Syftet med den här studien är att beskriva vad pedagoger i förskolan samt på högstadiet har för upplevelse av specialpedagogens uppdrag. Den metod som är vald för studien är semistrukturerade intervjuer för att samla in data. I vår studie har vi intervjuat tio pedagoger, varav fem är verksamma inom förskolan samt fem verksamma på högstadiet. Samtliga pedagoger är verksamma i olika verksamheter i den kommunala barnomsorgen och skolan, de arbetar dock inom samma kommun. Den teoretiska utgångspunkt som vi använt oss av är det sociokulturella perspektivet. Den tidigare forskningen visar att specialpedagogen förväntas göra många olika arbetsuppgifter som inte ingår i deras uppdrag ute på arbetsplatserna. Handledning är något som många gånger hamnar i skymundan på grund av det. Många gånger används inte specialpedagogens kompetens fullt ut. Specialpedagogen har många gånger enskild undervisning eller undervisning i liten grupp med elever som är i behov av särskilt stöd. Den tidigare forskningen visar även att specialpedagogen och rektorns relation är avgörande för om specialpedagogen ska kunna genomföra sitt arbete så som det är tänkt. Resultatet av studien visar att det finns en osäkerhet kring specialpedagogens uppdrag, främst hos pedagogerna på högstadiet. Resultatet visar även att dem inom förskolan har kunskap om hur de söker den specialpedagogiska kompetensen. Det visade sig att elevhälsateamets arbete kom pedagogerna tillkännedom, trots det ansåg pedagogerna på högstadiet att elevhälsateamet var en stor del av det förebyggande arbetet. Slutsatsen vi drar är att specialpedagogens uppdrag är otydlig och det behöver vara en tydlig organisation kring den yrkesfunktionen så att den kommer alla till del.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.</p>

Såväl internationell som svensk forskning har visat att skolkuratorer i grundskolan upplever svårigheter med att förstå sitt uppdrag samt att definiera sin yrkesroll. Syftet med denna uppsats var att få fördjupade kunskaper om hur skolkuratorer i grundskolan uppfattar och skapar sin yrkesroll utifrån ett professionsperspektiv. Fokus i studien ligger utöver de professionellas upplevelser av autonomi, på hur skolkuratorer upplever det hälsofrämjande på skolorna, hur förväntningar och samverkan med andra professioner bidrar till förståelsen av yrkesrollen samt vilken kunskap de använder sig av i sitt arbete. Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där fokus legat på att förstå de professionellas upplevelser. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes sammanlagt sex semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer verksamma inom grundskola. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskoncentrering. Resultatet från analysen tolkades sedan med hjälp av såväl professionsteoretiska begrepp som rollteoretiska. Studiens resultat visar att skolkuratorernas förståelse och definition av sin yrkesroll påverkas av samverkan med andra professioner, egna och omgivningens förväntningar, vilka arbetsuppgifter de har samt vilken kunskap de använder sig av. Resultatet visar även på att skolkuratorerna upplever sig själva som det sociala arbetets ensamma företrädare på skolans arena.

The aim of this Bachelor's thesis is to examine how hospital librarians, who work with children, perceive their working practices and occupational role. A method of semi-structured interviews was used to provide data for analysis. Six hospital librarians, employed in five different hospitals, were interviewed. The collected data was examined by using both a content analysis and a theory-based analysis. The theoretical analysis is based on Øroms (1993) definition of the diverse occupational identities of a librarian: facilitator of culture, subject specialist, documentarist and social worker, along with two bibliotherapeutic identities from Brewsters (2011) definition of creative and informal bibliotherapy. Typical for all of the hospital librarians interviewed was that they see their work and occupational role largely based on the concepts of literature and reading as well as upon a bibliotherapeutic aspect. These two directions are also distinctly apparent in their method of work. The first aspect is based on the librarians’ role as a facilitator of culture: providing access to literature through their knowledge of literature and the collection of books in the hospital library; providing discussion and guidance to patients, relatives and hospital personnel. The second aspect is the bibliotherapeutic role that systematically promotes the patient’s health and wellbeing by their engagement with literature. The librarians consider pro-active contact with patients and relatives a most important part of their work and, subsequently, it is a main contributing factor in their professional identity. On the other hand, systematic and practical aspects of their work play a less significant role in forming their identity. Hospital librarians have a close working relationship with play therapy departments and hospital schools. Similar cooperation with medical staff is, however, not as well developed.

Hållbarhet är en organisationsidé som utgår från både ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner. Länge har den sociala och ekologiska dimensionen åsidosatts till fördel för den ekonomiska, då organisationer i dagens konkurrensutsatta samhälle gör vad de kan för att nå ekonomisk lönsamhet. För att skapa en balans mellan hållbarhetsbegreppets tre dimensioner har högre utbildning setts som det främsta verktyget. Dock har flera rapporter utförda av regeringen visat att svenska högskolor och universitet misslyckas med att föra in en balanserad bild av hållbarhetsarbete för att studenten ska kunna använda sina kunskaper i framtida yrke. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalvetare upplever att personalvetarutbildningen har utvecklat deras kunskaper kring att arbeta socialt hållbart, samt att få en förståelse för vilka utmaningar det finns för personalvetare att arbeta socialt hållbart i en organisation. För att besvara syftet har två frågeställningar tillämpats: Vilka kunskaper från personalvetarutbildningen anser personalvetaren att denne har mest användning för i sitt arbete? Samt, hur arbetar personalvetaren med jämställdhet, förebyggande av stress, mångfald och arbetsmiljö? Den metod som använts i studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats och sju intervjuer med yrkesverksamma personalvetare har utförts. Resultatet visar på att personalvetare inte anser sig ha fått konkreta verktyg från sin utbildning i att arbeta socialt hållbart men framhåller samtidigt att utbildning har gett dem förmågan att byta perspektiv och förstå mänskliga beteenden vilket de säger sig ha användning för i deras arbete. Vidare framställs en splittrad bild av informanternas yrkesutövning i relation till de sociala hållbarhetsaspekterna jämställdhet, mångfald, stress och arbetsmiljö. Det synliggörs även upplevelser av utmaningar med att arbeta socialt hållbart vilka anknyts till personalvetarens upplevda yrkesroll, identitet och status. De slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att informanterna trots sina upplevelser av att inte ha kunskaper för att arbeta socialt hållbart, utför handlingar med kritisk HRD som förhållningssätt vilka går att anknyta till social hållbarhet. Detta har kunnat urskiljas i informanternas redogörelser för hur de arbetar med jämställdhets-, mångfalds-, stress, - och arbetsmiljöfrågor samt de utmaningar som detta arbete medför.

The aim of this study is to examine how the role of the school counselor is negotiated and can be understood through the interaction with other professions at the school. This was done through observations of collaborative meetings concerning pupils with high problematic school absence and qualitative interviews with four school counselors. The theoretical framework of the study consists of a number of concepts associated with symbolic interactionism. Previous studies show that the profession as a school counselor is associated with weak state governance and vague descriptions of the assignment's practical meaning. This in combination with numerical disadvantage makes the school counselor's role sensitive to ambient expectations within the school organization. Accordingly, the present study shows that the role of school counselor takes different forms depending on the organization in question, as well as the school counselor's own perception of his- or herself in the role. The studie also show that the school counselors seem to put a great responsibility on themselves when it comes to conveying and standing up for the boundaries and meaning of their experienced assignment. As fundamental for the assignment, the school counselors see a preference for the pupil, which sometimes puts them in a position where they need to be critical of the educational organization, which can mean a vulnerability for them selfs in the role. At the same time, the school counselors describe this as an important function for the role and mean that it is part of their psychosocial competence to be able to respond to both educational personell and pupils from the individual's perspective and needs. They also see the openness of the assignment as enabling since they are allowed to adapt their work forms based on these needs as well as what they themselves attach importance to in the assignment.

Syftet med studien var att undersöka hur boendestödjare upplever sin yrkesroll utifrån sitt eget perspektiv. För detta syfte använde jag mig av frågeställningarna om hur de ser på (1) den egna yrkesrollen, (2) det egna handlingsutrymmet samt (3) samverkan. Systemteori samt empowerment fick bilda den teoretiska basen för undersökningen. För att uppnå mitt syfte valde sedan jag narrativ metod för att till fullo kunna ta del av mina informanters upplevelser.Intervjufrågorna kom utifrån vald metod att ersättas av något som mer kom att liknas vid samtal vilket gav mig en bredd men även ett verklighetsnära sammanhang till det informanterna berättade.Några av studiens huvudsakliga resultat var att många av boendestödjarna såg relationen som den mest betydelsefulla faktorn för utföranden av sitt uppdrag. En annan viktig faktor var den tysta kunskapen som många av informanterna besatt. En abstrakt kunskap som påverkade skapandet av det egna utrymmet för att tillmötesgå brukarna utifrån vad de själva trodde var bäst.Slutsatsen av studien visade på boendestödjarnas arbete som en komplex yrkesroll där engagemang och tyst kunskap var betydande faktorer för relationsbyggandet med brukarna.

This thesis is a systematic review of the Swedish healthcare and hospital-library’s authorities on the consumer health information. The goal is to evaluate the strengths and weaknesses that are inherited in two professions (medical and LiS) with two completely different perspectives on mediating information.The method used is a mix between conceptual analysis of the Swedish term “patient information” and a Critical conceptual analysis, according to Fairclough, of published native theses and international professional journals.Conclusion of the thesis is that although the nursing and medical staff has the necessary medical expertise it does not, in many cases have either the time or skill to completely satisfy a patient or his/her next of kin´s information needs when exposed in a uneasy situation as when in need of treatment or help in any kind.The hospital librarian on the other hand does have the intermediating skills and most often the time to explain complex treatments or medical procedures, but the lack in medical or nursing expertise.In a perfect setting there is an inter-professional cooperation which brings a lot of positive results. The problem today is often to overcome the gap in awareness of one and other that exists in a modern Swedish hospital. / Program: Bibliotekarie

BakgrundForskare (Olsson 2010a; Hansen 1999; Torestensson-Ed &amp; Johansson 2000) hävdar att forskning om såväl yrkesrollen som fritidshemmet är bristfällig, vilket delvis kan förklaras av fritidshemmets begränsade geografiska utbredning. Hansen (2010) menar dessutom att den fritidspedagogiska yrkesrollen är otydlig. Den svenska fritidshemsverksamheten och skolan styrs av samma läroplan. Styrdokumentet kompletteras av Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007), där fritidshemmets uppdrag förtydligas. I samband med den nya läroplanen väcktes en debatt kring legitimation, något som Lärarförbundet relaterar till yrkets status (Larsson 2013).SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur väl den fritidspedagogiska yrkesrollens uppdrag1 stämmer överens med hur utbildade, verksamma fritidspedagoger ser på sin yrkesroll. I studien undersöks även hur de uppfattar att andra personer ser på deras yrkesroll. Knutet till detta har studien också som syfte att ta reda på vad ett större antal slumpvis utvalda personer vet om den fritidspedagogiska yrkesrollen.MetodStudien har genomförts i två delar. Den metod som använts vid båda delarna är intervju. Hur metoden har tillämpats skiljer sig dock för de olika delarna.Resultat I resultatet framgår det att pedagogerna, som medverkat i studien, inte alltid är eniga i sina svar. De är dock eniga i frågan om hur andra personer utanför skolans värld ser på deras yrkesroll, och beskriver hur de ofta får förklara sitt yrke. Samtliga tycker också att legitimation i fritidspedagogik borde vara en självklarhet. Studiens andra del visar att kunskapen om den fritidspedagogiska yrkesrollen är begränsad. / Program: Lärarutbildningen

The aim of this thesis is to study the reading habits of Swedish librarians visualized by librarians from Götabiblioteken – a collaboration of 14 public libraries in mid-Sweden – focusing on the reading done on their spare time, even if work-related. We started with a survey sent out to 74 librarians in October 2013, answered by 56, and followed up by interviewing 7 of them in November.We tried to answer these questions:To what extent does the working librarians read on their spare time compared to before they started working?What literature do they read, now compared to before they started working?To what extent does their perception of what they should have read affect their private reading?In what way does a librarian in the beginning of their career differ in reading habits from the reading habits of a librarian with many years in the profession?The result of our study shows that most of the librarians read as much or more than before they started to work. They are more selective in their choice of literature and are affected by their work in it in different ways. Their perception of what is needed affect their reading habits, but this seems to come from themselves and not from other librarians or the public. The answer to our last question is inconclusive, but it seems like the pressure lifts with experience.Librarians in this study put a lot of their free time into their work, in the form of reading. / Program: Bibliotekarie