Purpose: The purpose of the study is to contribute to a broader understanding regarding of how and whether flexible working conditions in terms of time and space affect the balance and the boundary between personal and work life for employees with a creative work. The study also aims to investigate if there are any clashes between the employee's personal and work life and where such clashes occur. Literature review: The study is based on previous organisational research. In the section we present flexible working conditions, creative work, boundaries, balance and strategies. Method: The study is a qualitative study with mainly deductive elements. Some inductive approaches have also been used during the study. Five semi-structured interviews were conducted to collect the study's empirical data. The interviews were transcribed to ease the presentation of the results and to thematize the key concepts for the analysis. Results: The results section of the study presents the themes that are relevant for managing an analysis together with the literature review. Conclusions: The conclusions that are presented in the study are that there are few clashes between personal and working life. Mainly because the worker has difficulty to tell what is imbalance and what is a matter of course, but also that the worker actually is satisfied with the work situation. How the clashes are handled in order to reduce the a potential crash is through clear boundaries regarding both personal and working life. It turned out that the limits for the personal life were stronger towards the sphere of working life than working life is towards the sphere of personal life. / Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur och om flexibla arbetsförhållanden vad gäller tid och rum, påverkar balansen och gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv för arbetstagare med ett kreativt arbete. Studien syftar också till att undersöka om det uppstår krockar mellan privatliv och arbetsliv för arbetstagaren och var dessa krockar i sådant fall uppstår. Litteraturgenomgång: Studien baseras på tidigare forskning i ett format om vetenskapliga artiklar. Under avsnittet presenteras litteratur kring flexibla arbetsförhållanden, det kreativa arbetet, gränsdragning, balans och strategier. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med främst deduktivt inslag. Viss mån av induktivt angreppssätt har även använts under studiens gång. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för insamlandet av studiens empiri. Intervjuerna transkriberades för att underlätta vid framställningen av resultatet samt tematiseringen av nyckelbegrepp för analysen. Resultat: I studiens resultatavsnitt presenteras de teman som är av relevans för genomförandet av analysen tillsammans med litteraturgenomgången. Slutsatser: De slutsatser som presenteras i studien är att att det förekommer få krockar mellan privatliv och arbetsliv. Främst därför att arbetstagaren har svårt att urskilja vad som är obalans och vad som är en självklarhet, men därför också att personen ifråga är tillfreds med sin arbetssituation. För att minska kollisionen hanteras krockarna genom tydlig gränsdragning gällande privatlivet och arbetslivet. Det har visat sig att privatlivets gränser är starkare gentemot arbetslivets pol än vad arbetslivets dito är gentemot privatlivets pol.

This study's aim was to investigate the difference between women's an men's experience of Work-Life Balance in a seasonal based proffesion. The study investigated eventual differences in employee's experiences of Work Life Balance during on-and off season in the organization. The study was conducted through a web-based survey made by Google forms with 74 completed answers. The results showed that there was a difference in the experience of WFC and FWC between on and off season. The results showed thah there was a significant difference in the experience of FWC during the on season. The results showed that there was a significant difference in the experiene of FWC between men end women, where men experienced a higher level of FWC. The results didn't show a significant difference in the experience of WFC between men and women.

Bakgrund: Employer branding har blivit ett alltmer aktuellt fenomen i den föränderliga värld vi lever i. Det kan ses som ett verktyg för att både rekrytera och behålla anställda. Organisationer behöver ständigt anpassa sina employer branding strategier efter nuvarande förutsättningar, och modifieringar kan behöva göras för att en organisation ska kunna behålla nuvarande anställda. Syfte: Vår studie avser förklara modifiering av employer branding strategier i relation till interna och externa faktorer, i syfte att behålla anställda. Metod: Studien innehar en induktiv ansats där rollen av teori inte lagt grunden. För att förklara modifiering av employer branding strategier och vilka externa och interna faktorer som spelar in, har en fallstudie genomförts med sju informanter. Studien utgår ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med både HR-personer och medarbetare inom den valda organisationen. I studien genomförs en tematisk analys för att förstå vilka interna och externa faktorer som påverkar modifiering av employer branding strategier. Slutsats: Studiens resultat förklarar modifiering av employer branding strategier i relation till interna och externa faktorer, både baserat på HR och de anställdas syn. Utifrån resultat och analys har en modelltagits fram som illustrerar samspelet mellan interna och externa faktorer och hur dessa resulterar i modifiering av employer brandig strategier. En slutsats som kan dras är att samspelet mellan interna och externa faktorer är avgörande för en effektiv och hållbar modifiering som i sin tur gör att organisationer lyckas behålla anställda. / Background: Employer branding has become an increasingly well-known phenomenon in the changing world we live in. It can be seen as a tool for both recruiting and retaining employees. Organizations need to constantly adapt their employer branding strategies to current conditions, and modifications may need to be made to enable an organization to retain current employees. Purpose: Our study intends to explain the modification of employer branding strategies in relation to internal and external factors, in order to retain employees. Method: The study has an inductive approach where the role of theory has not laid the foundation. To explain how organizations modify employer branding strategies and which external and internal factors come into play, a case study was conducted with seven informants. The study is based on qualitative semi-structured interviews with both HR-people and employees within the chosen organization. The study conducts a thematic analysis to understand which internal and external factors influence the modification of the employer branding strategies. Conclusion: The results of the study explain the modification of employer branding strategies in relation to internal and external factors, both based on HR and the employees' opinions. Based on results and analysis, a model has been developed that illustrates the interplay between internal and external factors and how these result in modification of the employer branding strategies. A conclusion that can be drawn is that the interplay between internal and external factors is crucial for an effective and sustainable modification which in turn means that organizations succeed in retaining employees.

Bakgrund: Efter Covid-19 pandemin har den flexibla arbetsformen ökat i popularitet. Tidigare forskning visar att arbetsformen både kan främja och motverka upplevelsen av work-life balance. Dessutom är nyttjandet av ett flexibelt arbete en genusfråga, eftersom förväntningarna på män och kvinnor är olika gällande varför de väljer att nyttja flexibiliteten. Kvinnans status på arbetsmarknaden riskeras att nedvärderas vid användningen av ett flexibelt arbete, vilket väcker behov av vidare forskning. I dagsläget finns ett kunskapsgap inom ämnet work-life balance när en flexibel arbetsform erbjuds, utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att, utifrån ett jämställdhetsperspektiv, beskriva HR-medarbetaresupplevelse av work-life balance när en flexibel arbetsform erbjuds. Metod: Studien genomförs med en deduktiv forskningsansats, en komparativ forskningsdesign samt ett tolkande förhållningssätt. Syfte och frågeställningar formuleras utifrån en dokumentanalys och befintlig inferens. En litteraturöversikt leder till studiens teoretiska ramverk som i sin tur lyfter tre huvudteman. Empiri samlas in genom tio semistrukturerade intervjuer, som sedan analyseras genom en tematisk dataanalys. Analysen av data resulterar i slutsatser och bidrag till teori och praktik. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning. Slutsats: Studiens resultat beskriver att informanterna upplever att den flexibla arbetsformens fördelar väger tyngre än dess nackdelar. En tydlig majoritet av informanterna uppskattar arbetsformen och alla belyser att den hjälper skapa en work-life balance. För att överkomma arbetsformens nackdelar krävs fasta rutiner och en inre disciplin. Därtill är chefsstöd, samt tydliga förväntningar och riktlinjer viktigt. Gällande jämställdhetsperspektivet finns ingen skillnad mellan könen vid ett flexibelt arbete i en svensk kontext. / Background: After the Covid-19 pandemic flexible work has increased in popularity. Previous research shows that flexible work both can promote and discourage the experience of work-life balance. In addition, the use of flexible work is a gender issue, as the expectations for men and women are different. The status of women in the labor market is at risk of being devalued when flexible work is used, which raises the need for further research. Currently, there is a knowledge gap within the subject of WLB when flexible work is offered, from an equality perspective. Purpose: The purpose with this study is to, from a gender perspective, describe HR employees' experience when flexible working conditions are offered. Method: The study has a deductive approach, comparative research design and an interpretive approach. The study's purpose and research questions are based on a document analysis. A literature review leads to the study’s theoretical framework. Empirical data is collected through ten semi-structed interviews, which are then analyzed through a thematic data analysis. The analysis of the data results in conclusions and contributions to theory and practice. Lastly, proposals for further research are presented. Conclusion: The study shows that the informants feel the advantages of flexible work outweigh its disadvantages. A clear majority of the informants appreciate the way of working and all highlight that it helps create a WLB. In order to overcome the disadvantages of the working form, fixed routines and an inner discipline are required. In addition, managerial support, as well as clear expectations and guidelines are important. Regarding the gender equality perspective, there is no difference between the genders in flexible work in a Swedish context.

In today's job market, but also in society in general, there is a discussion about the importance of having a good balance between work and private life, to minimize negative stress and sick leave. Middle managers are often highlighted as being exposed to these issues. The purpose of this study was to explore how middle managers' work-life balance and informal learning have an impact on each other. The aspiration was to get a better understanding of what contributes to work-related stress in relation to workplace learning in employees with both staff responsibilities and managers above them. The model of demand-control-support and informal learning have been used as a theoretical framework to analyze the empirical material collected. Through five semi-structured interviews the study has established that a healthy balance between working life and private life contributes to increasing commitment and learning in the workplace amongst middle managers. Furthermore, the study has concluded that non-formal learning in the workplace can contribute to a healthier balance between working life and private life, but also that learning in the workplace can contribute to negative stress outside of working hours. The key factors for this are opportunities to influence one's own work, have social support from managers, employees, family and friends, as well as clear demands from management. These have proven to be important in relieving stress and increasing workplace learning where there is a lack of work-life balance in middle managers. Keywords: Work-life balance, informal learning, demand-control-support, work-related stress

The working life has changed through a new way of working that is more flexible in both spatially and temporally. This flexibility can bring both opportunities and challenges for employees. The essay examines flexible work from a gender perspective with the aim of describing how men and women experience opportunities and challenges within flexible work and analyze if and how these experiences differ between men and women from a work-life-balance perspective, and then analyze whether the flexible work reinforces or challenges traditional gender norms. The following research questions form the basis for fulfilling the purpose of the essay: How do men and women experience opportunities and challenges within flexible work? How does the experience of flexible work differ between men and women from a work-life balance perspective? How does flexible work reinforce/challenge traditional gender norms? The empirical material has been collected through a qualitative research method, where ten semi-structured interviews were conducted with five men and five women from the same organization. The results showed that both women and men generally had a positive attitude towards spatial and temporal flexibility. Women express to a greater extent than men that flexible work enables a satisfactory balance between work and private life. Respondents did not experience that traditional gender norms were reinforced by flexible work in their own organization, rather that flexible work can challenge expectations placed on women and men in various ways. However, most agree that traditional gender norms still exist in society and that they could have been reinforced by flexible work. The result in the essay shows an ambiguity that shows that flexible work in relation to traditional gender norms can be more complex than previously thought. / Arbetslivet har förändrats genom ett nytt arbetssätt som är mer flexibelt i både tid och rum. Denna flexibilitet kan medföra både möjligheter och utmaningar för medarbetarna. Uppsatsen undersöker flexibelt arbete utifrån ett genusperspektiv där syftet är att beskriva hur män och kvinnor upplever möjligheter respektive utmaningar inom det flexibla arbetet och analysera om och hur dessa upplevelser skiljer sig mellan män och kvinnor utifrån ett work-life-balance perspektiv, för att sedan analyseras om det flexibla arbetet förstärker eller utmanar traditionella könsnormer. Följande frågeställningar har legat till grund för att uppfylla uppsatsens syfte: Hur upplever män och kvinnor möjligheter respektive utmaningar inom det flexibla arbetet? Hur skiljer sig män och kvinnors erfarenhet av flexibelt arbete utifrån ett work-life-balance perspektiv? Hur förstärker/utmanar det flexibla arbetet traditionella könsnormer?  Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod där tio semistrukturerade intervjuer utförts med fem män och fem kvinnor från samma organisation. Resultatet visade att både kvinnor och män generellt sett har en positiv inställning till den rumsliga och tidsliga flexibiliteten. Kvinnorna uttrycker i högre utsträckning än männen att det flexibla arbetet möjliggör en tillfredsställande balans mellan arbete och privatliv. Respondenterna upplevde inte att de traditionella könsnormerna förstärks av det flexibla arbetet i den egna organisationen, utan snarare att det flexibla arbetet på flera sätt kan utmana de förväntningar som finns på kvinnor och män. Däremot är de flesta överens om att de traditionella könsnormerna fortfarande existerar i samhället och de tror även att dessa hade kunnat förstärkas av det flexibla arbetet. Resultatet i uppsatsen visar på en tvetydighet vilket betyder att flexibelt arbete i relation till traditionella könsnormer kan vara mer komplext än vad man tidigare trott.

I denna studie undersöks enskilda individers upplevelser av work-life balance somverkar inom en högpresterande organisation. Studien bygger på en kvalitativ metod därdatan analyseras genom en induktiv tematisk analys. Efter genomförandet avintervjuerna kunde man sammanställa fyra teman; prestationsbaserad lön, kontroll,ledarskap och arbetskultur. Resultatet visade att samtliga respondenter haft utmaningaratt balansera privat- och arbetslivet och att karaktärsdragen bakom en högpresterandeorganisation upplevs ligga bakom detta. Psykologiska teorier som sedan gick attapplicera på resultatet var Karaseks och Theorells krav, kontroll- och stödmodell samtBakker och Demeroutis jobbkrav- och resursmodell. / This study examines the work-life balance experiences of individuals working in a high-performance organization. The study is based on a qualitative method where the data isanalyzed through an inductive thematic analysis. After conducting the interviews, fourthemes could be summarized: performance-based pay, control, leadership, and workculture. The results showed that all respondents had challenges in balancing theirprivate and work life and that the characteristics of a high-performance organization areperceived to be behind this. Psychological theories that could then be applied to theresults were Karasek and Theorell's demand, control and support model and Bakker andDemerouti's job requirement and resource model.

Mental återhämtning är en viktig del i livet för att må bra och orka med vardagensutmaningar. Lika stor betydelse har mental återhämtning för en elitidrottare, trotts detta är det vanligare att prata om fysisk återhämtning till skillnad från mental återhämtning inom idrottsvärlden. I den här undersökningen är syftet att studera den mentala återhämtningens betydelse för elitidrottare och därför har följande frågeställningar använts för att uppfylla syftet i undersökningen: Upplever elitidrottare att mental återhämtning har en betydelse för en längre elitidrottskarriär och ökade idrottsprestationer? Hur hanterar elitidrottare balansen mellan idrotten och privatlivet och hur upplever dem att mental återhämtning kan hjälpa till att hantera den balansen? Hur upplever elitidrottare att idrottsföreningar arbetar med mental återhämtning och hur upplever elitidrottarna att idrottsföreningarna kan utveckla sitt arbete inom mental återhämtning?  Metoden för undersökningen bestod av en kvalitativ metod i form av intervjuer. För att analysera resultaten av intervjuerna användes en innehållsanalys. Resultatet visade att det är viktigt att ha något meningsfullt vid sidan av idrotten samt en balans mellan idrotten och privatlivet för att få en lång och hållbar karriär. Till sist konstateras att det finns en bristande kunskap om ämnet mental återhämtning hos vissa idrottsföreningar. Utifrån den forskningen som finns inom ämnet mental återhämtning hos elitidrottare stämde resultatet med tidigare forskning. / Mental recovery is an important part of health and a key to endure the daily challenges in everyday life. The mental health is just as important regarding elite athletes to enable strong performances and sustainable careers. Despite this, it is more common to talk about their physical recovery in the world of sports. In this study the purpose is to investigate the importance of mental recovery for elite athletes, it is therefore covering the following issues: Do elite athletes experience that mental recovery is important to enhance their performances and to enable a longer career? How are elite athletes managing the balance between their sport and their private life and what is their view on mental recovery helping them finding the balance? What are the athletes’ views on how the sport teams are working with mental recovery and how do they think that the teams can improve their work within this field?  The method used to search for answers on these issues was a qualitative method enforced by interviews. To study the results of the interview, the content was analysed. The results showed that it is important for the athletes to do something meaningful in their private lives and that their personal life and their professional life are balanced, to get a long and sustainable carrier. Finally, it is found that the knowledge of mental health is inadequate in a lot of sport teams. When analysing earlier studies in this field, it can be concluded that the result from this study is in line with the already known research.

Digitaliseringen i samhället har bidragit till utvecklade teknologier där den dagliga kommunikationen blivit mer digital och det har förändrat samhället vi lever i. Covid-19-pandemin har tvingat organisationer till att stänga ner sina arbetsplatser och ta till tvingande åtgärder för att minska smittspridningen. Åtgärderna har resulterat i ett påtvingat distansarbete där arbetet sker digitalt för medarbetarna. Tidigare forskningen kring påtvingat distansarbete under covid-19 har fokuserats på hur distansarbete påverkar medarbetarnas produktivitet ocheffektivitet. Få studier har gjorts med avseende på hur påtvingat distansarbete påverkar medarbetarnas arbetsmotivation och privatliv. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan påtvingat distansarbete och arbetsmotivation hos medarbetare. Studien bygger på en kvalitativ metod där det empiriska materialet består av fem semistrukturerade intervjuer som har genomförts på en organisation i västra Sverige. Studien finner att det finns olika faktorer som påverkar arbetsmotivationen där resultatet visar att påtvingat distansarbete till viss del påverkar arbetsmotivationen positivt. Resultatet redovisar även att balansen mellan arbetsliv och privatliv har varit både positiv och negativ under påtvingat distansarbete där personliga förutsättningar har legat till grund för variationen. / The digitalization in society has contributed to developed technologies where daily communication has become more digital and it has changed the society, we live in. The covid-19 pandemic has forced organizations to close their workplaces and take action to reduce the spread of the virus. The actions have resulted in forced teleworking where the daily work is done digitally by the workers. Previous research about forced telework during covid-19 has focused on how telework affects the workers productivity and efficiency. Few studies have been conducted with regards to how forced teleworking affects the workers work motivation and work-life balance. The purpose of this study is to examine the relationship between work motivation and forced teleworking. The study is based on a qualitative research method. The empirical materials consist of five semi-structured interviews that have been conducted on an organization in west Sweden. The Study finds that there are different factors that influence work motivation where the results show that forced teleworking has to some extent had a positive effect on work motivation. The result also shows that work-life balance has been both positive and negative during forced teleworking, where personal preferences have been the main reason for the variation.

Fler och fler personer arbetar på distans, i synnerhet efter covid-19 pandemin. Denna kvalitativa studie belyser HR-chefers upplevelser av distansarbetets konsekvenser för work/life balance, eftersom det inte finns tillräckligt med forskning inom detta område. Frågeställningen lyder: Hur upplever HR-chefer att distansarbete påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv? För att få svar på frågeställningen har semistrukturerade intervjuer genomförts med tio HR-chefer. Resultatet presenteras i form av teman och underteman med tillhörande analys. I analysen har respondenternas utsagor jämförts med tidigare forskning och Sue Campbell Clarks work/family border theory, som utgör studiens ramverk. De huvudteman som identifierades genom tematisk analys är gränssättning, struktur, flexibilitet och arbetstid. Upplevelsen av distansarbetets effekter på balansen mellan arbete och privatliv är delad. För vissa är distansarbete något som underlättar vardagen och som leder till ökade möjligheter att kombinera arbete och privatliv, medan andra har svårigheter att sätta gränser mellan de båda domänerna, vilket påverkar deras välbefinnande negativt. Personliga förutsättningar såsom boende, familjesituation och personlighet verkar ha betydelse för hur väl man trivs och kan anpassa sitt liv efter distansarbete. / People are working remotely to a greater extent, especially after the covid-19 pandemic. This qualitative study sheds light on HR managers' experiences of the consequences of telework for work/life balance, as there is not enough research on this. The research question is: How do HR managers experience that telework affects the balance between work and private life? To answer this question, semi-structured interviews were conducted with ten HR managers. The results are presented in the form of themes and sub-themes with an associated analysis. In the analysis, the respondents' statements have been compared with previous research and Sue Campbell Clark's work/family border theory, which constitutes the framework of the study. The main themes identified through thematic analysis are boundaries, structure, flexibility and working hours. The experience of the effects of telework on the balance between work and private life is divided. For some, teleworking is something that facilitates everyday life and leads to increased opportunities to combine work and private life, while others have difficulty setting boundaries between the two domains, which negatively affects their well-being. Personal conditions such as housing, family situation and personality seem to be important for how well you feel comfortable and can adapt your life to teleworking.