Arbetsmarknaden är könssegregerad där andelen män och kvinnor skiljer sig inom olikabranscher. Även om arbetet för en jämställd arbetsmarknad har utvecklats tenderar killar ochtjejer att välja könsstereotypiska program på gymnasiet. Detta bidrar till att exempelvis lönenskiljer sig åt mellan könen och att könsnormerna reproduceras. För att nå en jämställdarbetsmarknad behöver könssegregeringen minska. Studiens syfte är att undersöka ochjämföra vad som format killarnas traditionella val och tjejernas normbrytande val till detmansdominerade yrkesprogrammet fordon- och transport. De frågeställningar vi besvarar är:Vad har format deras utbildningsval? Hur ser deras självuppfattning ut i relation till derasutbildningsval och vilka föreställningar har de om det valda yrket? En kvalitativ metod haranvänts och killar och tjejer i årskurs ett och två på gymnasiet har intervjuats. Vi analyserarempirin med Linda Gottfredsons begrepp självuppfattning, bilder av yrken och kognitiv kartaav yrken. Andra begrepp som används är Pierre Bourdieus begrepp kapital och habitus,Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont samt begreppet genus. Analysen visar attdels influenser från familj och vänner och dels möjligheter på arbetsmarknaden har bidragittill valet. Tjejerna har lättare att beskriva hur de uppfattar sig själva i förhållande till sittyrkesval än killarna. Informanterna har liknande stereotypiska föreställningar om vilken typav person som arbetar med fordon. En slutsats vi försiktvis drar är att tjejerna är mermedvetna om vad som format deras utbildningsval än killarna. Detta kan bero på att debehövt försvara sitt normbrytande val för omgivningen medan killarna inte behövt reflekteralika mycket över sitt traditionella utbildningsval.

I denna studie undersöks vad unga personer upplevt att de fått för reaktioner när de valtatt gå yrkesprogram, då de kommer från en bakgrund med minst en förälder som hareftergymnasial utbildning. Frågeställningarna i undersökningen handlar om att ta redapå hur de upplever att de påverkats av föräldrar, andra betydelsefulla individer i sinomgivning samt hur de upplevt sin förmåga att klara av gymnasiestudierna. För attundersöka detta ämne har kvalitativ metod använts, och därmed intervjuer med åttapersoner som har gått ett yrkesprogram på gymnasiet som har högutbildade föräldrar. Iteoriavsnittet används Careership-teorin om Habitus, handlingshorisont samtbrytpunkter som vi kopplar till uppväxt, föräldrar och bakgrund. Även teorin SocialCognitive Career Theory (SCCT) har använts i studien. I studien läggs fokus påbegreppet upplevd självförmåga som handlar om förmågan att tro på sig själv. Alladessa begrepp förklaras vidare i studien. Resultatet visar på att endast några fåintervjupersoner mött motstånd från sina föräldrar, medans flera stötte på det frånvänner. Många av de intervjuade hade någon i släkten som gått samma program ellerjobbade inom liknande område. Alla respondenterna hade hög tro på sig själva när detgällde att klara av det valda gymnasieprogrammet. De flesta trodde också att de hadeklarat av ett högskoleförberedande program om de hade velat, men några trodde inte deskulle ha klarat av det. Samtliga ansåg att det fanns fördomar bland gymnasieungdomarnär de gjorde sitt gymnasieval, om att yrkesprogram var “lättare” och att det var svårareatt ta sig vidare om man ville göra något annat efter gymnasiet.

Ämnesområdet för studien är grundläggande högskolebehörighet, även benämnt i arbetet som behörighet. Ett aktuellt lagförslag om införande av obligatorisk behörighet på yrkesprogrammen, grundar sig i problematik av minskade ansökningar till yrkesprogram och brist på arbetskraft inom vissa yrkesbranscher. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever på yrkesprogram, som valt samt inte valt att komplettera med grundläggande högskolebehörighet, ser på behörigheten samt vad de tror att den kan ha för betydelse för vidare studier och på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är följande: Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett individperspektiv? Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett samhällsperspektiv?Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer med åtta informanter. Studiens analys har tagit utgångspunkt i karriärutvecklingsteorin Social Cognitive Career Theory, även benämnt SCCT. Teorins tre huvudmekanismer som ligger grund för analyskapitlet är följande: självförmåga, förväntat resultat samt personliga mål. Analysen har även stöd av SCCT:s tre modeller: intressemodellen, valmodellen och prestationsmodellen. Resultatet visar att informanterna ser betydelse av behörigheten i framförallt positiv bemärkelse. Det nämns även svårigheter som huvudsakligen kretsar kring informanternas kapacitet. Grundläggande högskolebehörighet har störst betydelse för informanternas karriärutveckling då det krävs för att komma vidare mot högskolestudier efter gymnasiet.

Vårt syfte med examensarbetet är att ta reda på vilka faktorer som styr lärarens val av läromedel på yrkesprogram. Läromedel ska vara ett verktyg för elevers lärande och till för att vi lärare ska kunna tillgodose elevernas olika inlärningsstilar. Vårt mål som lärare är att se till att alla elever ska fullfölja sin utbildning och kunna få ett examensbevis. Därför är det av stor betydelse att man har bra förutsättningar och möjligheter till att kunna välja rätt läromedel. Ända fram till 1990-talet var läraren styrd i sitt val av läromedel, då Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation (SIL) hade ansvaret för att granska dessa (forskning.se). Idag 2013, ligger granskningsansvaret på huvudmannen i skolan. För att begränsa oss i vårt arbete har vi valt att avgränsa oss till Hantverksprogrammet med inriktning Frisör och Barn och fritidsprogrammet. För att få svar på vår frågeställning har vi använt oss av den kvalitativa intervjumetoden där vi utgått från det hermeneutiska och fenomenologiska perspektivet. Vi har använt oss av halvstrukturerade frågor i intervjuerna. Vårt resultat visar att det är olika faktorer som är styrande vid valet av ett läromedel. Det är bland annat urvalet av olika material, skolans ekonomi, läromedlets innehåll så att det täcker in på de berörda kunskapskraven i kursen samt att läromedlet ska vara lättförståelig och att det ska vara tydlig i sin text.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka föreställningar elever i årskurs nio, som genomfört sitt gymnasieval, har om att välja högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Frågorna som behandlas handlar om vem och vad som påverkat elevernas gymnasieval, vilka föreställningar de har om högskoleförberedande program respektive yrkesprogram. Samt vilka framtidsmöjligheter eleverna ser efter respektive program. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med elever i årskurs nio som genomfört sina gymnasieval. Teoretiska utgångspunkter studien använder är Bourdieu och Careership-teorin som behandlar hur individen grundar sina val. STF-modellen handlar om influenserna från omgivningen som påverkar individen. TRV handlar om hur elevernas val ur ett rationellt perspektiv tas för att nå det bästa alternativet. Studiens analys visar hur eleverna står i centrum för sitt eget väljande till gymnasiet. Eleverna påverkas av kulturella och symboliska kapital, genom att de tillskriver sig själva egenskaper och därmed varandra. Elevernas föreställningar om högskoleförberedande program och yrkesprogram hade likheter med att båda gymnasieprogrammen gav en utbildning. Skillnader som visade sig var hur elevernas planering angående vidare studier skiljde sig åt, utifrån valda gymnasieprogram. Det framkom också hur elevernas framtidsmöjligheter i stort är i linje med deras valda gymnasieprogram.

Denna studie har haft en kvalitativ utgångspunkt. Datainsamling har skett via intervjuer av lärare och rektorer som arbetar på och med matematik på gymnasiets yrkesprogram. Matematikämnet har en låg måluppfyllelse på riksnivå med lägre betyg än andra ämnen och en högre andel F-betyg, vilket innebär underkänt. Syftet med studien har varit att höra vilka utmaningar lärare och rektorer beskriver samt hur dessa förebyggs på grupp- och organisationsnivå. I studien har det framkommit att eleverna ofta har en negativ bild av matematikämnet, en svag självkänsla gällande sina egna förmågor och låga förkunskaper. För att möta dessa elevgrupper på ett bra sätt krävs en organisation där lärare ges tid församverkan och där kursen gärna får extra tid. I undervisningsmiljön lyfts goda relationer fram som mycket centralt. Det blir viktigt att både bygga på elevens kunskaper samtidigt som eleven också får stöd i att stärka sin självkänsla.

No description available.

SammanfattningVi ville undersöka hur flickor resonerar och tänker när de gör ett normbrytande val och väljer ett mansdominerat yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi har brutit ner vårt syfte i tre frågeställningar: Hur resonerar flickor kring sitt normbrytande val? Vad säger flickorna ha påverkat de i deras val av att gå emot könsnormer i deras gymnasieval? Hur talar de om att vara ensamma flickor på programmet?Som metod valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att få fram vårt resultat. Resultatet baserades på sex kvalitativa intervjuer med flickor i åldern 16-23 som går eller har gått ett mansdominerat yrkesprogram. Studien utgår ifrån tre teman utifrån frågeställningarna för att få en helhetsbild över hur flickorna resonerat och upplevt sitt val. Det som framkom är att flickorna resonerar kring sina val utifrån faktorer som är viktiga för de, så som deras personliga intressen och förmåga. Det var vanligt att deras val varit påverkade av deras föräldrar, men inte påverkade i frågan om att de valt som föräldrarna ville. Föräldrarna påverkade valen och fick flickorna att tänka efter, men de valde som de själv ville i slutändan. Bemötandet av att vara ensam flicka i klassen var positivt såvida flickorna inte gick emot könsnormerna som fanns och exempelvis var bättre än pojkarna i de praktiska ämnena.

Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa oss i arbetssättet vid en bedömning av praktiska moment genom att jämföra två gymnasiala skolor med inriktning frisör. Med kvalitativa intervjuer av tio frisörlärare samt kvantitativa enkäter till etthundrafemton elever har vi fått fram deras erfarenheter om kunskap i bedömning. En djupare bild av arbetssätet på de två skolorna kom fram genom att en observation gjordes. En lärare från vardera skolan fick bedöma ett praktiskt moment. Våra intervjuresultat visar att det förekommer skillnader i arbetssätet vid bedömning av praktiska moment. Det framkom att kursmålen skiljer sig i var skolorna väljer att lägga in de olika praktiska momenten. Resultatet av enkäterna visar att eleverna på de två skolorna hade olika uppfattningar om hur en bedömning bör gå till. Eleverna ansåg det viktigt att lärarna alltid hade tid för genomgångar. Observationen gav arbetet en ny dimension genom att skillnaderna av bedömning av praktiska moment visade en klar olikhet i synen om vad som ska bedömas i kursen. Det krävs att lärarna inom frisörutbildningen på gymnasieskolorna i landet får tid till att skapa långsiktiga projekt som kan leda till gemensamma kunskapsmål för bedömning av praktiska moment.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man på bästa sätt kan få en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig.För att nå syftet har jag gjort en intervjustudie där 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom är i stort behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som är tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens behov, både pedagogiska och sociala.