Jag har i detta arbete gjort en studie om vad de elever som går Omvårdnadsprogrammet vill göra efter sin utbildning. Detta har jag relaterat till den förstående gymnasiereformen, Gy 2011 och de förändringar denna kommer att innebära. Jag har gjort en enkätundersökning i årskurs tre på Omvårdnadsprogrammet för att ta reda på vad eleverna egentligen vill göra efter sin utbildning. Det visade sig i min undersökning att 81 % av eleverna troligtvis kommer att studera vidare direkt efter gymnasiet eller senare. 34 % av eleverna kommer att arbeta som undersköterskor direkt efter sin utbildning. Flera av dessa kommer att studera vidare senare. Utifrån detta resultat kan jag se ett minskat antal sökande till Omvårdnadsprogrammet, det kommande Vård- och omsorgsprogrammet, som en tänkbar konsekvens efter gymnasiereformen.

Föreliggande studie behandlar problem som kan uppstå när en studie- och yrkesvägledare på grundskolan möter flickor som vill genomföra sitt gymnasieval till yrkesprogram som domineras av pojkar. Flickor som ska välja till yrkesprogram som är mansdominerade är tveksamma på hur de motiverar sitt val. Gymnasievalet är dessutom ett viktigt val för eleverna som kan avgöra deras framtida karriär. Samt hur har deras omgivning, som består av föräldrar, kompisar och skolan, påverkat deras valintresse. Syftet med denna studie är att belysa och klargöra studie- och yrkesvägledarens syn om hur flickor talar om sitt valintresse till yrkesprogram som är könsdominerande. Studien har också berört studie- och yrkesväglednings neutralitet i relation till mötet med elever.Studien är utförd med en kvalitativ metod, där resultatet analyseras med hjälp av teoretiska begrepp som Careership habitus, handlingshorisont och pragmatiskt och rationellt val, Gottfridsons begräsningprocess och Compromise, Resultaten visar enligt respondenterna att elevernas val påverkas väldigt mycket av familjen och omgivning. Studie- och yrkesvägledning och andra skolpersonal arbetar jämt för att motverka den könsfördelning som påverkar elevernas val. Studie- och yrkesvägledarna håller sig neutrala genom att inte framföra egna värderingar eller föreställningar som kan påverka elevernas val.

Det centrala i denna studie är att undersöka elever på Hantverksprogrammet med inriktning frisörs uppfattningar om det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Syftet med arbetet är att skapa djupare förståelse och att få insikt i elevers uppfattningar rörande bedömning och betygssättning, för att därigenom kunna utveckla sättet att arbeta med bedömning och betygssättning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gällande betygssättning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever på Hantverksprogrammet ville vi ta reda på deras uppfattningar om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet inom hantverksämnet fungerar otillfredsställande, då flertalet elever anser att betygskriterierna är otydliga samt att de saknar funktion.

Ungas övergångar har under de senaste decennierna blivit en alltmer komplex fråga. Samtidigt som arbetsmarknaden är i behov av yrkesgymnasiala kompetenser är samhället i hög grad högskoleorienterat med individer som väljer allt bredare för att ha många valmöjligheter. Trots att flertalet elever som gör sitt gymnasieval väljer bort yrkesprogram så är de elever som väljer yrkesprogram en grupp som vanligtvis stannar inom valt yrkesfält. Däremot finns det en mindre grupp yrkesprogramselever som läser vidare till högre studier. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur individer med yrkesgymnasial bakgrund upplevt övergången till högre utbildning samt på vilka sätt deras omgvining varit drivande i deras val att läsa vidare. Studien utgår från en kvalitativ metod och baserar insamlat empiriskt material på Bourdeius teoretiska ramverk inom kulturellt kapital, habitus och fält. Resultaten som framkommit visar att högre studier var en strävan redan innan påbörjade yrkesgymnasiala studier. Omgivningen visade i hög grad influera valet av studier och beslutet att läsa vidare, där föräldrar var en överrepresenterad grupp. Studien visar även att en akademisk hemmiljö inte nödvändigtvis genererar en påtryckning att studera vidare. Slutligen visar studien att yrket respondenterna var utbildade inom inte upplevdes som ett beständigt arbetsliv, vilket var en drivkraft i väljandet av högre studier.

Syftet är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och motivera elever till en innehållsrik och meningsfull studietid, så de kan ta till sig kunskap för sin framtida yrkesutövning. För att nå syftet har en intervjustudie gjorts där nio personer har intervjuats varav tre har varit skolpersonal och sex elever. Resultatet visar fyra kategorier som är viktiga för att motivera eleverna; 1) Tydliga mål och vara väl förberedd 2) Utgå från varje enskild elevs behov, skapa relation och förtroende 3) Att ha en god studieteknik 4) Att använda olika inlärningsmetoder.

Abstract “Not Another Poem…!” is a qualitative study about teaching literature at Upper Secondary School’s vocational courses. The aim of this study is to investigate how teachers of Swedish language select materials and how they conduct their work with Swedish literature in the first year of the Swedish syllabus. This study also investigates how students on vocational courses are, through the national curriculum (Gy2011), affected from a democratic perspective. Interviews with teachers, who are currently working with Swedish involving first year vocational students, make up the foundation in this study. Previous research, the national curriculum and data from Statistics Sweden (SCB) are presented and discussed together with the result from the interview study. The conclusion of the study shows that it is mainly the students’ level of knowledge that is the deciding factor regarding how the teachers work and what they include in their lessons. The content of the lessons is mixed, whilst the delivery is often conducted with collective reading of texts out loud, which allow the teacher to discuss the content of the text with the students. Classic literature is used but can advantageously be depicted through film, while short stories and teenage books are prevalent for reading.  The course objectives stated in the national curriculum indicate how a teacher in Swedish has different functions depending on whether they are teaching students on a vocational or theoretical course. The students inadequate reading skills arose as the main reason against a predicated literature canon. Views pro a canon was motivated with statements that it would have been good if all students got the opportunity to be acquainted with certain literature. / Sammandrag ”Inte en dikt till…!” är en kvalitativ studie om litteraturundervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet med studien är undersöka hur svensklärare på yrkesförberedande program väljer material och hur de jobbar med litteratur i svenska 1, samt hur läroplanen (Gy 2011) påverkar elever på yrkesförberedande program utifrån ett demokratiskt perspektiv. En intervjustudie med lärare i svenska 1 på yrkesförberedande program utgör grunden till arbetet. Tidigare forskning, Skolverkets styrdokument och siffror från SCB presenteras och diskuteras tillsammans med resultaten från intervjustudien. Resultatet visar att det är främst elevernas kunskapsnivå som ligger till grunden för hur informanterna jobbar och vad som inkluderas i litteraturundervisningen på yrkesförberedande program i svenska 1. Innehållet är blandat medan utförandet ofta sker med gemensam högläsning som ger läraren tillfälle att diskutera innehållet med eleverna. Klassiker förekommer men kan med fördel framställas genom film medan noveller och ungdomsromaner används för läsning. Examensmålen i styrdokumenten visar att en lärare i svenska på gymnasiet har olika roller beroende på om de undervisar på ett högskole- eller yrkesförberedande program. Elevernas bristande läsförmåga framkom som en motsägelse emot en fastlagd kanon samtidigt som åsikter för en kanon motiverades med att det hade varit bra om alla fick kännedom om viss litteratur.

Globaliseringen har vuxit sig starkare och behovet av lärare som arbetar med språkutvecklande arbetssätt är stort under alla skolåren. Språkutvecklande arbetssätt, eller språkinriktad undervisning som det också kallas, har fått relativt stor genomslagskraft inom den svenska grundskolan men är ännu ej utbredd inom gymnasiet och gymnasieskolans yrkesprogram. Det var därför intressant att undersöka vad lärare på ett yrkesinriktat gymnasieprogram ansåg att ett språkutvecklande arbetssätt är och hur de använder det i sin undervisning. Skolverket (2013) skriver att lärare bör ge undervisning i hur det ämnesspecifika språket gestaltar sig inom ämnet och det förutsätter därmed att varje lärare arbetar aktivt för att synliggöra det så att eleverna inte går miste om specialiserad förståelse i ämnet. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie och grundar sig på fyra lärarintervjuer. De intervjuade lärarna arbetar på ett yrkesinriktat program på en gymnasieskola i mellersta Sverige. Studiens empiri samlades in under de enskilda intervjuerna. I resultatet framkommer vad dessa lärare anser att språkutvecklande arbetssätt är och hur de konkret använder det i sin undervisning. Lärarna lyfter framför allt vikten av att arbeta med ord och begrepp men också vikten av interaktion.

I denna uppsats undersöks och jämförs två läromedel för kursen Svenska 1, varav ett är avsett för högskoleförberedande klasser och ett för yrkesförberedande. Uppsatsens syfte är att granska huruvida det finns innehållsliga skillnader mellan läromedlen och vad dessa i sådana fall kan bero på. Vidare är ett delsyfte att jämföra läromedlens innehåll med läroplanen och se huruvida eleverna har samma chans att nå målen oavsett läromedel. För att svara på uppsatsens syfte har en innehållsanalys använts för att systematiskt välja ut och bearbeta materialet. Läromedlen har kodats enligt olika slags skillnader, vilket gjorde att ett mönster i innehållsliga skillnader framkom. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan läromedlen. Överlag är innehållet i yrkesboken förkortat och uteslutet i jämförelse med den högskoleförberedande läroboken. Den mer omfattande högskoleförberedande läroboken bör bidra med en bättre förberedelse för högre betyg. Uppsatsens slutsats är att läromedlen som undersökts har olika fokus och syfte, vilket medför konsekvenser för eleverna. De högskoleförberedande elevernas lärobok har ett tydligt fokus på kunskapskontroll och det nationella provet. Eleverna får omfattande information om de ämnesområden som behandlas och de får mycket detaljerande arbetsgångar för lärobokens slutuppgifter. Yrkeseleverna får mindre omfattande information om ämnesområden, sämre förberedelse för att genomföra slutuppgifterna i läroboken och inte samma förberedelse inför nationella provet. Istället förbereds yrkeseleverna för ett kommande yrkesliv och har tillägg av innehåll som verkar syfta till att vara roliga.

I denna undersökning har samtliga läromedel utgivna under perioden 2011 – 2017 för kursen Svenska 1 granskats. Studiens syfte har dels varit att kartlägga och granska hur multimodala inslag förekommer, behandlas och speglas mot traditioner i åtta utvalda tryckta läromedel för kursen Svenska 1, dels att jämföra om resultatet skiljer sig mellan läromedel som riktas till studieförberedande program respektive yrkesprogram. Studien har både kvalitativa och kvantitativa inslag. Medieekologi och läroplansteori har använts tillsammans med diskursbegrepp för att förklara resultatet. Antalet multimodala inslag har både presenterats i antal och procent. De multimodala inslagens innehåll och placering har analyserats med hjälp av dokumentanalys.Resultatet visar att det finns en spridning mellan läromedlen rörande hur stor del av det totala sidantalet som de multimodala inslagen upptar, oavsett om det handlar om en övnings- eller examinationsuppgift. Övervägande är antalet multimodala inslag fler i övningsuppgifter medan de mer sällan förekommer som en renodlad examinationsuppgift. I de undersökta läromedlen är filmanalys det vanligaste multimodala inslaget medan datorspel är det ovanligaste. I 5 av 8 läromedel förekommer det att begreppet text kan förstås som annat än det skrivna. Resultatet visar också att den största skillnaden mellan hur multimodala inslag presenteras och integreras finns mellan läroböckerna, oberoende om de är skrivna för ett yrkesprogram eller ett studieförberedande program. Till sist visar resultatet att svenskämnets skriftspråkliga tradition fortfarande kan ses som stark i de undersökta läromedlen.

Syftet med studien var att undersöka vilka olika faktorer som påverkar elevens resultat i yrkesämnen på gymnasiet. Studien skulle också visa elevens behov av särskilt stöd och extra anpassningar inom de programgemensamma ämnena: ”yrkesämnen” på gymnasiets yrkesprogram. Jag ville belysa problematiken utifrån elevens perspektiv och få fram vilka faktorer som eleverna ansåg påverka deras resultat. Undersökningsmetoderna jag använde var både kvantitativa och kvalitativa. Inledningsvis gjordes en större enkätundersökning på fyra olika yrkesprogram och sedan gjordes sju elevintervjuer för att få en tydligare bild av elevernas tankar. Studiens teoretiska utgångspunkter var det sociokulturella perspektivet samt det relationella perspektivet. I min studie ville jag få fram vilka faktorer som avgör om eleverna i gymnasieskolan lyckas i sina yrkesämnen. Många saker händer i unga människors liv och det finns många anledningar till att eleverna riskerar sämre eller underkända betyg i sina yrkesämnen. I min studie deltog studenter som var ointresserade av sin utbildning, saknade motivation och hade språkstörningar. Det fanns också elever som tvivlade på sina lärares färdigheter men också elever som led av psykisk ohälsa och negativt grupptryck. Det visade sig vara många olika faktorer som störde elevernas väg att nå sina mål. Genom min insamling av empiri visade det sig att det sociala samspelet mellan elever och lärare var mycket betydelsefullt för elevers lärande. Det var individuellt vilken hjälp eleverna behövde för att få godkända betyg. Intressant var vad eleverna ansåg att skolan borde ha gjort för att hjälpa dem att lyckas och nå sina mål att nå yrkesexamen. Problem som uppstod varierade men det var tydligt att elever som hade en bra relation med sina lärare lättare hittade sig tillbaka och så småningom lyckades nå de uppsatta kunskapskraven. Eleverna sökte inte specialpedagogiskt stöd utan förväntade sig att yrkeslärarna skulle ha kompetens att möta deras behov i yrkesämnena. Det fanns också elever som förklarade hur kommunikation, planering och tydliga mål skulle kunna bidra till att bana vägen mot sina mål när de förlorat fokus. Den största framgångsfaktorn visade sig emellertid vara lärare som har förmåga att skapa relationer i klassrummet, både individuellt och för klassen som helhet.