Många elever på yrkesprogram har svårt att klara matematiken. Syftet med denna studie var att öka kunskaperna om hur ett antal elever på fordonsprogrammet uppfattade och tänkte kring ämnet matematik liksom deras tidigare erfarenheter av matematikundervisning och hur motivation, självreglerat lärande och stöd påverkat och påverkar deras matematikinlärning. För att komma fram till det intervjuades sex elever och deras matematiklärare i två olika skolor i helt olika delar av Sverige. Eleverna i studien hade alla likadan erfarenhet av matematikundervisning, där lektionerna började med en genomgång och efter det eget arbete med uppgifter, oftast från matematikboken. Alla intervjuade elever hade till allra största del yttre motivation till att klara godkänt betyg i matematik, där de yttre faktorer som påverkade dem var kopplade till en bra framtid. Ingen av de intervjuade eleverna hade klart för sig vilka kunskaper som förväntades av dem i matematiken, vilket gjorde att de inte hade de förutsättningar som behövdes för att använda sig av självreglerat lärande, SRL, och gjorde inte heller det. Förbättrade resultat i matematik går att få genom ökad motivation hos eleverna, och motivationen kan förbättras genom att eleverna ser nyttan med matematiken liksom att de har en känsla av att klara av den. En kombination av undervisning med laborativa och yrkesanknutna uppgifter, grupparbeten och övningsuppgifter inom den proximala utvecklingszonen liksom tydliga mål skulle höja elevernas motivation och därmed resultaten i matematik.

No description available.

Kursen samhällskunskap 1a1 är obligatorisk att läsa på gymnasiet oavsett vilket program man läser. Dock är yrkeselever mindre intresserade av att läsa samhällskunskap och har även sämre betyg i ämnet jämfört med elever på studieförberedande program. Detta examensarbete undersöker uppfattningar som finns hos yrkeselever på gymnasieprogram kring fenomenet samhällskunskap. En fenomenografisk ansats har använts som teoretisk referensram och datainsamlingen har gjorts på en gymnasieskola genom kvalitativa inter-vjuer med elever. Analysen av materialet resulterade i beskrivningskategorier utifrån varje frågeställning som elevernas uppfattningar kunde delas in i. Resultaten visade att flera ele-ver uppfattar samhällskunskap som ett intressant ämne som anses meningsfullt att läsa. Andra elever uttrycker ett lågt intresse och liten förståelse för varför de ska studera ämnet. Flera elever pekar på att undervisningen innebär för mycket upprepningar vilket har en nega-tiv inverkan på deras intresse. Flera elever visar ett visst motstånd mot att läsa och skriva och föredrar mer muntlig undervisning. Resultatet från den här studien kan hjälpa lärare som strävar efter att främja yrkeselevers intresse för samhällskunskap att bättre anpassa undervisningen för eleverna genom att tydliggöra varför ämnet är viktigt att lära sig och att det handlar om kunskaper som har betydelse oavsett vilket yrke man väljer i framtiden.

Det finns vissa beröringspunkter mellan Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna är övervägande och skillnaderna små mellan Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Branschen anser att en nyanställd personal bör ha med den personliga lämpligheten samt någon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera människor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lära sig.

Vår avsikt med det här examensarbetet är att undersöka vad som styr ungdomars val av gymnasieprogram i årskurs nio. Efter nioårig grundskola ska ungdomarna göra ett val som med all säkerhet kommer att påverka deras närmaste framtid. Vilka faktorer det är som styr valet vet vi inte, men vi är övertygade om att det inte enbart är intresset för det framtida yrket som styr valet av gymnasieutbildning. I den här undersökningen har vi använt oss kvantitativa en metod för att komma fram till vårt syfte. Undersökningen har utförts på fyra yrkesförberedande program med hjälp av enkäter. Resultatet har sedan sammanställts och jämförts med tidigare teorier och undersökningar på området. /

<p>Vår avsikt med det här examensarbetet är att undersöka vad som styr ungdomars val av</p><p>gymnasieprogram i årskurs nio. Efter nioårig grundskola ska ungdomarna göra ett val som</p><p>med all säkerhet kommer att påverka deras närmaste framtid. Vilka faktorer det är som styr</p><p>valet vet vi inte, men vi är övertygade om att det inte enbart är intresset för det framtida yrket</p><p>som styr valet av gymnasieutbildning. I den här undersökningen har vi använt oss kvantitativa</p><p>en metod för att komma fram till vårt syfte. Undersökningen har utförts på fyra</p><p>yrkesförberedande program med hjälp av enkäter. Resultatet har sedan sammanställts och</p><p>jämförts med tidigare teorier och undersökningar på området.</p> / <p> </p><p> </p>

Intresset och betydelsen av arbetsplatsförlagt lärande har ökat under de senaste åren. Lärare på gymnasiets yrkesförberedande handel och administrationsprogram spelar en viktig roll för vilket lärande som skapas under elevens arbetsplatsförlagda lärande. Enligt läroplanen Gy11 beskrivs det att läraren ska nyansera och skapa ett lärande som integreras med yrkeslivet. Hela utbildningen motsvarar 2500 gymnasiepoäng, varav nästan hälften av poängen är inom karaktärsämnen. Genom det arbetsplatsförlagda lärandet, på minst 15 veckor, finns det möjlighet för eleven att förankra kunskaper och praktisera de teoretiska kunskaper eleven får i skolan. Studien är en kvalitativ studie där fyra lärare på Handel och administrationsprogrammet har intervjuats. Från den undersökningen om vad lärare anser hur de kan integrera lärandet under elevens arbetsplatsförlagda lärande, framkommer det att lärarna har förutsättningar, ansvar och samarbete som kategorier av förhållningssätt. Resultatet visar att det finns samstämmighet mellan lärarna, och att det stöds av litteraturen. Speciellt det som beskrivs i läroplanen om vad lärare ska och bör göra för att skapa förutsättningar för ett integrerat lärande. / The interest and importance of work placement education has grown in recent and present time. Considering that almost half of the education on the Business and administration vocationally oriented program consist of program objectives within program specific subjects. These program specific subject needs to be carried out in an environment that a workplace can, but not that the school can provide to the students. More specific the Swedish curriculum Gy11 explains that the teacher should be working for creating learning that is in touch with time and integrated into the world of work. Teachers’ on vocationally oriented programs play a big part of which learning is created for the student during the student’s workplace education. That’s why my survey is about to investigate, look into and understand which methods and work teachers’ do to integrate course objectives in order to obtain learning during the students’ workplace training. The survey is a qualitative study, were data is collected from four teachers’ on Business and administration vocationally oriented program. Common in the results from the survey is that teachers have developed means for creating learning and that the workplace training is important for the education and necessary for integrate course objectives. The teachers explain their methods before, during and after the students’ workplace training. The results show a common ideology among the teachers’ and that the results are consensus with what is written in the Swedish curriculum about what work teachers’ should and would do to create ground for integrated learning.

I likhet med övriga yrkesprogram, ingår arbetsplatsförlagd utbildning (APL) som en viktig del i Restaurang- och Livsmedelsprogrammet. Detta då eleverna inte enbart kan tillgodogöra sig alla de kunskaper som krävs för yrket i en skolmiljö. Dock visar flera rapporter från Skolverket och Skolinspektionen att samarbetet mellan skola och APL-platser brister. Syftet med studien är att få en ökad kunskap om hur yrkeslärare och handledare samverkar kring bedömning av elevers kunskaper under APL samt vilka förmågor och färdigheter eleverna bedöms på under APL. Genom att använda kvalitativa intervjuer, med sex yrkeslärare och sex handledare gavs möjlighet att få en större förståelse för hur dessa två grupper uppfattar och beskriver samarbetet med att bedöma elever under APL. Resultatet av studien visar hur dessa två grupper har svårt att mötas i ett gemensamt språk kring bedömning. Som en följd av detta försöker yrkeslärare bland annat skapa egna bedömningsmatriser, ett sätt att översätta betygskriterierna, vilket skapar otydlighet hos handledare om vad som ska bedömas. Vidare framträder hur yrkeslärare och handledare inte tolkar värdeorden i betygskriterierna på samma sätt. Vilket ytterligare kan bidra till att kommunikationen brister. Slutligen visar resultaten att yrkeslärare och handledare beskriver bedömning av elevens förmågor och färdigheter utifrån den kontext de själva verkar inom, där yrkeslärare bedömer eleverna utifrån skolans perspektiv och handledare efter ett branschperspektiv, att de ska bli anställningsbara. Detta skapar svårighet, hos eleven, att veta vad denne verkligen blir bedömd på under sin APL.

Tidigare forskning har visat att det förekommer en ”motståndskultur”, bland manliga yrkeselever, som innebär att dessa elever intar en antites till skolans akademiska studiekultur. I detta motstånd, som yttrar sig genom att ha roligt på lektionerna, snacka strunt med kamraterna eller fuska med skoluppgifterna, skapar de sin egen identitet och plats i skolan. Forskningen har också visat att skolan i huvudsak använder sig av ”traditionella” undervisningsmetoder gentemot manliga yrkeselever. Traditionell undervisning innebär i vår studie lärarcentrerad undervisning och eget arbete. Studier har visat att deliberativ undervisning har potentialen att bryta motståndet och öka elevernas motivation till lärande. Deliberativ undervisning innebär ett samtalsstyrt och elevcentrerat arbetssätt, där eleverna diskuterar autentiska frågor som har kopplingar till deras livsvärld utan lärarens direkta inblandning. Syftet med denna studie var därför att undersöka den deliberativa undervisningens förmåga att motivera manliga yrkeselever. I och med detta har vi jämfört deliberativ undervisning med traditionell undervisning i två klasser vid sammanlagt fyra lektionstillfällen. Eleverna har observerats vid de olika undervisningsmetoderna och observationerna har följts upp med fokusgruppsintervjuer i båda klasserna. Empirin har analyserats utifrån en deduktiv metodansats, med inspiration från den grundade teorins arbetsverktyg. Vidare har empirin tolkats utifrån pragmatismen och motivationsteoretiska utgångspunkter. Resultatet har bekräftat vad tidigare forskning uppnått gällande traditionell respektive deliberativ undervisning. Under den traditionella undervisningen uppvisade eleverna i princip alla de motståndsstrategier som tidigare forskning noterat. Vid den deliberativa undervisningen minskade motståndet, men upphörde inte helt. De centrala fynden för denna studie är att manliga yrkeselever föredrar en diskussionsinriktad undervisningsform då elevernas ”skitsnackande” förflyttas från att vara en motståndsstrategi till att bli en medspelsstrategi. Även att eleverna slutade leka med sina mobiler under den deliberativa undervisningen indikerar att motståndskulturen avtog.

Abstract Syftet med detta examensarbete är att belysa den variation i uppfattningar och upplevelser av undervisningen som finns bland yrkeslärare, vilka undervisar elever med någon form av autismspektrumtillstånd vid gymnasiets nationella yrkesprogram. Hur upplever de sitt arbete, vilka kunskaper om autism har de, och hur ser de på anställningsbarhet som ett begrepp. Denna studie har utgått från en fenomenografisk forskningsansats, där data samlats in genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats tematiskt. Tre huvudteman arbetades fram i analysen; Eleven, Det Dagliga Arbetet, och Elevens Yrkesframtid. Dessa teman presenteras med stöd av citat från de intervjuade yrkeslärarna. Resultatet visar att undervisningen innebär stora utmaningar för lärarna som deltagit i detta arbete, och detta ses både som positivt och negativt. En positiv aspekt av utmaningen är att den kan bidra till att utveckla lärarens undervisning som helhet. Resultatet visar också att lärarna upplever sig ha skiftande kunskaper om diagnosen autism. De önskar däremot få detaljerad information om specifika elever via överlämningar inför mottagande på programmen, för att kunna möta eleverna så bra som möjligt. Begreppet anställningsbarhet förklaras på ett flertal olika sätt av lärarna i undersökningen. Allt ifrån att examen är ett krav för anställningsbarhet till att eleven är anställningsbar om han eller hon bara vill jobba.