<p>Syfte med detta arbete är att utifrån ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vård och omsorgssektorn. Ansatsen i studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med personal inom vård- och omsorgssektorn samt fältanteckningar. Vi har utgått från fenomenologin vilket innebär att empirin och analysen utgår från våra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som används i analysen utgår från bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.</p><p>Studien visar att begreppet omsorg är svårt att definiera och saknar klara gränser, då omsorg är kontextbundet och beroende av de många relationer som existerar i omsorgssituationen och påverkar den omsorgs som ges. Detta innebär att förväntningarna på omsorgens karaktär skiljer sig åt, då olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende på individers olikhet och aktuell situation. I arbetet som följer belyser och problematiserar vi en del av alla de möjliga aspekterna av begreppet omsorg.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lärare skall kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationen med elever/föräldrar. I undersökningen har jag valt att använda mig med hjälp av en teoretisk modell för att studera denna gränssättning. Modellen har inte för avsikt att bevisas utan skall fungera som en utgångspunkt i undersökningen. Jag har begränsat mig till att endast studera lärarens omsorgsansvar för elever på gymnasiet. Studien sker utifrån ett lärarperspektiv och har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervju metod för att kunna uppfylla syftet med ppsatsen. Jag har genomfört djupintervjuer med fem stycken gymnasielärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i Stockholms län.</p><p>Den teoretiska anknytningen i min studie bygger på en definition av vad begreppet ett professionellt förhållningssätt står för och en beskrivning av den teoretiska modell jag har valt att använda mig av. Jag har också kortfattat redogjort för en del teoretisk litteratur som delvis ligger till grund för de teorier som beskrivs i modellen.</p><p>Jag har kommit fram till i min undersökning att det är viktigt som lärare att kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationer med elever/föräldrar. Denna gränssättning är problematisk och att lärarens personliga kvalitéer och egenskaper betyder mycket i relationer och möten med elever/föräldrar inom omsorgsrelaterade frågor. Studien visar också på att det kan finnas olika typer av lärare med olika förhållningssätt till hur man skall sätta gränser mellan det privata och det professionella. Jag drar även slutsatsen att det är viktigt att läraren har möjligheter att kunna få hjälp i olika svåra gränsdragningssituationer som kräver detta för att kunna agera utifrån ett ”professionellt förhållningssätt”. I undersökningen framkommer också att lyhördhet är en viktig egenskap att ha som lärare och att åldern och erfarenheten är relevant för att öka lärarens självkännedom. Det är viktigt att skolorna kan stödja lärarna i deras arbete i gränsdragningsproblematiken exempelvis genom olika fortbildningar och handledningsgrupper i dessa frågor. Man kan som yngre lärare också ha ett större behov av stöd i dessa frågor. </p><p>Den teoretiska modell jag hade valt att använda mig av fungerade som ett bra stöd för min undersökning men det är också troligt att det kan finnas andra liknande modeller som man kan använda sig av för att forska inom området.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, synen på journalistyrket skiljer sig åt mellan japanska journalister och journalistikstudenter. Uppsatsen undersöker även journalisters och journaliststudenters uppfattning om japanska mediers bevakning av mänskliga rättigheter. Det japanska mediesystemet är på flera sätt olikt det svenska och Japan kritiseras ofta för brister i sitt arbete för mänskliga rättigheter. De frågor som ställs är ”Hur skiljer sig japanska journaliststudenter från landets arbetande journalister i synen på: journalistyrket; journalistikens villkor i Japan; journalistikens roll i samhället; bevakningen av de mänskliga rättigheterna i Japan”. </p><p>Inledningsvis presenteras dagens japanska mediesystem. Bakgrundsdelen ger en överblick över den japanska journalistiken framväxt. Dessutom ges en bild av situationen för de mänskliga rättigheterna i Japan. Den tidigare forskning jag använt mig av består av tankegångar och forskning kring journalistiken i relation till professionsbegreppet samt tidigare undersökningar av journalisters och journaliststudenters attityder till yrke och yrkesroll. Det empiriska materialet har samlats in genom en enkätundersökning till 69 journaliststudenter samt 22 journalister.</p><p>Resultatet av studien visar att skillnader finns mellan studenter och journalister i synen på journalistyrket. Studenterna tror att källor, framför allt från den politiska sfären, har stor påverkan på nyhetsinnehållet. Journalisterna anser istället att de själva tillsammans med redaktörerna på tidningarna har en hög grad av autonomi. Vidare anser studenterna att namnpublicering i många fall bör undvikas, journalisterna är inte alls lika restriktiva. Journalisterna ser inte alls det japanska pressklubbssystemet kisha kurabu som ett problem medan 25 procent av studenterna pekar ut kishaklubbarnas inflytande som japansk medias enskilt största problem. Både bland journalister och journaliststudenter anser en överväldigande majoritet att bevakningen av mänskliga rättigheter borde utökas.   </p>

<p>Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio länder och det är ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. <em>Syftet </em>var att undersöka vilka kunskaper patienter i åldersgruppen 50 - 65 år har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. Frågeställningarna var "vilken kunskap har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod. <em>Resultatet </em>visade att respondenterna lyfte fram tandhygienisternas förebyggande arbete inom tandvården och vikten av regelbundna besök för att i möjligaste mån undvika reparativa åtgärder. De hade relativt goda kunskaper om de arbetsuppgifter och behandlingar tandhygienister utför och respondenterna lyfte fram att tandhygienistbehandling har haft en positiv påverkan på deras munhälsa. Respondenterna hade som gemensamt önskemål att tandvården kallade dem till besöken istället för att själva sköta besöksintervallen. Med den information som kom fram genom denna studie är en <em>slutsats </em>att tandhygienistprofessionen och dess förebyggande uppgifter bör synliggöras mer i samhället genom till exempel mer utåtriktad verksamhet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p><em>Syfte:</em> Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till varför människor söker sig till sjuksköterskeyrket samt att ta reda på sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vad som är sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Syftet var också att ta reda på studenternas föreställningar kring yrket.</p><p><em>Metod:</em> Studiens design var av en deskriptiv tvärsnittstyp. Data samlades in genom en enkätundersökning bland de sjuksköterskestudenter (n=94) i termin ett vid Uppsala Universitet som var närvarande under en helklassföreläsning i februari 2009. Svarsfrekvensen var hög (n=90). Resultatet sammanställdes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS.</p><p><em>Resultat:</em> Resultatet visar att det som främst lockar dagens sjuksköterskestudenter till yrket är viljan att arbeta med människor och att utbildningen ger möjlighet till vidareutbildning inom yrket. Studenterna ansåg att sjuksköterskans viktigaste egenskap var att vara kunnig, samtidigt som hon ska vara empatisk och trygg. Studenterna trodde att en av de mest förekommande företeelserna för sjuksköterskan på en vårdavdelning var dokumentation.</p><p><em>Slutsats:</em> Resultatet visar att studenterna söker sig till utbildningen av olika orsaker och att deras uppfattningar om vad som är en bra sjuksköterska och vad yrket innebär är skiftande. Majoriteten är dock överens om att yrket är mångsidigt och kräver en bred kompetens samt en förkärlek till att hjälpa människor.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><em>Nyckelord:</em> omvårdnad, sjuksköterskestudenter, uppfattningar, förväntningar, yrkesroll</p> / <p>Abstract</p><p><em>Aim: </em>The aim of this study was to investigate the reasons for application to nursing school and to find out the students' perceptions about what the nurse characteristics are. The aim was also to examine nursing students' perceptions about the profession.</p><p><em>Method:</em> The study design was descriptive cross-sectional. Data were collected through a survey among nursing students (n = 94) in the first term at Uppsala University who attended at a whole class lecture in February 2009. The response rate was high (n = 90). The results were compiled in the descriptive statistics program SPSS.</p><p><em>Findings:</em> The findings show that the main attraction to the profession among nursing students today is the willingness to work with people, and the fact that the education provides opportunities for further studies in the profession. The students felt that the nurse's main characteristics was to be knowledgeable as well as empathetic and safe. The students' thought that one of the most common phenomenons in a ward was documentation.</p><p> </p><p><em>Conclusion:</em> The findings show that students are applying to nursing school for various reasons and that their perceptions of what a good nurse is and what the profession entails is vary. The majority, however, agree that the profession is diverse and requires a broad expertise and a passion to help people.</p><p> </p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em>Key words:</em> nursing, nursing students, perception, expectations, role of profession</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lärare skall kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationen med elever/föräldrar. I undersökningen har jag valt att använda mig med hjälp av en teoretisk modell för att studera denna gränssättning. Modellen har inte för avsikt att bevisas utan skall fungera som en utgångspunkt i undersökningen. Jag har begränsat mig till att endast studera lärarens omsorgsansvar för elever på gymnasiet. Studien sker utifrån ett lärarperspektiv och har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervju metod för att kunna uppfylla syftet med ppsatsen. Jag har genomfört djupintervjuer med fem stycken gymnasielärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i Stockholms län. Den teoretiska anknytningen i min studie bygger på en definition av vad begreppet ett professionellt förhållningssätt står för och en beskrivning av den teoretiska modell jag har valt att använda mig av. Jag har också kortfattat redogjort för en del teoretisk litteratur som delvis ligger till grund för de teorier som beskrivs i modellen. Jag har kommit fram till i min undersökning att det är viktigt som lärare att kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationer med elever/föräldrar. Denna gränssättning är problematisk och att lärarens personliga kvalitéer och egenskaper betyder mycket i relationer och möten med elever/föräldrar inom omsorgsrelaterade frågor. Studien visar också på att det kan finnas olika typer av lärare med olika förhållningssätt till hur man skall sätta gränser mellan det privata och det professionella. Jag drar även slutsatsen att det är viktigt att läraren har möjligheter att kunna få hjälp i olika svåra gränsdragningssituationer som kräver detta för att kunna agera utifrån ett ”professionellt förhållningssätt”. I undersökningen framkommer också att lyhördhet är en viktig egenskap att ha som lärare och att åldern och erfarenheten är relevant för att öka lärarens självkännedom. Det är viktigt att skolorna kan stödja lärarna i deras arbete i gränsdragningsproblematiken exempelvis genom olika fortbildningar och handledningsgrupper i dessa frågor. Man kan som yngre lärare också ha ett större behov av stöd i dessa frågor. Den teoretiska modell jag hade valt att använda mig av fungerade som ett bra stöd för min undersökning men det är också troligt att det kan finnas andra liknande modeller som man kan använda sig av för att forska inom området.

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen. Analyser av arbetsgruppens betydelse för personalens mående och för utförandet av arbetet görs, och även uppfattningar av olika typer av relationer mellan personal och ungdomarna, samt betydelsen dessa relationer har, fokuseras i uppsatsen.

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva förskollärares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda på vilken betydelse arbetslaget har för att förskollärare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått möjlighet att ta del av förskollärarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vår analys och diskussion. Samtliga förskollärare som vi intervjuade ansåg att ämnet är viktigt. Hur man ser på sin yrkesroll och hur man utvecklas i sin yrkesidentitet är det som ger förutsättningar för att utföra uppdraget. En av de stora förändringarna som informanterna delgav oss, var att man idag reflekterar och diskuterar sin yrkesroll och professionalitet mer än förut. Förskollärarna i studien har beskrivit en förändrad barnsyn. Den förändrade barnsynen påverkar hur de ser på pedagogisk dokumentation.

Bakgrund: De båda yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult har utvecklats olika i Sverige under 1900-talet och idag arbetar branschorganisationerna för att skapa en medvetenhet om de två yrkesrollerna. Det verkar inte vara helt klart för alla vad som skiljer en revisor och en redovisningskonsult åt. Detta blir uppenbart då ekonomijournalister blandar ihop begrepp som ‖revision‖ och ‖redovisning‖ och att de yrkesaktiva inom redovisningsprofessionen kallas ‖revisorn‖. Det diskuteras i debatten om yrkesrollerna huruvida om redovisningskonsultens yrkesroll kommer att närma sig revisorns Syfte: Huvudsyftet med studien är att tydliggöra yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor med avsikt att bidra till ökad förståelse för distinktionen mellan dem. Studiens delsyften är att undersöka om professionen anser att yrkesrollerna förändrats under den senaste tjugoårsperioden och hur de uppfattar att yrkesrollerna kan komma att förändras i framtiden, samt att göra en jämförelse mellan yrkesrollerna på stora och små revisionsbyråer. Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod. Personliga intervjuer görs för att skapa en djupare förståelse för distinktionen mellan yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor. Teoretiska perspektiv: Referensramen omfattar de lagar som de båda yrkesrollern har att förhålla sig till. Teorierna behandlar yrkesroll, utbud och efterfrågan och intressentmodellen Empiri: Det empiriska materialet utgörs av nio intervjuer med redovisningskonsulter och kvalificerade revisorer. Slutsatser: När revisionsplikten framöver kommer att avskaffas blir det viktigare än det varit tidigare att företagare och deras intressenter känner till skillnaden mellan vad redovisningskonsulten och revisorn kan erbjuda inom ramen för sin yrkesroll. Studien visar på stora skillnader mellan yrkesrollerna i egenskap av olika krav på utbildning och tillsyn samt nivåskillnad i hierarkin. Dock visar det sig att yrkesgruppernas arbetsuppgifter i vissa avseenden överlappar varandra vilket kan leda till förvirring hos kundföretagen. Studien visar att de inte kan konkurrera med varandra på alla områden och redovisningskonsulten aldrig kan fylla revisorns kostym.

Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstå, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att både vara myndighetsperson och ”hjälpare”. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom åtta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vårt empiriska material. Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del använde Grundad teori som metod. Resultatet påvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som påverkar yrkesrollen och dess utförande och därmed har inverkan på rollkonflikt är samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och ständigt föränderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer. Vår teoretiska inspirationskälla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jämställs verkligheten med en teaterföreställning där individen framför olika roller. Denna teori passade därför bra att applicera på vår studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt.