Syftet med denna studie är att undersöka hur praktikhandledare inom bygg- och anläggningsprogrammet uppfattar byggelevers yrkeskunnande och om de upplever någon skillnad i yrkeskunnandet mot före gymnasiereformen 2011. Studie- och yrkesvägledare fungerar som en länk mellan eleverna och branscherna där det är viktigt för vägledaren att ha kännedom om branschernas synsätt. Studien är genomförd med kvalitativ metod där tio APL-handledare på byggarbetsplatser i Värmlands län intervjuats. Intervjuerna är analyserade enligt innehållsanalys och ställs mot Illeris teorier om lärande och kompetens. Analyserna är inramade av Bourdieus habitusteori. Resultaten visar att APL-handledare har svårt att definiera vad yrkeskunnande är och därmed har uppfattningarna skiljts åt gällande vad som förväntas av APL-elever. Det framkommer även att egenskaper som förväntas av APL-eleverna närmast kan definieras som Bourdieus kapital än konkreta yrkesfärdigheter. Våra resultat visar dessutom att APL-handledarna inte har någon uppfattning om vad som står i examensmålen för bygg- och anläggningsprogrammet. Vi hoppas att denna studie ska bidra till en ökad förståelse för studie- och yrkesvägledarens uppdrag som ibland blir en medlande länk mellan de olika aktörerna; skolan, arbetslivet och eleven. / The purpose of this study is to investigate what building and construction workers who mentor students from the vocational-education program of building and construction think about the students’ vocational skills. The study also hope to ascertain whether the construction workers have noticed any difference in the students’ vocational skills after the school reform of 2011. As aspiring guidance counsellors we aim to play the role of a bridge between the students and their chosen field of employment. For guidance counsellors it is important to have a solid grasp of the values and views found in different fields of employment and to manage the expectations of the students. For this study, we used a qualitative method in which we interviewed ten mentors on construction sites across the county of Wermland. The content of the interviews was later analysed and compared to Illeris’ theory of knowledge and competence. As a theoretical framework, we also used Bourdieu’s theory of Habitus. The results show that the mentors had difficulty defining vocational skills in a meaningful and concise manner, which leads to students finding it difficult to know what is expected of them. The characteristics of the students are better defined in Bourdieu’s theory of habitus. The results also revealed that the mentors did not have a clear picture of what was expected of a student and did not understand fully what the student would need to learn in order to pass the relevant examinations at the end of the course. We hope that this study will contribute to a clearer understanding of the role of the guidance counsellor, which in this case is to act as a bridge between those already working in the construction industry and the students hoping to work within the construction industry after they have graduated.

The purpose of the study is based on an idea regarding how the success of populism in Sweden and the growth of private vocational upper secondary schools took place in parallel. How this relationship can be seen and how it affects the teaching became interesting questions that I wanted to answer. The study was conducted through a qualitative interview with three teachers, all with a personal relationship to the two school types. That there is a problem with the success of populism in relation to the school's democratic mission was also something that came to be pointed out during the study, mostly in vocational education in general, but extra clear was the problem in the male-dominated pre-school free school that was part of the study. the conclusion was a bit ambiguous because on the one hand there are signs of a serious problem that should be taken seriously, but at the same time the study is very small and locally limited. Further studies should primarily be done nationally to see if the problems are similar in a larger perspective. Although further studies are needed to reach a conclusion to demonstrate how this is or is not a local phenomenon but a possible national problem. / Syftet med studien bygger på en tanke gällande hur populismens framgång i Sverige och tillväxten av privata yrkesförberedande gymnasium skett parallellt. Hur detta förhållande kan ses och hur det påverkar undervisningen blev intressanta frågor som jag ville svara på. Studien genomfördes genom en kvalitativ intervju med tre lärare, alla med personlig relation till de två skoltyperna. Att det finns ett problem med populismens framgång i förhållande till skolans demokratiska uppdrag var också något som kom att bli påtalas under studien, mestadels inom yrkesutbildningarna i allmänhet, men extra tydligt var problemet i den manligt dominerade yrkesförberedande friskolan som var en del av studien. slutsatsen blev lite tvetydig eftersom det å ena sidan finns tecken på en alvarlig problematik som bör tas på allvar, men samtidigt är studien väldigt liten och lokalt avgränsad. Ytterligare studier bör främst göras nationellt för att se om problematiken är liknande i ett större perspektiv. Även om ytterligare studier är nödvändiga för att nå en slutsats för att påvisa hur detta är eller inte är ett lokalt fenomen utan ett eventuellt nationellt problem.

Denna uppsats syftar att undersöka hur yrkesprogrammen på gymnasieskolan förhåller sig till olika könsnormer på individnivå. En kvalitativ intervjustudie används för att ge en personlig inblick hur individer reflekterar över sin gymnasietid utifrån könsnormer, valprocessen och studie- och karriärvägledares påverkan. Genom att tillämpa teorier från Linda Gottfredson och Erving Goffman kopplas dessa till individers begränsningar, kompromisser och självuppfattning samt de olika rollerna en tar i en grupp eller i en klass. Vi har sett hur könsnormer ser ut och hur dessa påverkar en individ. Resultaten visar att alla har lagt märke till könsnormer på de olika yrkesprogrammen. Könsnormer finns i gymnasieskolan och visar sig på olika sätt. Studien ger insikt i hur olika teorier kan användas för att analysera och problematisera olika normer i gymnasieskolan. / This essay aims to investigate how the vocational programs in upper secondary school relate to different gender norms at the individual level. A qualitative interview study is used to provide a personal insight into how individuals reflect on their upper secondary school years based on gender norms, the selection process and the influence of a study and career counselor. By applying theories from Linda Gottfredson and Erving Goffman, these are linked to individuals' limitations, compromises, and self-perception as well as the different roles in a group or in a class. We have seen what gender norms look like and how those affect individuals. The results show that everyone has noticed gender norms in the various vocational programs. Gender norms exist in upper secondary school and manifest themselves in different ways. The study provides insight into how different theories can be used to analyze and problematize different norms in upper secondary school.

Syftet med denna studie är att synliggöra och skapa en större förståelse för de faktorer som kan påverka yrkeselevers måluppfyllelse och slutförande av sin utbildning i gymnasieskolan. Studien har fokuserat på att undersöka vad yrkeselever anser om svenskämnets innehåll och dess relation till deras programinriktning och framtid. Insamlandet av data och empiri har skett via en enkätundersökning och uppföljande semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Totalt ingick 130 elever i enkätundersökningen och 20 elever i intervjuundersökningen från en skola i norra Sverige. Underlag till enkäterna och analys av data och empiri har gjorts utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av grit och Self Determination Theory. Resultaten visar att yttre faktorer i form av låsta dataplattformar som reglerar elevernas lärande till lektionstiden är en faktor som bidrar till lägre motivation. Det framkommer även att eleverna inte är medvetna om vad självständigt arbete innebär, vilket resulterar i mindre motivation till att nå högre betyg. Elevernas kontinuitet i svenskundervisningen blir även påverkad av arbetsplatsförlagd utbildning och kan resultera i en lägre grad av måluppfyllelse. Det har även framkommit att det finns ett flertal faktorer som stärker elevernas motivation och på sikt kan ge en ökad måluppfyllelse. Dessa är programanpassning, elevanpassning, elevinflytande och kontinuerlig feedback. / The purpose of this study is to visualize and create a greater understanding of the factors that can affect vocational students' goal fulfillment and completion of their education in upper secondary school. The study has focused on investigating what vocational students think about the content of the Swedish subject and its relationship to their program direction and future. The collection of data and empirical data has taken place via a survey and follow-up semi-structured focus group interviews. A total of 130 students were included in the survey and 20 students in the interview survey from a school in northern Sweden. Basis for the questionnaires and analysis of data and empirical data have been made based on a theoretical framework consisting of grit and Self Determination Theory. The results show that external factors in the form of locked data platforms that regulate students' learning during class time are a factor that contributes to lower motivation. It also appears that the students are not aware of what independent work entails, which results in less motivation to achieve higher grades. Students' continuity in Swedish education is also affected by workplace-based education and can result in a lower degree of goal achievement. It has also emerged that there are several factors that strengthen the students' motivation and in the long run can lead to increased goal achievement. These are program adaptation, student adaptation, student influence and continuous feedback.

Syftet med studien är att försöka få en djupare förståelse för hur frånvaron ser ut i ämnet idrott och hälsa inom yrkesförberedande program och även hur idrottslärarna arbetar med motivationsarbete. Efter egna observationer under min VFU-period så såg jag en tydlig skillnad i frånvaro mellan dem olika programtyperna vilket blev än mer tydligt efter tillgång till en frånvarolista. Motivation är något som påverkar människan på olika sätt. Den självbestämmandeteorin användes för att se hur motivationen hos yrkeselever kan påverkas av kompetens, autonomi och samband. Den kvalitativa metoden utfördes i form utav ostrukturerade intervjuer med sex nuvarande idrottslärare från tre olika gymnasieskolor. Tre huvudteman utformades innan intervjuerna och dessa var motivationsfaktorer, frånvaro och motivationsarbete. En komplimenterande kvantitativ frånvarolista från min VFU skola användes också i studien. När motivationsfaktorerna diskuterades så framkom två huvudresultat, betygets vikt för den yttre motivationen och att den inre motivationen för ämnet generellt är lägre på yrkesprogram. Det andra temat ”frånvaro” var ensidigt där samtliga idrottslärare uttryckte att yrkesprogrammen generellt har mer frånvaro än högskoleförberedandeprogrammen. I det sista temat diskuterades motivationsarbetet och där framkom flexibilitet, direkt feedback och uppmuntran som sätt att motivera.  Motivationsfaktorerna innefattade vilka programtyper som hade mest inre motivation och yttre motivation och varför den motivationen uppstod. I temat ”frånvaro” så diskuterades anledningar till att frånvaron är högre på yrkesprogram. Idrottslärarnas motivationsarbete analyserades för att sedan diskutera varför en autonomistödjande lärarstil är att föredra. / The aim of the study is to get a deeper understanding in how absence occurs in vocational programs and how physical education teachers work with motivational work.  After my own observations during my internship in a high school I saw a visible difference in absence between vocational programs and college preparatory program which got clearerafter obtaining an absence list. Motivation is something that affects people in different ways. The Self-determination Theory was used to evaluate vocational students and how motivationcould be affected by competence, autonomy and relatedness. The qualitative method was performed with an unstructured interview with six currentphysical education teachers from three different high schools. Three main themes were made before the interviews and those where motivating factors, absence, and motivational work. A complimentary quantitative absence list from my internship school was also used in the study. When motivational factors were discussed during the interviews two main results wereformed, the importance in grades for students’ outer motivation and that inner motivation generally is worse in vocational programs. The second theme was absence where all participants answered the same way, vocational programs generally have more absence in physical education compared to college preparatory programs. The last theme discussed was the motivational work where flexibility, direct feedback and encouragement where ways tomotivate. Motivational factors included the program types which had a higher inner and outer motivation and why that motivation occurred. The theme “absence” provided reasons for the higher absence rate in vocational programs. The motivational work from physical educationteachers was first analyzed to then discuss the reason why an autonomy supported teaching style is recommended.

The results for the Swedish children and adolelscents in International surveys of literacy has since 2009 indicated a decrease. The aim of this thesis is to examine if there is a correlation between the education achievement and the level of reading comprehension for students at the upper secondary school. Vocational programmes and programmes preparing for higher education are compared. The scores and marks of two different reading comprehension tests and the average score for 58 students from a public upper secondary school has been studied and compared. The results shows development for students with a weak reading comprehension on both programmes and comparative good study achievments. Students with the highest measured reading comprehension shows higher study achievements but with an overall lesser impact in the vocational programmes compared to the programmes preparing for higher studies. There is no significant level difference in grades between the vocational compared to the theoretical courses. The reading test indicates to a greater extent accordance with the study achievement compared with the national exam. The existing differences between the reading test and the national exam may be explained by the elements of open answers in the national exam. The study indicates that girls at the programmes preparing for higher education with weak reading comprehension develops more and achieve higher results compared to the boys in the same group.

The aim of this dissertation is to describe and critically discuss the literacies apprentice-students in the Health and Social Care Programme in the upper secondary school in Sweden are given access to during the workplace-based learning part of the education. The study draws on sociocultural understandings of learning and knowing, and on perspectives developed in the field of new literacy studies of literacies as situated social practices. Ethnographically inspired methods consisting of participant observation, interviews and study of textual artefacts in both the work and school domain are used to generate data. Literacy events and literacy practices students are given the opportunity to participate in are explored as a part of tasks in the work or school domain. Additionally, the literacies students do not gain access in these workplaces but are crucial in health care and social work are explored.  The results indicate that literacies in the work domain are to a large degree embedded in other work tasks. This contributes to making a large part of the reading and writing invisible for the students and their supervisors. Access to literacies at the workplace is not discussed between teachers and supervisors. A major finding is that students’ access to digital literacies in the work domain depends on the local culture of each workplace and on individual supervisor’s decisions, bringing questions of equality in the apprentice-education to the forefront. The digital literacies support central activities in the workplaces; not getting access to these practices raises questions about what kind of working life the apprentice-students are being prepared for. Thus the meaning given to the term employability, which is central in policy-documents for the apprentice education, seems to be enacted as preparing the students for a job in one position, rather than offering broad competences for advancement or changes in working life. School tasks can function in a compensatory way by introducing central texts in Health and Social care work for students, but writing these kinds of texts in the school domain are part of different literacy practices than when writing them in the work domain. Furthermore the schools have no possibilities to offer students access to the kinds of digital systems that are used in the work domain.

Syftet med denna studie var att jämföra litteraturundervisningen på högskoleförberedande program och yrkesprogram inom 2000-talets gymnasieskola. Utifrån detta formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader avseende litteraturundervisningen inom högskoleförberedande program och yrkesprogram. Mot bakgrund av svenskämnets historiska utveckling inom gymnasieskolan, litteraturteorier, forskning och teorier om svenskämnestraditioner samt de kommande förändringarna gällande grundläggande behörighet till vidare studier och ämnesbetygsreformen undersöktes vetenskaplig litteratur för att besvara syftet. Studien var en systematisk litteraturstudie där utvald vetenskaplig relevant litteratur analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att 2000-talets litteraturundervisning i gymnasieskolan inom ramen för Lpf 94 och Gy 11 uppvisar flera likheter mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program avseende innehåll och mål. De två svenskämnestraditionerna svenska som färdighetsämne och svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne visades även vara framträdande inom båda programgruppernas litteraturundervisning. Resultatet visade också att svenskämnestraditionen svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne kunde karaktäriseras som ett marginaliserat komplement i litteraturundervisningen för både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

The aim of this study is to investigate Swedish upper secondary school teachers’ statements regarding reading and teaching choices in the English courses. The methods used were a survey in the form of a qualitative questionnaire, and a qualitative content analysis which was then applied to the survey data gathered. Reception theory and literary socialization theory were applied to the results. The four main research questions were: 1. What English literature do teachers in Swedish college preparatory programs choose for their students? 2. What English literature do teachers in Swedish vocational programs choose for their students? 3. What aspects of reception theory and literary socialization theory correspond to the teachers’ questionnaire answers regarding what skills they wish their students to acquire from reading English literature? 4. What are teachers’ attitudes towards students reading books of cultural, historical, and literary significance? The results concluded that there was no significant difference in the types of books chosen for the two programs. The college preparatory programs read a little more classical fiction, but the vocational courses did not lag far behind. When it came to the theories, a majority of teachers mentioned aspects brought up within literary socialization theory, while reception theory was barely touched upon. Books of literary, cultural, and historical significance were expected to be read in both the college preparatory and vocational programs. However, students in the college preparatory programs were expected to read these books slightly more than students in the vocational programs. One suggestion for future research is to examine the number of books teachers read within or outside of their preferred genre and how choice of genre may affect their literacy teaching in the classroom. / Syftet med den här studien är att undersöka svenska gymnasielärares läs- och undervisningsval i engelskundervisningen. Metoderna som användes var en enkätundersökning i form av ett kvalitativt frågeformulär och en kvalitativ innehållsanalys som sedan tillämpades på den insamlade enkätdatan. Receptionsteori och litterär socialisationsteori tillämpades på resultatet. De fyra huvudsakliga forskningsfrågorna var: 1. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska högskoleförberedande program? 2. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska yrkesprogram? 3. Vilka aspekter av receptionsteorin och litterär socialisationsteori stämmer överens med lärarnas enkätsvar om vilka färdigheter de önskar att deras elever ska förvärva genom att läsa engelsk litteratur? 4. Vilka är lärarnas attityder till att eleverna läser böcker av kulturell, historisk och litterär betydelse? Genom resultaten drogs slutsatsen att det inte fanns någon större skillnad i de typer av böcker som valdes för högskoleförberedande gentemot yrkesprogram. De högskoleförberedande programmen läste i ringa mängd mer klassisk skönlitteratur, men yrkesprogrammen hamnade inte långt efter. När det gällde teorierna nämnde majoriteten av lärarna aspekter som togs upp inom den litterära socialisationsteorin, medan aspekter inom receptionsteorin knappt berördes.Böcker av litterär, kulturell och historisk betydelse förväntades bli lästa i både de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen. De högskoleförberedande programmen förväntades dock läsa dessa böcker i något större utsträckning än yrkesprogrammen. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka hur många böcker lärare läser inom eller utanför den genre de föredrar och hur vald genreläsning kan påverka deras läs- och skrivundervisning (litteracitet) i klassrummet.