Syftet med detta examensarbete har varit att, genom att kombinera kunskaperna inom användbarhetsdesign med kunskaperna inom visuell kommunikation, ta fram ett designförslag på användargränssnitt för andra generationen av en webbaserad projekt- och kommunikationsplattform. För att nå detta syfte har, med hjälp av teori och empiri, det aktuella systemets önskvärda brukskvaliteter tagits fram. Utgående från dessa har därefter nuvarande version av produkten evaluerats. Slutligen har, med hjälp av de empiriska resultaten samt teorier inom effektiv visuell kommunikation, ett designförslag för det nya användargränssnittet utformats. Arbetet har resulterat i ett antal önskvärda brukskvaliteter för systemet där personligt anpassbart, överblickbart och en närhet till andra användare är de mest särskiljande. Angående vilka metoder som är bäst lämpade för evaluering har inga säkra slutsatser kunnat dras. I närvaro av användbarhetsexperter kan dock, med rådande förutsättningar, heuristisk evaluering ge bra resultat. Vidare pekar resultaten från arbetet på att den ovilja som finns inom användbarhetsdesign att utnyttja kunskaperna från grafisk design är helt obefogad. Särskilt viktigt att utnyttja i utformningen av användargränssnittet är användarnas tidigare erfarenheter från Microsoft-miljö. Utöver detta bör systemet ges ett professionellt utseende samt färgers kommunikativa egenskaper utnyttjas.

Företaget Ritkonsult är ett företag på Västkusten som utför diverse konsulttjänster, främst rituppdrag inom brandskydd. De har den senaste tiden sett ett uppsving för främst prisjämförelser på Internet. Detta arbete har därför gått ut på att utveckla en prisjämförelsetjänst för lokala företag på Internet. Tanken är att företag själva ska kunna lägga till uppgifter och administrera dessa. Informationen ska kunna gå att söka efter och jämföras med annan liknande information. För att användare med olika Internetvana ska kunna använda tjänsten har webbsidan gjorts så användbar som möjligt med Usability Engineering metoden. Ett antal tester har utförts med riktiga företag för att upptäcka användbarhetsproblem och rätta till dem till den slutgiltiga webbsidan. Resultatet har blivit en dynamisk webbsida med fokus på användbarhet och flexibilitet; den kan användas av olika företag och av olika personer som vill söka efter information. En hel del hade kunnat göras annorlunda under arbetets gång, till exempel hade flera metoder för att skapa användbarhet kunnat studeras. Trots de brister som finns är beställarna och jag nöjda med resultatet.

This is a degree work, connected to the education Media and Communication engineering at the University of Linköping, and is made for TEFK a furnishing company in Sjövik. The purpose of this degree project is to create a visual identity and to develop a databasedriven website. The goal was to clarify the visual identity and to build an appealing website that could be administrated by the company. They had a need to present their products and to let their customers be able to order directly through their website. The website also had to serve as a part of the marketing by informing the visitors about the company. The result became a website developed in ASP.NET that presents the company and its products and lets the costumers place orders. Further they now have an interface for easy management of the website and its content. The company has guidelines on how to produce graphical content. On the basis of these guidelines we produced a new businesscard and document templates for common communication. In the end both we and the company are very satisfied with the result with this degree project. This thesis describes the work that has been done.

We live in the fourth generation (4G) of wireless and mobile communications, and for the next generation (5G) we can expect greater flexibility and increased network speed. This will likely contribute to an increased demand for functioning mobile web applications, and it is therefore beneficial for companies to comply with society's technological development. This study aims to investigate how users experience Södra’s website in a mobile interface with focus on the system’s usability, and to identify potential problems on the website regarding Search Engine Optimization (SEO). The research is based on both quantitative and qualitative methods, and the methods that are used in this study are usability testing and web analysis. The findings highlight usability and Search Engine Optimization issues on the website. The fundamental problems the participants had was difficulty using the internal search engine on the website, and locating information caused by intense scrolling. The data gathered through the web analysis shows that keywords are not strategically used in the HTML document, and that the meta descriptions tend to include too many characters. This paper suggests solutions and improvements to these issues found on the website.

The purpose of this bachelor thesis is to investigate how a common web-identity can be conveyed on a website when a company is being bought through acquisition. The specific examination is performed on the website of Donald’s foto after their acquisition of Torins in Borås. Qualitative interviews have been conducted with customers and staff from both companies to gain insight regarding strengths which is considered important to merge after the buyout. The conclusion of this paper is that two formerly competing groups on the same market can very well unite into one common web-identity through applied web design as long as they have similar goals with their corporate identities. Suggestions for website development is to create a united graphic webprofile, how service and knowledge can be conveyed on the website and how the design can be improved.

Som alla vet och som alla läst har användandet av Internet ökat explosionsartat de sista tio åren vilket har lett till att mängden information som nu finns tillgänglig på några sekunders avstånd in i framtiden är gigantiskt. Då fler och fler företag vill nå ut till den breda publik som Internet har, måste de skapa webbsajter på ett sådant sätt att de fångar besökarnas intresse snabbt och får dem att göra återbesök. Detta gör givetvis konkurrensen om kunderna stenhård. Hur kan man då fånga intresset hos besökare för att få en större chans att påverka dem positivt och det snabbt? Den här rapporten riktar sig framförallt till utvecklare av webbapplikationer som vill se vad som är avgörande för att försöka locka till sig fler besökare och för att behålla de som redan finns. Undersökningen inriktar sig på hur olika grad av interaktiva element påverkar besökares belåtenhet och förtroende. De olika graderna av interaktivitet var kontroll av fart och sekvens, kontroll av variabler, kontroll av transaktioner och kontroll av objekt. För att kunna undersöka de olika graderna av interaktivitet tog vi fram tre olika versioner av en webbsajt. Dessa hade samma färger, dimensioner och andra delar var exakt samma i de tre olika versionerna. Endast graden av interaktion var olika. Resultaten vi fick fram visade att med ökad grad av interaktivitet i form av spel, gästbok och sökfunktion på företagets webbsajt kan skapa högre belåtenhet för besökarna. Användarnas förtroende för webbsajten visade sig dock vara mycket lika. Ett av svaren är något högre än de andra, men skillnaden är så marginell att vi inte kan dra någon slutsats av det. Sammanfattningsvis är vår uppfattning att desto fler element som en besökare kan påverka, desto bättre och positivare uppfattas sajten om det gäller en webbsajt som har en yngre generation som huvudbesökare. / Email: Anders Hermansson - inb00ahe@student.bth.se Kenneth Nilsson - keni02@student.bth.se

Denna rapport redovisar utvecklingen av en elektronisk portfolio som är avsedd att användas av personer verksamma inom eller med inriktning mot IT-branschen, till exempel webbutvecklare. Syftet med e-portfolion är att den skall representera en persons kunskaper och kompetens med hjälp av publicerat material som kan tänkas vara intressant för arbetsgivare. Tanken är att e-portfolion skall fungera som komplement till CV och personligt brev. För utvecklingen av e-portfolion har jag utnyttjat olika designprinciper och riktlinjer. Märkspråket HTML, CSS samt skriptspråken PHP och JavaScript har använts. Målet var att utveckla ett fullt fungerande förslag på en e-portfolio, designad för ett visst ändamål och strukturerad med olika typer av innehåll. Resultatet blev ett komplett förslag på en e-portfolio i form av en webbsida.

Ett företag som bedriver hunduppfödning når många av dess kunder via Internet och befintliga webbsida. Detta examensarbete syftade till att via en deduktiv metod ta fram en prototyp baserat på studier inom mobil designprocess, mobilt användbarhet samt en granskning av relaterade mobila hemsidor som redan finns på marknaden. Frågor gällande rätt mängd information på mobilhemsidan samt passande designmönster låg i fokus för att lösningen skulle vara användarvänligt men samtidigt innehållsmässigt tillfredsställande. En prototyp skapades och testades via kvalitativa intervjuer. Då antaganden gällande prototypens design till viss del bekräftades uppkom även, via användarnas feedback, behov av att göra vissa ändringar. Resultatet av rapporten belyste vikten av hur struktur och siduppbyggnad måste brytas ned från en webbsida och återskapas för att passa i ett mobilt användningsområde. Samt hur användandet av korrekta designmönster och rätt mängd innehåll, krävdes för att skapa en snabb, lättanvänd och innehållsmässigt korrekt sida för användning i ett mobilt sammanhang.

Undersöknings syfte var att närmare ta reda på hur ett grafiskt gränssnitt för en och samma webbplats lämpligt kan anpassas för att ge en likvärdigt god användarupplevelse oberoende användaren använder sig av en vanlig dator eller en tablet. För att undersöka problemlösande designmönster prövades en teorisyntes baserad på befästa användbarhetsläror, så som metoder för visibility, affordance, mapping, begränsningar och feedback samt tekniker för grafisk gränssnittsdesign och navigation mot en fallstudie. Fallstudien utgjorde en del av ett större projekt, att ta fram ett koncept för en webbplats avseende ett arkitekturmagasin, att vara kompatibel med såväl en desktop som en tablet avseende möjligheten att med gott resultat ta del av samma tjänstekoncept oberoende plattform. Fallstudien gjordes i flera steg genom att först skapa ett passande tjänstekoncept avseende webbplatsens syfte, för att sedan i iterationer skapa ett interaktions- och ett grafiskt ramverk. Under produktionen togs framför all två saker i beaktande; inputmöjligheter både för desktop med mus och tablet med hand eller finger samt konceptuell modeller vad gällande navigation från både tablet och desktopbruk. Iterationerna avslutades med användartester där fyra personer fick prova de framkomna koncepten. Resultatet och analysen av fallstudien pekar på att det finns riktlinjer vilka en designer kan och eventuellt bör följa för att få ett lyckat resultat. Bland dessa riktlinjer är finkänsligheten gällande input den klara skillnaden mellan en desktop med en mus och en tablet med pekskärm. Därför bör alla interaktiva objekt alltid utformas och placeras så att de är lätta att aktivera oberoende metod för input. För ökad läsbarhet bör inte för liten text användas och dessutom tillkommer avvägning för navigation där det är viktigt att inte fastna i gamla webbdesignkonventioner med djupa hierarkier, utan i stället sträva mot en informationsarkitektur som möjliggör för enkel översikt och navigering. Analysen visar även på att överdådig grafik bör undvikas för att inte försätta användaren i en situation där den behöver fundera över hur den ska göra något snarare än vad.

Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003). Den klassiska dimensionen har mycket gemensamt med användbarhetsdesign medan den uttryckande estetiken inte har det. Den bygger istället på designerns kreativitet och förmåga att bryta mot designkonventioner (ibid.). Det är genom att utnyttja denna dimension jag vill kunna skapa det positiva första intrycket. Jag designar två webbplatser där den ena har en uttryckande estetisk förstasida men där de övriga delarna av webbplatsen är klassiskt estetiska. Den andra webbplatsen är helt designad med klassisk estetik och det enda som skiljer dem åt är alltså förstasidan. Med hjälp av dessa webbplatser genomför jag en pilotundersökning med syftet att undersöka om det finns samband mellan första intrycket och helhetsintrycket. Undersökningen jag genomför är dock alltför liten för att resultatet ska kunna generaliseras. För att kunna genomföra undersökningen behövde jag ett sätt att mäta visuella intryck. Jag utformar även kriterier för att designa webbplatser samt för att mäta dessa visuella intryck. Kriterierna är framtagna genom litteraturstudier och jag testar dem med hjälp av pilotundersökningen. Jag presenterar i mina slutsatser en lista med 14 kriterier som kan användas för att mäta visuella intryck av webbplatser. Dessa kriterier kan även användas för att designa webbplatser.