Fritidspedagogens yrkesroll har genomgått stor förändring över sin tid och främst i samband med integreringen med skolan. Studiens syfte var att belysa fritidspedagogers upplevelser kring förändringar i yrkesrollen med en avgränsning på de senaste 30 åren. Detta studerades genom en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med 7 olika fritidspedagoger från fyra olika verksamheter. Fritidspedagogerna har varierad arbetslivserfarenhet på 14-34 år. Frågeställningarna som arbetet syftade till att besvara är: hur upplever fritidspedagoger att yrkesrollen har förändrats under deras tid som tjänstgörande inom verksamheten?. Hur beskriver fritidspedagoger förändringar i arbetsuppgifter? och hur upplever fritidspedagoger att förändringar i fritidshemmets lokaler har påverkat deras förutsättningar att utföra sitt arbete?. De analytiska begreppen som vi har använt är profession, professionalisering, legitimitet, auktoritet och autonomi. Resultatet visar på en mångfasetterad bild kopplat till variation inom fritidspedagogernas tjänster, hur länge de har arbetat inom yrket samt vilken skola de arbetar inom. Vidare visar resultatet att yrkesrollen tidigare upplevdes innefatta mer frihet och utrymme att genomföra det läroplanen beskriver som meningsfull fritid. Detta sätter pedagogerna i relation till de ökade barngrupperna, integreringen med skolan samt att de numera har tjänster som innebär att de har förlagd tid både på fritidshemmet och skolan. En slutsats är att fritidspedagogens yrkesrollen alltmer liknar lärarens. / The professional educator's professional role has undergone major changes over time, especially in connection with integration with the school. The purpose of the study was to highlight the experiences of leisure teachers about changes in the professional role with a delimitation over the past 30 years. This was studied through a qualitative survey in the form of semistructured interviews with 7 different leisure teachers from four different activities. The leisure teachers have varied work experience in 14-34 years. The questions that the job aimed at responding to is: How do leisure teachers experience that the vocational role has changed during their time as a service in the business? How do leisure teachers describe changes in tasks? and how do leisure teachers experience that changes in the recreation center's premises have affected their ability to perform their work? The analytical concepts we have used are profession, professionalism, legitimacy, authority and autonomy. The result shows a multifaceted image related to variation within the leisure teachers' services, how long they have worked in the profession, and what school they work in. Furthermore, the result shows that occupational roles were previously perceived to include more freedom and space to complete what the curriculum describes as meaningful free time. This places the educators in relation to the increased children's groups, integration with school, and that they now have services that mean that they have spent time in both the recreation center and the school. One conclusion is that the professional education role of the leisure teacher is increasingly similar to the teacher.

För att kunna besvara våra frågor har vi med hjälp av tidigare forskning fått fram att yrkesrollen har varit svårdefinierad och att genom åren har uppdraget förändrats. Fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts på två fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrån kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vår studie. För att besvara vår första frågeställning om fritidshemmet som plats har vi använt oss av observationer. Vi avser att betrakta fritidshemmet som institution i generaliserad bemärkelse även om studien är avgränsad kring två fritidshem. Vi har valt att intervjua tre fritidspedagoger och dokumenterat med hjälp av ljudupptagningar och anteckningar som vi har analyserat och presenterar i studien. Vi har presenterat hur de två fritidshemmen som vi har besökt ser ut. Skillnaden på de två fritidshemmen som vi observerade var storleken på fritidshemmen och även att det skiljer sig från verksamhet till verksamhet hur ett fritidshem kan se ut. De tre informanter som vi har intervjuat är nöjda och känner sig trygga i sin yrkesroll, och anser att fritidshem är ett viktigt komplement till skolan. Vi har även uppfattat att trotts detta har informanterna svårt att specificera sin roll och sitt uppdrag tydligt.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på fritidspedagogers yrkesroll. För att undersöka hur yrkesrollen upplevs har vi intervjuat några verksamma fritidspedagoger och lärare. Vi har även undersökt yrket ur ett historiskt perspektiv och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att yrkesrollen och fritidspedagogernas arbetsuppgifter upplevs som otydliga, framförallt under skoltid. Det saknas riktlinjer för vad fritidspedagogens roll är, vilket gör att fritidspedagogen ofta själv får tolka sin roll och göra den till sin egen. Utifrån våra intervjuer har vi också kommit fram till att fritidspedagoger innehar vissa specifika kompetenser, som ibland bör utnyttjas mer.

En studie om specialpedagogers yrkesroll på gymnasiet, hur den uppfattas av specialpedagoger och vad examensordningen föreskriver. / A study of some special education teachers´professions in secondary school.

SammanfattningProblemområdeDenna studies problemområde handlar om disonansen mellan specialpedagogers teori och praktik samt hur detta hänger ihop med hur specialpedagogers arbetsuppgifter konstrueras i grundskolan. Den tidigare forskningen pekar bl.a. på att en stor andel specialpedagoger arbetar med arbetssätt och arbetsuppgifter som inte överensstämmer med deras specialpedagogexamen/SFS 2007:638. Tidigare forskning visar att specialpedagogers undervisning till största delen är organiserad som specialundervisning. Med andra ord arbetar specialpedagogerna inte helt utifrån intentionerna i examensordning för specialpedagogexamen/SFS 2007:638. Den tidigare forskningen visar också på svårigheter i att konkretisera specialpedagogers yrkesroll och arbetsuppgifter knutna till den. Detta sker i en samtid då marknaden efterfrågar ämnesdidaktiska kunskaper som inte motsvarar tillgången på den.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om hur deras arbetsuppgifter i grundskolan konstrueras.FrågeställningarDenna studies huvudfrågeställning är: Vilka uppfattningar har specialpedagoger i grundskolan om hur deras arbetsuppgifter konstrueras?Huvudfrågeställningen behandlas genom två kompletterande frågeställningar: Vilka uppfattningar har specialpedagoger i grundskolan om vem som konstruerar deras arbetsuppgifter? Vilka uppfattningar har specialpedagoger i grundskolan om vad som konstruerar deras arbetsuppgifter?Detta är viktigt att undersöka för att bättre förstå dissonansen mellan specialpedagogers praktik och specialpedagogers teori. Risken med denna dissonans är att barn- och elever i behov av särskilt stöd blir föremål för specialpedagoger som antar arbetsuppgifter som ligger utanförderas specialpedagogiska kompetensområde på bekostnad av arbetsuppgifter som ligger inom kompetensområdet.Teoretisk utgångspunktStudien tar teoretisk utgångspunkt i systemteorin. I det systemteoretiska perspektivet hänger allt ihop och påverkar och påverkas i en ömsesidig växelverkan (Gjems, 1997). Systemteorin avser beskriva skeenden mellan individer i en grupp, mellan olika grupper i en organisation eller mellan olika organisationer (Svedberg, 2000). För att vidga sin förståelse av situationen utifrån ett systemteoretiskt perspektiv ska man utforska skillnader, tydliggöra samband och konsekvenser mellan olika människors perspektiv på dilemmat i det sociala system som de samverkar i (Gjems, 1997). Som jag förstår det kan man inte utifrån ett systemteoretiskt perspektiv säga var något startar och slutar men att det har en växelvis påverkan råder det inga tvivel om. Jag tilltalas även av att systemteorin sätter individen i beslutandeposition på så sätt att människor kan påverka sina liv med de val de gör. Eftersom man inte kan ändra på historien, är det lämpligare att börja i nuet och se möjligheterna framåt om man vill förändra något enligt systemteoretikerna (Svedberg, 2000).MetodUtifrån denna studies kvalitativa ansats, att göra intervjuer med fyra specialpedagoger, har jag inspirerats av och till att använda en fenomenografisk ansats. Fenomenografin intresserar sig för att identifiera och beskriva variationer av hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor, andra ordningens perspektiv, och inte hur något egentligen är, första ordningens perspektiv (Stukat, 2005). I detta examensarbete handlar fenomenet om hur specialpedagogerna uppfattar hur deras arbetsuppgifter i grundskolan konstrueras.Resultat/Analys/DiskussionDenna studies resultat och tidigare forskning talar för att det finns ett dominant kompensatoriskt perspektiv inom specialpedagogiken och inom specialpedagogens sociala system, samt svårigheter i att förstå specialpedagogens yrkesroll. Med enkel matematik råder det samtidigt en brist på förebilder och representanter för andra specialpedagogiska perspektiv än det kompensatoriska. Detta får konsekvenser för konstruktionen av specialpedagogens arbetsuppgifter. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv vidmakthåller specialpedagogen själv och alla som ingår i specialpedagogens sociala system det kompensatoriska perspektivets dominans i en växelvis påverkan p.g.a. den rådande diskursen. På detta sätt konstruerasspecialpedagogers arbetsuppgifter. Problemet med detta är att det kan bidra till att barn- och elever i behov av särskilt stöd är föremål för specialpedagoger som antar arbetsuppgifter som ligger utanför deras specialpedagogiska kompetensområde på bekostnad av arbetsuppgifter som ligger inom detsamma.KunskapsbidragFörhoppningen med detta examensarbete är att komplettera tidigare forskning inom problemområdet och forskningsfrågan. I jämförelse med tidigare forskning framkommer det ett iögonfallande delresultat från studien. Studien visar på avsaknad på lokal formell styrning av den specialpedagogiska verksamheten från skolledning. Denna avsaknad på styrning uppfattas av specialpedagogerna som att skolledningen har stort förtroende för dem eller att skolledningen är otydliga i sina förväntningar eftersom de inte förstår specialpedagogrollen. Avsaknaden på formell styrning av den lokala specialpedagogiska verksamheten överlåts där med i någon mening till specialpedagogerna eller någon annan inom specialpedagogernas sociala system. Detta blir en del i konstruktionen av specialpedagogers arbetsuppgifter.Nyckelordarbetsuppgifter, yrkesroll, konstruktion, systemteori

Wiklund, Marie-Louise (2007) Lärares syn på specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildning, Malmö högskola.Syftet med detta arbete är att beskriva och undersöka lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Baserat på lärarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man använder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemål och behov som finns.Med hjälp av en strukturerade intervjuer vill jag åskådliggöra lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat på att specialpedagogen är en viktig person i skolan. Att undervisa är vad lärare är vana vid att specialpedagogen gör. Att det behövs både specialpedagoger och speciallärare visar resultatet Det som behövs är att lärarna, specialpedagoger och speciallärarna hittar ett forum där de kan mötas och hitta arbetsformer som harmoniserar med varandra. Alla har vi samma ansvar för att eleverna ska lyckas i skolan, för att få känna tillhörighet och vara trygga i den miljön. / Marie-Louise Wiklund Teachers views on special needs educational competenceSkolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarhögskolan Malmö

Syftet med studien var att jämföra hur och om arbetet med de stereotypiska könsnormerna skiljer sig åt beroende på var förskolan är belägen utifrån områdets socioekonomiska status. Samt om uppfattningen kring att arbeta med könsnormerna skiljer sig åt beroende på utbildningsnivå/yrkesroll. Detta är en kvalitativ intervjustudie där förskollärare, barnskötare och outbildade barnskötare lyfter hur de arbetar kring genus. I studien tillämpades socialkonstruktivism som teori. Resultatet visade att pedagogernas eget intresse samt fortbildning spelade störst roll i pedagogernas arbetssätt kring könsnormerna, förutsättningarna för arbetet skiljde sig även åt emellan de olika socioekonomiska områdena. En slutsats var att deltagarna i intervjun ansåg att könsnormerna är något som är viktigt att arbeta med i förskolan för att varje barn ska få rätt förutsättningar.

Syftet med vår studie är att undersöka vad pedagoger i arbetslag har för förväntningar på specialpedagogen i förskolan och hur specialpedagogen i sin tur kan möta dessa förväntningar i relation till sitt uppdrag. För att kunna undersöka det har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsansats bestående av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter (tre barnskötare, tre förskollärare och tre specialpedagoger) som arbetar i eller mot förskolans verksamhet. Intervjuerna har sedan analyserats tematiskt och delats in i tre olika teman. För att kunna analysera resultatet har vi utgått från ett relationellt perspektiv och Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet pekar på att pedagoger i arbetslag har en samstämmig bild på vad de förväntar sig av en specialpedagog i förskolan. De mest framträdande förväntningarna innefattar ett nära samarbete där specialpedagogen handleder, observerar och låter hela arbetslaget få vara med och komma till tals. Däremot kan det se olika ut varför specialpedagogerna kan eller inte kan möta upp dessa förväntningar, men ofta handlar detta om specialpedagogens tillgänglighet och placering. Utifrån resultaten av vår studie skulle vi kunna dra slutsatsen att specialpedagogers anställning kan se mycket olika ut och att det i förlängningen påverkar barnens lärande och utveckling - vilket i sin tur riskerar att få konsekvenser för arbetet mot en likvärdig förskola.

This master thesis deals with the problem of integrated libraries. The number of integrated public and school libraries has significantly increased over time. These libraries are integrated for different reasons, most often because of economic considerations. The goal of the thesis is to investigate librarians´ understanding and perceptions of the professional role in this type of integrated libraries. I have investigated how librarians see and interpret their own professional role, and what factors influence their perceptions in an integrated library.The three main questions are: How do the librarians explain their professional role in an integrated library? How does their professional role change because of the fact that they work in an integrated environment? What factors, according to the librarians, influence and/or change the professional role mostly? The data has been collected through interviews with eight librarians at integrated libraries. They were employed as public librarians, school librarians or had a combined job of a public and school librarian. The method I have used is a combination of qualitative interviews and literature studies. The analysis is based on the topics emerging from the interviews with eight respondents and the literature.The study reveals that the professional role of a librarian is influenced and changed by an integrated public and school libraries´ environment. In this environment, a public librarian usually has to diminish the role and functions of a public librarian and also play a bigger pedagogical role. Another factor that influences the librarian’s role is that a librarian experiences fragmentation of his role and duties that is stressful. It is difficult for the librarians to decide the right level of service for the visitors of the integrated library. Despite this, librarians like their work. The reason for this is that they have very different work issues and also a very close contact with users. The librarians also work with different categories of staff and users and this is also a factor that influences their professional role. It is also difficult to give hundred percent of ones attention to any of the professional roles if one person has to fulfil both of them. It is also very important that a written agreement (or contract) is produced to regulate the work and activities of the librarians in integrated libraries. A school, a school library, and a public library have to negotiate this written agreement in detail and it is very important that all components of an integrated library are represented in this agreement. / Uppsatsnivå: D

Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare tolkar sin yrkesroll och sitt uppdrag utifrån den reviderade läroplanen, samt hur förskollärarna möjliggörs resurser att utföra det uppdrag de har. Intressant för studien var även att undersöka hur det särskilda ansvaret och lärarlegitimationen påverkat yrkesrollen och professionen. För att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll valdes metoden samtalsintervju. Denna metod gav mig som intervjuare möjlighet att komma med följdfrågor, vilket resulterade i en bredare förståelse av förskollärarnas yrkesroll. Studien är baserad på resultatet från de kvalitativa intervjuer vilka genomfördes med fyra förskollärare inom samma kommun. Studiens resultat visar på att förskollärarens yrkesroll är svårdefinierbar på grund av dess omfattning och svårighet att profilera sig. Förskollärarna i studien anser att rollen som förskollärare innebär att de har ett övergripande ansvar över den pedagogiska verksamheten, vilket de inte upplever sig få tillräckligt med tid och resurser till. De vill mycket, men hinner inte alltid det de önskar. Deras yrkesroll påverkas av hur resterande arbetslag ser ut. Både förskollärarnas egen vidareutveckling samt verksamhetens kvalitet ökar om de har kompetenta, utbildade och erfarna kollegor. Lärarlegitimationen anser de inte ha påverkat förskolläraryrket nämnvärt, men förskollärarna hoppas på att den i längden höjer yrkets status. I resultatet framgår det att förskolläraryrket i många aspekter kan likställas med att vara en profession. Däremot kan det enligt olika professionsteorier utläsas att yrket behöver ha en högre status för att benämnas som en profession.