The aim of this study is to examine how public librarians in small Swedish municipalities experience their professional roles. As part of examining such an abstract subject as experiences we also examine what tasks they perform, which will function as a support of the analysis. The theoretical frame-work is based on librarian identities worked out by Anders Ørom and a model of professional roles worked out by Maj Klasson. The analytical procedure consists of both deductive and inductive viewpoints. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews with five librarians that work in public libraries located in municipalities with less than 12 500 inhabitants. Based on the empirical material, i.e. the inductive viewpoint, four themes have been identified: interlibrary loan and service, literary knowledge, education and the multidimensional library work. The deductive viewpoint, based on the identities/roles worked out by Ørom and Klasson, results in these findings: the two identities that stand out the most are the information intermediary and the information organizer, other identities discovered are the documentalist, the social worker and the experience intermediary. In conclusion, most of the identities that Ørom worked out can be identified, but it is fairly difficult placing the statements of the informants in only one identity as one and the same expression can be interpreted into several different identities.

Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebära rädsla och osäkerhet, men även spänning och positiv förväntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett välstrukturerat mentorskap. För att kunna ge god vård och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna själva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att få kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli självständig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Intervjuer gjordes med nio barnmorskor som arbetat mellan ett och ett halvt till fem år inom BB-, förlossnings- eller mödravård. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, vilken resulterade i subkategorier, tre kategorier och ett sammanlänkande tema. Resultatet visade att nyfärdiga barnmorskor behöver ha självförtroende, inre styrka och tillit till den normala födelseprocessen samt stöd av kollegor, ett klimat som främjar fortsatt lärande och en välfungerande introduktion och mentorskap. Att bli trygg, vilket ses som en förutsättning för att bli självständig, innebär att samla erfarenheter och att kontinuerligt lära sig, vilket är en process som tar tid. Barnmorskornas självständighet anses undergå en förändring och nya barnmorskor behöver stärkas i att utveckla och integrera barnmorskekompetenser som närvaro och tillit i relationen till kvinnan. Utmaningen för nya barnmorskor för att bli självständig ligger i att balansera egen inre styrka och stöd av andra, vilket framkom som tema. Resultaten kan vara vägledande för högskolor och organisationer som anställer barnmorskor för att skapa strukturer för mentorskap och handledning, samt för barnmorskor och deras chefer för att skapa en medvetenhet om att barnmorskans självständighet behöver värnas om. / Program: Barnmorskeutbildning

The aim of this thesis is to examine Social science teachers infor-mation seeking in their professional role.The focus in this study has been on what sources the teachers use for information seeking, examine and analyze their information practices and how they state their reasons for using different in-formation sources, and finally how these teachers experience con-ditions related to information seeking and how these conditions in-fluence their information seeking.This study is based on four semi structured qualitative interviews. The empirical material from the interviews has been compared to earlier relevant research and analyzed with a theoretical frame-work, which includes conceptions from a sociocultural perspec-tive, a matrix over different kinds of information sources devel-oped by Höglund och Persson and McKenzie’s model of infor-mation practices.The results of this study are:- These teachers use both formal and informal sources and external and internal sources. Digital sources are important and these have consequently been added to Höglund och Persson’s original matrix from 1985.- Information practices tend to overlap each other, for example ac-tive seeking (more specific and prepared information seeking) and active scanning (less specific), which are the two most common information practices among the teachers. Lack of time, accessibil-ity and private practices are examples for using or not using infor-mation sources.- Claims to be up to date, attitudes towards school library, aspects related to criticism of the sources, “information overload”, col-leagues and available resources are some conditions that influence the interviewed teachers’ information seeking in their professional role. / Program: Bibliotekarie

Enligt Skolverket ska lärare säkerställa god och väl anpassad undervisning som främjar alla elevers utveckling. Förutsättningen för lärande och utveckling, enligt specialpedagogiska skolmyndigheten [SPSM], är att få känna och uppleva delaktighet. Då behöver möjligheterna för det förbättras för elever med funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i särskolan beskriver förutsättningar för att använda digitala verktyg och digitala hjälpmedel för att främja samhandling och tillgänglighet i undervisningen. Studien hade en kvalitativ ansats och genomfördes med intervjuer av fem lärare inom särskola vilka alla arbetar med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisning. Svaren från intervjuerna analyserades utifrån SPSM´s delaktighetsmodell och med ett resonemang utifrån systemteori. Studiens resultat visade att lärarna arbetade aktivt med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisningen till förmån för samhandling och tillgänglighet, men att det också fanns faktorer som begränsade digital delaktighet för eleverna. Lärarna uppgav att de hade god tillgång till digital teknik men att de i viss mån saknade handledning, teknisk support och adekvat mjukvara anpassat till respektive elevgrupp.

Inledningsvis ställde vi oss frågan om hur synen på speciallärarens yrkesroll ser ut idag eftersom man på politisk nivå önskat förändringar kring den specialpedagogiska rollen. Man brukar säga att förändring tar tid och vi ville undersöka var vi befinner oss nu.   Vårt syfte med studien var att fördjupa vår förståelse av hur speciallärare och specialpedagoger i språk-, skriv- och läsutveckling verkar på fältet. Detta gjorde vi med fokus på två frågeställningar: Hur beskriver speciallärare/specialpedagoger sin yrkesroll? <ul type="disc">Hur implementeras      stödinsatser på skolan enligt speciallärarna/specialpedagogerna? Vi använde en kvalitativ forskningsansats då denna möjliggjorde det direkta mötet och interaktionen som skapas mellan människor när de samtalar om ett ämne som intresserar dem. Metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer med 11 verksamma speciallärare/specialpedagoger inom grundskolans årskurs F-6 varav en intervjuperson arbetar inom grundsärskolan. Intervjupersonerna är sysselsatta både bland de yngre (F-3) och de äldre (4-6) eleverna, de har olika lång erfarenhet av att arbeta som speciallärare/specialpedagog och två S håller på med sin utbildning. Resultatet visade på många och höga förväntningar på speciallärarrollen, att undervisningen är överrepresenterad i schemat och att få speciallärare deltar i skolutvecklingsfrågor utifrån sin speciallärarkompetens. Slutsatser vi kan dra från vår studie är att speciallärarens uppdrag är mångfacetterat och komplext. Att det finns variationer i perspektiv och förhållningssätt ute på skolorna, vilket resulterar i variationer på hur särskilt stöd bedrivs på skolorna. Våra verksamheter är byråkratiska och kan sätta käppar i hjulen när skolan vill effektivisera insatser. Implementering av stödinsatser påverkas av förhållningssätt i verksamheten på speciallärarrollen men även förhållningssättet till elever i behov av stöd. Vi kan också se att speciallärarens tänkta funktion, från den uråldriga synen, individfokuserad och särskiljande till kompetensberikad med förebyggande och utvecklande arbete med arbetsmiljö i fokus har en bit kvar. Olika förklaringar beskrivs kring detta. Vi anser att hela verksamheten och ledningen är viktiga för arbetet med elever i behov av stöd och speciallärarens möjligheter att påverka och använda sin kompetens till fullo. För att undvika ett parallellsystem av specialpedagogik behöver vi ge specialundervisningen ett naturligt utrymme i den reguljära undervisningen och att specialläraren blir en lagmedlem, för förändring krävs samarbete där alla bidrar med sin kompetens.

<p>Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstå, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att både vara myndighetsperson och ”hjälpare”.</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom åtta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vårt empiriska material.</p><p>Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del använde Grundad teori som metod.</p><p>Resultatet påvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som påverkar yrkesrollen och dess utförande och därmed har inverkan på rollkonflikt är samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och ständigt föränderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer.</p><p>Vår teoretiska inspirationskälla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jämställs verkligheten med en teaterföreställning där individen framför olika roller.</p><p>Denna teori passade därför bra att applicera på vår studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på och få insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser på lärande och utveckling. Vi ville också lyfta fram hur elever i behov av stöd får ta del av specialpedagogens insatser.</p><p>Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger på hur de upplever och ser på sitt arbete.</p><p>Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö är avgörande för elevers lärande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och närmiljöer. Specialpedagogerna hade viss direktkontakt med elever, men den större delen av specialpedagogernas arbete består av indirekta insatser. Friheten i arbetet anser specialpedagogerna vara betydelsefull. Specialpedagogerna anser att de har möjlighet att främja elevers lärande och utveckling, men de önskade mer specialpedagogiska resurser.</p><p>Slutsatser som kan dras är att om all personal hade samma ”tänk” i organisationen gällande grundvärderingar och specialpedagogiskt arbete, skulle fler elever få bättre möjligheter att utvecklas i sitt lärande.</p><p>Nyckelord: Specialpedagog, yrkesroll, undervisning, samverkan</p>

<p><p>Studiens syfte är att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vård och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna på arbetsplatsen? Vi speglar även den ordinarie personalens tankar och känslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur påverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de på vikarien och hur förändras deras arbetssituation?</p></p>

<p>Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen. Analyser av arbetsgruppens betydelse för personalens mående och för utförandet av arbetet görs, och även uppfattningar av olika typer av relationer mellan personal och ungdomarna, samt betydelsen dessa relationer har, fokuseras i uppsatsen.</p>

<p>I denna studie vill vi undersöka vilka förväntningar föräldrar har på lärare i grundskolans tidigare år. Studien har använt sig av föräldrar till barn i skolår fem. Genom gruppintervjuer inhämtades förväntningarna som sedan analyserades och ställdes i jämförelse med läroplanen för att se om de stämde överens eller inte. I läroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad läraren skall göra och vilka krav som ställs på honom eller henne, det är dessa punkter som användes i jämförelsen med föräldrarnas förväntningar. Det som framkommit i denna studie är att det finns olikheter mellan föräldrars förväntningar och de krav som ställs på läraren utifrån läroplanen. Studien berör även lärarens många arbetsuppgifter och diskuterar huruvida de går att genomföra. På en skola finns olika skolkulturer som påverkar skolans verksamhet. En skolkultur består av flera olika kulturer, det finns bland annat elevkulturer, lärarkulturer, ledningskulturer och föräldrakulturer. Föräldrars inställning till skolan påverkar barnens skolresultat.</p><p> </p><p> </p><p> </p>