Abstract Emma, F. & Ida, S. (2011). Hur uppfattar socialarbetaren sin yrkesroll? C-uppsats i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. Människan har i sitt arbete en yrkesroll oavsett yrkestitel, arbetsområde eller arbetsuppgifter. En yrkesroll är något en människa socialiseras in i och det kan ske omedvetet samt medvetet. Syftet med studien var att undersöka fyra socialarbetares uppfattningar av deras yrkesroll med inslag av genusrelaterade skillnader i uppfattningarna. För att få svar på syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer som metod utifrån inspiration från den fenomenografiska ansatsen. Vid bearbetning och analys av data har fenomenografi använts som inspiration för att kategorisera socialarbetarnas uppfattningar. Valet av fenomenografi som analysmetod var för att vi sökte efter variationer i uppfattningarna så som likheter och olikheter. I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar som finns hos socialarbetarna angående deras yrkesroll. De tre teman som synliggjorts är; att vara engagerade, att kunna förhålla sig till förväntningar samt att vara en förebild i yrkesrollen. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om "typiskt kvinnligt" och "typiskt manligt" samt "mammaroller och papparoller". Enbart en kvinnlig och en manlig socialarbetare uppfattar att beroende på kön skapas olika former av förutsättningar i yrkesrollen. Slutsatsen är att socialarbetarna förhåller sig i sin yrkesroll, oavsett om aspekterna är av positiv eller negativ karaktär, vilket bidrar till att de lär sig att anpassa sin yrkesidentitet utifrån situation. Socialarbetarnas uppfattningar av yrkesrollen har formats av individens uppväxt, utbildning, tidigare yrken samt kön. Det har inte påträffats några större genusrelaterade skillnader i uppfattningarna av yrkesrollen. Dock gällande genus i förhållande till yrkesrollen framkommer gemensamma uppfattningar om att män och kvinnor har olika betydelse i yrkesrollen som socialarbetare.

Det nya speciallärarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhållningssättet som redan gällde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallärarprogrammet en fördjupad ämneskännedom i läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De båda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallärarprogrammet, bygger emellertid på examensordningar som till stora delar är samstämmiga. Huvudsyftet med denna studie är att granska hur utbildningsansvariga vid tre lärosäten har förhållit sig till sitt förändrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrån studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallärare och sedan utvecklat två specifika utbildningar, samt hur de ser på de båda yrkesrollerna. På så sätt är studiens ambition att kunna göra de respektive yrkesrollerna hanterbara. Studiens resultat visar att ett lärosätes organisation påverkar reformarbetet vid en omfattande förändring. Studien ger inte en enhetlig bild av specialpedagogens och speciallärarens yrkesidentiteter, utan visar snarare på behovet av flexibla yrkesroller med hög användbarhet, där samarbetet mellan de två är av största vikt.

SAMMANFATTNING Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.

Kuratorer och diakoner kan betraktas som pionjärer inom socialt arbete inom sjukhusvården och än i dag finner vi dem där. De arbetar sida vid sida och till synes med mycket likartade uppgifter på sjukhus. Vi blev nyfikna på hur lika eller olika dessa yrken egentligen är och vad som döljer sig bakom en sådan här samexistens och bestämde oss att undersöka saken närmare. Vi valde att undersöka dessa yrkesroller i vårt examensarbete. Uppsatsen som du håller i din hand eller har på skärmen är resultatet av detta arbete. Vårt val av tema kan verka ovanligt inom ämnet socialt arbete men det har varit desto mer spännande. Det har fört oss direkt in i brännpunkten av en tvåtusenårig lära och olika ”ismer” i 1800-talets Sverige och det är få, om över huvud taget någon, som gjort samma resa som vi; vi har inte funnit tidigare forskning med likartat upplägg på området. Kanske har ämnet varit för världsligt för teologer och för andligt för andra akademiker och därför förblivit outrett. Syftet i vårt arbete har varit: att från de yrkesverksammas perspektiv beskriva kuratorers och diakoners yrkesroller inom den offentliga sjukhusvården och med hjälp av en rollteoretisk modell identifiera eventuella likheter och skillnader mellan dem. Frågorna som vi ställde var: Vilka kännetecken har dessa yrkesroller som kan härledas till följande faktorer: profession, organisation, klientel och rollinnehavarens individuella egenskaper? Vilka av dessa faktorer utgör en grund för skillnader respektive likheter mellan yrkesrollerna? Vi valde att empiriskt söka svar på dessa frågor och intervjuade tre kuratorer och tre diakoner inom den somatiska delen av den offentliga sjukvården. Vi utgick från formen för informella intervjuer, men använde oss av viss form av strukturering. Svaren analyserades med hjälp av en rollteoretisk modell. En yrkesroll utformas enligt denna på grundval av fyra faktorer: profession, organisation, klientel och rollinnehavarens personliga egenskaper. Modellen har fungerat över förväntan som ett verktyg vid analys. Vi har lyckats sätta tummen på en rad likheter och skillnader mellan de aktuella rollerna och fått en fyllig bild av dem. Gemensamt för yrkesrollerna är enligt vår studie bl.a: yrkenas professionaliseringsgrad, huvudmetod vid yrkesutövningen, klientel och en del av arbetsområdet. Där kuratorernas arbetsfält omfattar sociala och existentiella frågor, omfattar diakonernas fält existentiella och andliga frågor. Den viktigaste skillnaden mellan grupperna visade sig tillhöra i kategorin individuella egenskaper: närmare sagt frågan om en religiös övertygelse i form av en kristen tro. I kuratorernas yrkesroll är tron exklusivt en individuell egenskap. Man kan bli en kurator oavsett om man tror på Gud eller inte men inte en diakon. I diakonernas yrkesroll är den ett yrkeskrav och ingår även i kategorin profession. Man kan inte beträda rollen som en diakon utan denna tro. Den här skillnaden sammanfaller även med andra skillnader vi funnit i studien, t.ex. med rollinnehavarens organisatoriska tillhörighet och perspektiv vid existentiella samtal. Vid en analys av yrkenas historiska rötter fann vi ett analogiskt mönster: det kurativa arbetet har sin historiska grund i 1800-talets olika ”ismer” medan diakonin anknyter sig till själva kärnan i kristendomen: dess kärleksbudskap. Båda yrkesrollerna fyller dock, av allt att döma, en viktig funktion inom sjukhusvården; annars hade de ju blåst bort länge sedan med rationaliseringen av sjukhusvården och sekulariseringen av samhället. Men de har överlevt och gett upphov till denna uppsats.

Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna. Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll. Syftet är också att pedagogerna ska få ge uttryck för hur de upplever sitt arbete när de yttre förutsättningarna ändras. Vår uppsats bygger på intervjuer av sju verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en yrkesstolthet och en kompetens att utföra ett gott arbete men att det finns faktorer som negativt påverkar hur väl de kan utföra sitt arbete. Pedagogerna framhäver faktorer som tidsbrist, brist på personal samt att det i arbetet alltmer ingår uppgifter som innebär att de får gå ifrån barngruppen. Pedagogerna upplever att det professionella arbetet i att erbjuda en god pedagogisk verksamhet inte går att uppfylla på ett tillfredställande sätt om det inte ges rätt förutsättningar. Dock visar vårt resultat även att dessa förändringar inte påverkat vad pedagogerna anser vara essensen i sin yrkesroll.

Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur manliga pedagoger tänker om sitt yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning. Detta kopplas sedan ihop i vår diskussion. Utifrån svaren vi fick av pedagogerna kunde vi utforma tre olika kategorier: Valet mot ett yrke i förskolan, Barnen är viktigast och Omgivningens bemötande. Resultatet visar att alla pedagoger i vår studie hade ett tydligt motiv när de valde att arbeta i förskolan, nämligen ett tidigt intresse för att arbeta med människor. Vi har även kommit fram till att pedagogerna alltid har blivit positivt bemötta av omgivningen från att de trädde in i yrket fram till idag. Pedagogerna anser att barnen är det viktigaste i deras arbete och att barnen ska stå i centrum. Pedagogernas fritidsintressen är något som utövas i stor utsträckning i deras arbete.

SammandragHur påverkas hantverkares yrkesidentitet av ackordsarbete? Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ackordslön påverkar synen på det egna arbetet och yrkestillhörigheten bland byggnadshantverkare. Till uppsatsen har det gjorts intervjuer med chefer, platschefer samt hantverkare på två olika företag och de har berättat om hur de ser på sin roll som hantverkare och hur de ser på konflikten mellan det kvantitativa ackordet och den kvalitativa yrkesstoltheten. Analysen utgår från respondenternas svar om hur ackordarbete påverkar arbetarna.  Från teorigenomgången framgår det att ackordslönen ses som en yttre motivationsfaktor och hantverksstolthet som en inre motivationsfaktor. Resultatet av undersökningen är att byggnadshantverkarnas identitet kan vara i en förändring, att det inte längre finns lika mycket stolthet hos medarbetarna. Vidare så kan ackordslönesystemet ses som en del av hantverkarnas yrkestillhörighet.

Barnskötares och förskollärares uppdrag har i och med den reviderade läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förändrats och förtydligats. För att kunna anställas som förskollärare, krävs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förändringar av förskolepersonalen och hur har de påverkat relationerna mellan de två yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollärare påverkats? Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förändrats ute i verksamheterna efter att den reviderade läroplanen samt yrkeslegitimationen trädde i kraft sommaren 2011, vad gäller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollärare samt förskolechefer. Metoden möjliggör att uppfattningar, tankar och åsikter lättare uppmärksammas, detta ligger sedan till grund för resultatet samt slutsatser. Resultatet visar att det existerar olikartade uppfattningar kring respektive yrkesroll inom förskolan. Många är positiva till de förändringar som nu sker inom verksamheten, medan ett fåtal ställer sig skeptiska till omställningarna.

Detta arbete är en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur några intervjuade lärare från en gymnasieskola i södra Norrland förhåller sig till sociala medier, hur dessa lärare uppfattar att sociala medier påverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. Frågeställningarna arbetet har utgått ifrån har berört gränsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lärare kan uppträda i sociala medier, hur lärare ser på vänskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tänkas medföra.För att besvara uppsatsens frågeställningar har intervjuer med sju anställda lärare på en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, är bland annat att samtliga lärare är överens om att lärares privatliv påverkar deras yrkesroll i viss mån. Ifråga om vad lärare kan göra i sociala medier, med åtanke på deras yrkesroll, var de flesta lärare överens om att brott mot skolans värdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men också att lärare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framställer sig själv i sociala medier. Gällande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lärares arbetsbörda ökar, samtidigt är vinningen att lärares förståelse för elever kan tillta.

<p> </p><p>Ledarskapet är en del av sjuksköterskans arbete och ingår i sjuksköterskans profession. Sjuksköterskestudenterna behöver vara förberedda för rollen som arbetsledare. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin framtida yrkesroll som arbetsledare. Datamaterialet består av intervjuer med tio sjuksköterskestudenter som studerar på en högskola i Västsverige.  Åldern på sjuksköterskestudenterna varierar mellan 22 och 38 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades. En kvalitativ analysmetod valdes för att analysera insamlad data. Efter genomförd analys kunde fyra huvudkategorier urskiljas. Huvudkategorierna är sjuksköterskans ansvar, samarbeta, förberedelse och personlig lämplighet. Under dessa huvudkategorier framkom åtta underkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskestudenterna upplever att de inte är tillräckligt förberedda för rollen som arbetsledare. Sjuksköterskestudenterna anser att sjuksköterskans ansvar innebär att ge information och undervisning till patienter, studenter och kollegor samt att leda och fördela arbetet. Sjuksköterskestudenterna upplever att samarbete innebär att arbeta tillsammans med alla yrkeskategorier, vara flexibel samt att verka för en god kommunikation i arbetslaget. De upplever att de saknar ledarskapsutbildning och pedagogiska kunskaper. Sjuksköterskestudenterna anser att personlig lämplighet påverkar ledarskapsrollen.</p> / <p>Leadership is part of the nurse's work and included in the nurse profession. Nursingstudents need to be prepared for the role as a leader. The aim of the study is to describenursing students’ perceptions of their future professional role as a leader. The data materialconsists of interviews with ten nursing students studying at a college in western Sweden.The age of nursing students varies between 22 and 38 years. The interviews were recordedand transcribed. A qualitative analysis method was chosen to analyze the data gathered.After the analysis were four main categories identified. The main categories are the nurse'sresponsibility, cooperate, preparation and personal quality. Under these main categoriesemerged eight subcategories. The result shows that nursing students perceive that they areinadequately prepared for the role as a leader. Nursing students believe that the nurse'sresponsibility to provide information and education to patients, students and colleagues andto lead and share the work. Nursing students felt that collaboration involves workingtogether with all professions, be flexible and to promote good communication in the team.They feel that they lack management training and educational skills. Nursing studentsthink that personal quality affect leadership role.</p>