klargörs även vad studien menar med individualisering samt vad läroplanen säger om just detta. Resultatet visar att lärarna till största del är positiva till individualisering men att en stor del upplever det som mycket svårt och även svåruppnått. Det går att se en skillnad mellan ämnesgrupperna då matematiklärarna i jämförelse med de två andra grupperna är mer negativ i allmänhet men även att det är denna grupp som an-vänder sig minst av olika individualiseringsformer. Dock är det inte helt tydligt att det finns ett samband mellan inställning till individualisering och praktiskt användande då samhällskunskapslärarna kan ses som den mest positiva gruppen till individualisering men använder sig förvånansvärt lite av de olika metoderna.
14

Går det att förbättra gymnasielevers läsförmåga? : En interventionsstudie på gymnasienivå utifrån den reciproka modellen

Cederstedt, Camilla January 2015 (has links)
Studien var av interventionskaraktär och byggde på Vygotskijs sociokulturella teori. Syftet med studien var att undersöka om intensiv lästräning, utifrån den reciproka modellen, kan förbättra hos läsningen hos gymnasieelever. De frågeställningar som studien utgick från var följande: Förbättras läsningen hos gymnasieelever efter lästräning enligt den reciproka modellen? Finns det skillnader i resultat mellan undervisningsgrupper, skola, studieinriktning och kön, på pre-testen samt post-testen? Är verbal mediering ett effektivt sätt att förmedla lässtrategier? Studiens ansats var kvantitativ då den byggde på utfallet från den genomförda interventionen. Standardiserade och normerade test användes för att mäta elevernas utgångsnivå före inter–ventionen samt efter avslutad intervention för att se om det skett någon utveckling. Det som mättes var avkodningsförmåga, semantisk och syntaktisk förmåga, läshastighet samt slutligen läsförståelse. Fem klasser från två skolor deltog i studien och det totala antalet elever uppgick till 51 stycken. Klasserna delades upp i fyra grupper varav en blev kontrollgrupp. Eleverna kom från både studie- och yrkesförberedande program. Elevernas resultat i stanine på pre- och post-testen räknades samman för att få ett medelvärde i gruppen. Dessa medelvärden var grundvalen för att se om det skett någon utveckling i grupperna samt för att kunna jämföra dem. Även lägsta och högsta staninevärdena i grupperna på pre- och post-testen togs ut för att visa på spridningen av förmågorna i grupperna samt visa på eventuell utveckling. Likaså en jämförelse mellan skola, program och kön gjordes för att se om det var någon skillnad i utveckling efter genomförd intervention. Resultaten visade att samtliga grupper, kontrollgruppen inkluderad, utvecklat sin förmåga angående avkodning, semantisk och syntaktisk förmåga samt läs–hastighet. Två av grupperna som deltog i interventionen gick bakåt på testen i läsförståelse, vilket även var fallet för kontrollgruppen. Det var endast en grupp som utvecklade samtliga förmågor. Vid jämförelsen mellan skolor, inriktning och kön kan man se att det förekom skillnader i utveckling.
15

Kunskap och Förståelse : En innehållslig relaterande studie av Jean Piagets och Lev Vygotskijs syn på kunskapsutveckling

Wiktorsson, Per-Olof January 2008 (has links)
Sammanfattning Det här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande. Studien har försökt skapa ett rum runt författarna, genom ett urval av deras texter, där texterna kan relateras till varandra. Det här rummet avspeglar ett försök till att återföra tolkningar av texterna till texternas ursprungliga sammanhang. Hos Piaget finns synen på att all kunskap är evigt föränderlig och omformbar. Om Vygotskijs syn på lärandet placeras i sitt sammanhang av dialektik, framgår det att lärandet hos individen har en del i så väl reproduktion som produktion. Här blir också Vygotskijs syn på människans kreativitet och fantasi betydelsefull i förståelsen av lärandet. Det här kan relateras till Piagets konstruktivistiska syn på lärandet, där lärandet gestaltar sig som att förstå genom att upptäcka och skapa egna samband. KEYWORDS: Piaget, Vygotskij, Kunskap, Förståelse, Dialektik. / Abstract This work constitutes a study of the respective theories concerning the individual growth and development of knowledge according to Jean Piaget and Lev Vygotsky. Piaget’s and Vygotsky’s respective views have in other works been interpreted mostly as being each others opposites. Rather than opposing the two, this study has tried to combine the two or at least relate the two to each other in looking at the construction or development of knowledge of the individual. Vygotsky on the one hand, in analysing the growth of knowledge, concentrates on the processes in the surroundings of the individual, but not exclusively. Piaget on the other hand in analysing the growth of knowledge looks at what goes on inside the individual, but not exclusively. This works has tried to focus on certain elements that would recreate some pieces of the original context for Piaget’s and Vygotsky’s respective work on the subject. In looking at Piaget’s views it becomes clear that all knowledge is in a state of perpetual evolution. By placing Vygotsky’s view on learning and the growth of knowledge of the individual within an original context of dialectics, it becomes clear that learning has two distinctive properties that cannot be overlooked: Learning is a process of production and reproduction. Here, Vygotsky’s views on the roles played by creativity and imagination within human thinking become important elements of understanding the process of learning. This can be related to Piaget’s constructivist view, that learning takes place within a process of discovery and invention. KEYWORDS: Piaget, Vygotsky, Knowledge, Understanding, Dialectics,
16

Kan historia spela roll? - Rollspel som undervisningsmetod i historieundervisning på gymnasiet

Kaspersson, Ann-Sofi January 2008 (has links)
Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia på gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stämmer in på pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades är de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. Läroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjälp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier. Ingen av de för denna undersökning aktuella teorierna stämde helt in på rollspel som undervisningsmetod. Dock finns det element i teorierna som gör det. Rollspel kan skilja sig åt till form och innehåll. Därav presenteras inga generella resultat. De för denna uppsats aktuella rollspelen syftar i första hand till stegen knowedge, comprehension och application i Blooms taxonomi. Stegen högre upp kan eftersträvas beroende på hur spelet är utformat.
17

Konflikthantering : -Hur arbetar förskollärare med konflikter?

Slotts, Camilla, Tenno, Susanna January 2010 (has links)
Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de utvalda svenska förskolorna när det gäller konflikthantering. Undersökningen ägde rum på sex olika förskolor i mellersta Sverige. Vi använde oss av intervjuer och observationer då vi författare observerade samma konfliktsituation men skrev var för sig för att få två synsätt på vad som hände och hur det hanterades. Alltså var vi på sex förskolor och gjorde två observationer på varje ställe, vilket blev tolv observationer sammanlagt. De förskollärare som blev inblandade på något vis i konfliktsituationerna är de personer som vi sedan intervjuade. Utifrån resultatet kan man se att förskollärarna som medverkade i undersökningen hade många likartade tankar om konflikthantering och arbetade med det på olika sätt.
18

Kognitive Aspekte der Sinndominanz in innerer Sprache und Lyrik : Grundlage und Entwicklung des Denkens jenseits der Worte /

Cameron, Domenica. January 1998 (has links)
Texte remanié de: Diss.--Philosophisch-historische Fakultät--Universität Basel, 1995. / Bibliogr. p. 217-220.
19

SOKA eller diskussion : Olika sätt att instruera elever

Sonestedt, Niklas, Rygge, Stefan January 2021 (has links)
Detta arbete har genomförts som ett utvecklingsarbete på Luleå Tekniska Universitet som en del i Särskild Pedagogisk Utbildning om 90hp. Målet med detta arbete har varit att jämföra två olika sätt att instruera elever. Hur elever tar emot en instruktion. Undersökningen har vi genomför på elever i högstadiet på två olika skolor i mellan och i norra Sverige. På tekniklektionerna har eleverna byggt broar för att testa instruktioner. Instruktionerna som vi har differentierat är instruktioner med SOKA (Specifik, Observerbar, Konkret, Avgränsad) som grund i jämförelse med instruktioner som bygger på diskussion och samarbete. SOKA kan uppfattas som behavioristiskt i formen av fyrkantighet och tydlighet, lite utrymmen till tolkning. Där diskussion och samarbete kan uppfattas som sociokulturellt ställningstagande. Frågeställningen vi ställde oss var: Finns det en skillnad i elevernas förståelse på vad de ska göra om SOKA ställs emot inledande diskussion och samarbete? Vilken skillnad gör SOKA jämfört med förhållande till diskuterade instruktioner? Under arbetets gång har det framkommit att instruktioner är mycket mer komplext än vi kunnat ana när vi startade detta arbete.  Vi kom under arbetet fram till att det finns tendenser till att SOKA är att föredra i och med att slutprodukten blev tydligare för eleven. Det behövs vidare studier för att fastslå om det stämmer.
20

"Mysigt och inbjudande att sitta och läsa böcker"

Zinn, Tina, Hansen, Viveka January 2008 (has links)
På våra två förskolor finns det böcker som står prydligt i sina hyllor, på något sätt ingår det som en naturlig del av vår förskolekultur. Men frågan är då om böckerna används och läses? För oss båda finns det ett stort intresse av böcker och högläsning vilket gjorde ett självklart val av undersökningens syfte.Syftet med undersökningen är att få en helhetssyn och försöka förstå hur pedagoger upplever sin syn på högläsning och dess betydelse för barns språkliga utveckling och samspel i en lärandesituation. Vi vill även undersöka om det finns olika omständigheter som eventuellt skulle påverka högläsningssituationen såsom miljö, vardagens tid, kommunikation och samspel. Undersökningen genomfördes med fem pedagoger som blev intervjuade, urvalet var kvinnor i olika åldrar med olika utbildningar som barnskötare och förskollärare. De intervjuades med hjälp av diktafon och det gjordes även anteckningar under tiden. De blev också informerade om de etiska forskningsprinciperna. Intervjuerna höll en låg grad av standardisering som enligt Patel och Davidsson är viktig för att intervjupersonen fritt ska kunna tolka utifrån sin egen inställning och tidigare erfarenhet. Som teoretisk förankring har vi använt oss av Vygotskijs teorier som beskrivs av författare som Hwang, Nilsson och Strandberg. Vi har även använt oss av litteratur som vi ansett ha den innebörden om högläsning som syftar till våra frågeställningar.Teorierna och litteraturen som vi fördjupade oss i la grunden för våra intervjufrågor och som vi senare tillsammans med vår handledare såg klara tematiska indelningar. Genom svaren såg vi tydligt att vi kunde fortsätta och analysera genom våra indelningar som hjälpte oss att tydliggöra pedagogernas tankar i de olika inriktningarna.Resultatet av intervjuerna presenteras i en sammanställning i varje deltema. Resultatet, tidigare forskning, teoretisk förankring och vår egen tolkning knyts samman till analys och slutsatser. Sist presenterar vi förslag till vidare forskning.Det viktigaste som framkommit i vår undersökning är, att det är pedagogens egen syn på alla teman vi tagit upp i undersökningen som gör om högläsningssituation blir lärorik för barnen.

Page generated in 0.0411 seconds