Denna studie undersöker vilka faktorer som påverkar elevers motivation vid val av kurs. Syftet är att skapa kunskap om vad som motiverar gymnasiets yrkeselever att välja eller att inte välja kurser som ger behörighet till högre utbildning. Som teoretiskt ramverk ligger motivationsteori. En analysmodell, kallad motivationsmodellen, operationaliserad utifrån två olika motivationsteorier och utformad specifikt inom ramen för denna undersökning, används för att uppfylla syftet. Studien är etnologiskt inspirerad vilket bland annat innebär att utgångspunkten är elevernas och att intervjuer är studiens valda datainhämtningsmetod. Vid analys av intervjudata används två metoder: innehållsanalys och analys via Motivationsmodellen. Resultatet visar att det yrkeselever berättar om skälen till sina val visar att de är framtidsfokuserade och ofta pragmatiska i sina val. Resultatet visar även att de olika bakomliggande faktorer som motiverar elever vid deras val är många, och samverkande med varandra, vilket talar för att skolan bör arbeta på bred front med elevernas motivation.

No description available.

Föreliggande studie undersöker motivationsfaktorer i gymnasieskolans matematikundervisning. Den riktar in sig på yrkeselever i gymnasiets första år och försöker ta reda på deras egna uppfattningar om vilka undervisningsfaktorer som motiverar dem till att arbeta med statistikområdet. För detta syfte har en klass med elever från både el- och energi- samt frisörprogrammet fått svara på en enkät, medan deras lärare har intervjuats för sin syn på vad som motiverar dem. En lektion i statistik har observerats och elevernas och lärarens uppfattningar jämförs. Resultatet visar att uppfattningarna stämmer bra överens och innebär att elevsamarbete, programinfärgning och vardagsanknytning tydligt motiverar eleverna, liksom delvis datorhjälpmedel i undervisningen. Eventuellt, men mera oklart, fungerar egna statistiska undersökningar motiverande, medan arbete med många liknande repetitionsuppgifter liksom matematikhistoriska inslag uppfattas ha negativ effekt på motivationen.

Elever på yrkesprogram i Sverige presterar sämre på nationella proven i matematik jämfört med elever på högskoleförberedande program (detta trots att matematikkurserna på yrkesprogram är anpassade till yrkesutbildningen och ofta på en lägre teoretisk nivå än på de högskoleförberedande programmen). En anledning till varför eleverna lyckas sämre kan vara att eleverna inte ser nyttan med matematiken, det vill säga att det i kurserna saknas en tydlig koppling till hur de kan använda matematiken i sitt kommande yrke. Detta examensarbete undersöker vilka metoder som kan användas för att koppla ämnet till elevens framtida yrke. Gemensamt för den forskningslitteratur som utgör underlaget för detta examensarbete är att litteraturen förespråkar att matematikläraren och yrkesläraren ska samarbeta med varandra. Vid samarbete mellan matematikläraren och yrkesläraren kan infärgade uppgifter skapas som synliggör nyttan av matematiken i elevens framtida yrke. Att arbeta ämnesövergripande och med infärgade uppgifter verkar  enligt flera av mina källor ha en positiv effekt på elevernas inlärning. / Students in vocational educational programs in Sweden perform less well on standardized national test in mathematics than students on university preparatory programs (even though the mathematics they study are made specifically for vocational education and often on a lower theoretical level). One reason why students in vocational education succeed less may be that they cannot see the usefulness of mathematics, this since the math education lack a visible connection with the students future vocation. This thesis aim to find out how mathematics can be made visible in the students’ future career. Common to all articles included in this literature study is that they advocate that mathematics teacher and vocational teachers should co-operate with each other. This would create integration between mathematics and other vocational subjects that would allow the students’ to see the need of mathematics in their future profession.

Allt färre elever väljer att gå yrkesprogram på gymnasiet. Yrkesprogrammens låga status och bristfällig information riskerar att leda till att elever väljer bort yrkesprogram på felaktiga grunder och försvårar val efter intresse. Trots att yrkesprogram ofta anses vara alternativ för elever med lågt meritvärde finns det även elever med högt meritvärde som väljer yrkesprogram. Studiens syfte var att öka kunskapen kring vad som påverkar elever vid gymnasievalet och vad som möjliggör det normbrytande valet att välja yrkesprogram trots högt meritvärde. Studiens forskningsfrågor handlade om hur elever som gått ut grundskolan med högt meritvärde resonerar kring sitt val, samt kring problematiken att yrkesprogram har låg status. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju gymnasieelever som studerar på yrkesprogram. Social Cognitive Career Theory användes för att analysera den insamlade empirin. Eleverna upplevde många fördelar med det valda programmet men påverkades samtidigt av de negativa föreställningar som andra har av yrkesprogrammen och hanterade detta på olika sätt. Studiens resultat visar att bland annat stöd och information möjliggör det normbrytande valet, och att medelmeritvärden spelar en viktig roll i elevers val av gymnasieprogram. Resultatens relevans för studie- och yrkesvägledning diskuteras och förslag på möjliga åtgärder presenteras.

Allt fler elever som går på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen saknar den matematiska kompetens som behövs i deras framtida yrken (Muhrman, 2016). Många faktorer har orsakat detta problem, men en av de viktigaste faktorerna är matematiklärarnas bristande kunskaper om elevernas yrkesmatematik (Muhrman, 2016). Enligt läroplanen GY11 läser alla yrkeselever kursen matematik 1a som anses vara anpassad till yrkeselevernas behov. Läroplanen för matematik 1a anger att matematiklärare ska anpassa det centrala innehållet till karaktärsämnena (Skolverket, 2011). För de matematiklärare som inte är kunniga i karaktärsämnena blir läroboken i matematik en trygghet som de kan basera sin undervisning på. Däremot frågan är om matematikläroböckerna förser yrkeseleverna med de kunskaper de behöver för att nå kunskapsmålen och utveckla sina matematiska yrkeskompetenser. Syftet med detta arbetet är att undersöka hur läroplanens mål för matematik 1a förverkligas i matematikläroböcker som är avsedda för yrkesprogram. En del av de lärandeteorier och tidigare forskning som vi har redovisat i detta arbete hävdar att det sällan ges möjlighet för yrkeseleverna att utveckla de matematiska kompetenser som behövs i deras yrken (Dahl, 2014; Muhrman, 2016).För att få en bättre insyn i området har vi valt att begränsa oss till El- och energiprogrammet och granska två matematikläroböcker som är avsedda för tekniskt inriktade yrkesprogram. Det har varit nödvändigt för oss att även intervjua två personer som är kunniga inom el-yrket för att få en bättre insyn av el-elevernas yrkesmatematik. Vi har även granskat läroplanerna för samtliga karaktärsämnen som eleverna på El- och energiprogrammet läser. Resultatet visar att båda matematikläroböckerna täcker det mesta av kursens matematik 1a centrala innehåll. För att eleverna ska tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som behövs i yrket behöver matematiklärarna gå utanför matematiklärobokens ramar och integrera yrkesmatematik i undervisningen.

Denna uppsats kommer behandla examensmålens integrering med religionsämnet på en yrkesskola i södra i Sverige. För ca 10 år sedan röstades ett lagförslag från regeringen igenom som yrkade på att för att öka motivationen hos elever på yrkesskolor så behövdes en större integrering mellan karaktärsämnet och de gymnasiegemensamma ämnena (Prop. 2008/09:199). Dock, har rapporter från Skolinspektionen funnit att många skolor brister i integreringen (Skolinspektionen, 2017). Utifrån detta valde vi att göra en fallstudie på en yrkesskola, med både kvalitativ och kvantitativ metod, genom intervjuer och en enkät. I studien medverkade 24 elever som gick tredje året på gymnasiet, samt 2 religionsämneslärare. Frågor som vi utgått ifrån behandlar hur elever och lärare upplever examensmålens relation till religionsämnet, samt hur lärare implementerar målen och utmaningar som lärare ställs inför. Resultatet påvisade stora brister kring kunskaper om implementering, tid för implementering samt examensmålens vikt vid ökande av motivation hos elever. Slutligen visade resultatet också att utbildning krävs för att kunna implementera målen samt att lärarutbildningen och Skolverket måste göra ett bättre jobb kring hur lärare ska implementera examensmålen i gymnasiegemensamma ämnen.

För att ett land ska kunna växa och utvecklas krävs att hela befolkningens kunskaper och kompetens tillvaratas. Jämställdhet mellan könen är en viktig faktor för tillväxt. Den svenska arbetsmarknaden är dock till stor del könssegregerad. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden upprätthålls effektivt genom att ungdomar till stor del väljer gymnasieprogram efter kön (SOU 2015:97). Fortfarande är det väldigt få kvinnor som söker de praktiska mansdominerade yrkesprogrammen på gymnasiet, trots att eleverna i grundskolan ska arbeta normkritiskt enligt skollagen (2010:800). Syftet med vår studie är att, genom intervjuer, undersöka varför kvinnor har valt de mansdominerade yrkesprogrammen Bygg och anläggning respektive Fordon och transport. Vi vill också undersöka om, och i så fall på vilket sätt, studie- och yrkesvägledaren spelat någon roll vid deras val till gymnasiet. Urvalet bestod av sex kvinnor, fyra från Bygg- och anläggningsprogrammet och två från Fordon- och transportprogrammet. Vi har använt den kvalitativa undersökningsmetoden och genomfört semistrukturerade intervjuer. Vid analysen har vi använt en hermeneutisk ansats. För att analysera och tolka det empiriska materialet har vi använt teorierna Careership av Hodkinson och Sparkes (1997), Gottfredsons (1981) teori om begränsningar och kompromisser samt Connells (2003) genusteori. Det mest centrala som framkommit i studien är att kvinnornas habitus har haft stor påverkan på valet att studera vid ett mansdominerat yrkesprogram. Det har också framkommit att flera studie- och yrkesvägledare behöver utvidga sin egen handlingshorisont, sina egna yrkespreferenser och yrkesuppfattningar, då de verkar vara fast i en genusklyfta som hämmar dem i samtalen gällande normbrytande val.Nyckelord: gymnasievalet, habitus, mansdominerade yrkesprogram, normbrytande val, studie- och yrkesvägledare / For a country to grow and develop, the knowledge and skills of the entire population must be harsher. Gender equality is an important factor for growth. However, the Swedish labor market is largely gender segregated. Gender segregation in the labor market is effectively maintained by young people largely choosing upper secondary education programs by gender (SOU 2015:97). There are still very few women who apply for the practical male-dominated vocational programs in upper secondary school, despite the fact that pupils in primary school should work norm critical according to the Education Act (2010:800).The purpose of our study is to, through interviews, investigate why women have chosen the male-dominated vocational programs Building and construction and Vehicle and Transport. We also want to investigate if, and if so in what way, the career counsellor played any role in their choice for upper secondary school. The sample consisted of six women, four from the Building- and construction program and two from the Vehicle- and transport program. We have used the qualitative test method and conducted semi-structured interviews. In the analysis we have used a hermeneutic approach. To analyse and interpret the empirical material, we have used the Careership Theory by Hodkinson and Sparkes (1997), Gottfredsons (1981) Theory of circumscriptions and compromises and Connells (2003) theory of gender. The most central finding in the study is that the women’s habitus has had a major impact on their choice to study in a male-dominated vocational program. It has also emerged that several career counsellors need to broaden their own horizon of action, their own professional preferences and perceptions, as they seem to be stuck in a gender gap that hinders them in their guidance about norm-breaking choices.Keywords: career counsellor, habitus, male-dominated vocational programs, norm-breaking choices, upper secondary school elections

Syftet med denna uppsats är att undersöka intresset och engagemanget för politik hos elever på yrkesprogram, samt att hur utbildning inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet eller motsvarande påverkar elevers förståelse för det demokratiska samhället och därmed det aktiva medborgarskapet. Studien syftar även till att finna likheter och skillnader i intresse och engagemang mellan studieförberedande och yrkesförberedande utbildning. Vår hypotes är att samhällskunskapsutbildningen på yrkesprogram inte ger en fördjupad kunskapsrepertoar och därmed inte stöttar elever till att utveckla ett intresse och engagemang för politik. Frågeställningarna i denna litteraturstudie är ”vilka faktorer används för att förklara elevers intresse och engagemang för politik på yrkesprogram?”, ”vilken roll ges utbildningen för att förklara elevers intresse och engagemang för politik?” och ”på vilka sätt jämförs yrkesförberedande och studieförberedandeprogram i forskning om elevers intresse och engagemang för politik?”. Frågeställningarna har besvarats med stöd i sju artiklar som undersöker förhållandet mellan yrkesutbildning och politiskt intresse. Resultatet pekar på att utbildning inte har en stor inverkan på elevers intresse och engagemang för politik. Istället framkommer det att andra faktorer har en större inverkan, till exempel elevernas socioekonomiska status, deras politiska självförtroende samt socialisationsprocessen som sker på de studieförberedande och yrkesförberedande utbildningsprogrammen.

Syftet är att undersöka hur svensklärare verksamma på gymnasieskolor, med i huvudsak yrkesförberedande program, resonerar kring sitt arbete med skönlitteratur och hur detta tar sig uttryck i deras undervisningsmaterial. Våra forskningsfrågor är: Vilka faktorer eller omständigheter påverkar lärarnas syn på svenskämnet, med fokus på skönlitteratur och läsning? Vilka konsekvenser får detta för lärarnas syn på svenskämnet, med fokus på skönlitteratur och läsning? Resultatet visar att lärarnas syn på svenskämnet, skönlitteratur och läsning kan sammanfattas inom följande kategorier: svenskämnets konceptioner i teori och praktik, kunskaper och attityder inom olika utbildningar, värdegrundsarbete och digitaliserad undervisning. Lärarna rörde sig olika mycket inom dessa kategorier, vilket kom att spegla deras ämnessyn och den plats de menar att skönlitteraturen bör utgöra i svenskämnet på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. En viktig slutsats är att lärare i svenska på yrkesförberedande gymnasier står mittemellan två diskurser, med ena foten i svenskämnet och den andra i yrkesförberedande gymnasiets struktur