<p>Kuratorer och diakoner kan betraktas som pionjärer inom socialt arbete inom sjukhusvården och än i dag finner vi dem där. De arbetar sida vid sida och till synes med mycket likartade uppgifter på sjukhus. Vi blev nyfikna på hur lika eller olika dessa yrken egentligen är och vad som döljer sig bakom en sådan här samexistens och bestämde oss att undersöka saken närmare. Vi valde att undersöka dessa yrkesroller i vårt examensarbete. Uppsatsen som du håller i din hand eller har på skärmen är resultatet av detta arbete. Vårt val av tema kan verka ovanligt inom ämnet socialt arbete men det har varit desto mer spännande. Det har fört oss direkt in i brännpunkten av en tvåtusenårig lära och olika ”ismer” i 1800-talets Sverige och det är få, om över huvud taget någon, som gjort samma resa som vi; vi har inte funnit tidigare forskning med likartat upplägg på området. Kanske har ämnet varit för världsligt för teologer och för andligt för andra akademiker och därför förblivit outrett.</p><p>Syftet i vårt arbete har varit: att från de yrkesverksammas perspektiv beskriva kuratorers och diakoners yrkesroller inom den offentliga sjukhusvården och med hjälp av en rollteoretisk modell identifiera eventuella likheter och skillnader mellan dem. Frågorna som vi ställde var: Vilka kännetecken har dessa yrkesroller som kan härledas till följande faktorer: profession, organisation, klientel och rollinnehavarens individuella egenskaper? Vilka av dessa faktorer utgör en grund för skillnader respektive likheter mellan yrkesrollerna? Vi valde att empiriskt söka svar på dessa frågor och intervjuade tre kuratorer och tre diakoner inom den somatiska delen av den offentliga sjukvården. Vi utgick från formen för informella intervjuer, men använde oss av viss form av strukturering. Svaren analyserades med hjälp av en rollteoretisk modell. En yrkesroll utformas enligt denna på grundval av fyra faktorer: profession, organisation, klientel och rollinnehavarens personliga egenskaper. Modellen har fungerat över förväntan som ett verktyg vid analys. Vi har lyckats sätta tummen på en rad likheter och skillnader mellan de aktuella rollerna och fått en fyllig bild av dem. Gemensamt för yrkesrollerna är enligt vår studie bl.a: yrkenas professionaliseringsgrad, huvudmetod vid yrkesutövningen, klientel och en del av arbetsområdet. Där kuratorernas arbetsfält omfattar sociala och existentiella frågor, omfattar diakonernas fält existentiella och andliga frågor. Den viktigaste skillnaden mellan grupperna visade sig tillhöra i kategorin individuella egenskaper: närmare sagt frågan om en religiös övertygelse i form av en kristen tro. I kuratorernas yrkesroll är tron exklusivt en individuell egenskap. Man kan bli en kurator oavsett om man tror på Gud eller inte men inte en diakon. I diakonernas yrkesroll är den ett yrkeskrav och ingår även i kategorin profession. Man kan inte beträda rollen som en diakon utan denna tro. Den här skillnaden sammanfaller även med andra skillnader vi funnit i studien, t.ex. med rollinnehavarens organisatoriska tillhörighet och perspektiv vid existentiella samtal. Vid en analys av yrkenas historiska rötter fann vi ett analogiskt mönster: det kurativa arbetet har sin historiska grund i 1800-talets olika ”ismer” medan diakonin anknyter sig till själva kärnan i kristendomen: dess kärleksbudskap. Båda yrkesrollerna fyller dock, av allt att döma, en viktig funktion inom sjukhusvården; annars hade de ju blåst bort länge sedan med rationaliseringen av sjukhusvården och sekulariseringen av samhället. Men de har överlevt och gett upphov till denna uppsats.</p>

<p>Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna.</p><p>Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll. Syftet är också att pedagogerna ska få ge uttryck för hur de upplever sitt arbete när de yttre förutsättningarna ändras.</p><p>Vår uppsats bygger på intervjuer av sju verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en yrkesstolthet och en kompetens att utföra ett gott arbete men att det finns faktorer som negativt påverkar hur väl de kan utföra sitt arbete. Pedagogerna framhäver faktorer som tidsbrist, brist på personal samt att det i arbetet alltmer ingår uppgifter som innebär att de får gå ifrån barngruppen. Pedagogerna upplever att det professionella arbetet i att erbjuda en god pedagogisk verksamhet inte går att uppfylla på ett tillfredställande sätt om det inte ges rätt förutsättningar. Dock visar vårt resultat även att dessa förändringar inte påverkat vad pedagogerna anser vara essensen i sin yrkesroll.</p>

I den ideella sektorn återfinns en liten andel av de socionomer som är yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersätta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns välfärdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör således socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av vad det innebär att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrån socionomer anställda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet. Innehållsanalys används i analyserandet av nio semi-strukturerade intervjuer med socionomer anställda inom ideella organisationer. Resultatet visar att det som socionomerna beskriver som positiva aspekter med den ideella sektorn, exempelvis möjligheten att vara flexibel i sitt arbete, möjlighet att påverka verksamhetens utformning och möjligheten att fatta snabba beslut samt friare ramar i relation till offentlig sektors större byråkrati är anledningar till att arbeta inom ideell sektor. Möjligheten att utföra arbetet i enlighet med vad som är viktigt för socionomerna när de bedriver socialt arbete anses stor inom ideella organisationer utifrån hur arbetet är organiserat. Resultatet visar att socionomerna beskriver sin yrkesroll med att de har friare ramar än socionomer inom offentlig sektor och att de har ett stort eget ansvar i utförandet av arbetet. Samtidigt har de en stor möjlighet att själva utforma den egna yrkesrollen. En socionomexamen beskrivs generera ett helhetsperspektiv i bemötandet av klienter och kunskaperna som socionomerna har med sig från sin utbildning är användbara i deras yrkesroll som socionom i den ideella sektorn. En slutsats av studiens resultat är att det finns ett behov av socionomer och att de fyller en viktig funktion i ideell sektor.

De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vården utifrån olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svårigheter att bibehålla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna. Studien uppmärksammar en rad samhälleliga förändringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förändringar avseende ökade krav på bland annat rörlighet och flexibilitet för både organisationen och individen. Dessa förändringar påverkar förutsättningarna för den prehospitala vården och de individer som är yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrån deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsställelse i arbetet och även förutsättningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vård har förändrats och verksamheten har fått en tydligt ökad omsättning av arbetskraft. Arbetskraften tenderar till att saluföra sin arbetskraft utifrån olika belöningssystem till arbetsgivare som är villiga att betala, flera arbetsgivare flyger in arbetskraft till sin verksamhet.

Syftet med undersökningen var att ta reda på och få insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser på lärande och utveckling. Vi ville också lyfta fram hur elever i behov av stöd får ta del av specialpedagogens insatser. Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger på hur de upplever och ser på sitt arbete. Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö är avgörande för elevers lärande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och närmiljöer. Specialpedagogerna hade viss direktkontakt med elever, men den större delen av specialpedagogernas arbete består av indirekta insatser. Friheten i arbetet anser specialpedagogerna vara betydelsefull. Specialpedagogerna anser att de har möjlighet att främja elevers lärande och utveckling, men de önskade mer specialpedagogiska resurser. Slutsatser som kan dras är att om all personal hade samma ”tänk” i organisationen gällande grundvärderingar och specialpedagogiskt arbete, skulle fler elever få bättre möjligheter att utvecklas i sitt lärande. Nyckelord: Specialpedagog, yrkesroll, undervisning, samverkan

I denna studie vill vi undersöka vilka förväntningar föräldrar har på lärare i grundskolans tidigare år. Studien har använt sig av föräldrar till barn i skolår fem. Genom gruppintervjuer inhämtades förväntningarna som sedan analyserades och ställdes i jämförelse med läroplanen för att se om de stämde överens eller inte. I läroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad läraren skall göra och vilka krav som ställs på honom eller henne, det är dessa punkter som användes i jämförelsen med föräldrarnas förväntningar. Det som framkommit i denna studie är att det finns olikheter mellan föräldrars förväntningar och de krav som ställs på läraren utifrån läroplanen. Studien berör även lärarens många arbetsuppgifter och diskuterar huruvida de går att genomföra. På en skola finns olika skolkulturer som påverkar skolans verksamhet. En skolkultur består av flera olika kulturer, det finns bland annat elevkulturer, lärarkulturer, ledningskulturer och föräldrakulturer. Föräldrars inställning till skolan påverkar barnens skolresultat.

Abstract Det systematiska kvalitetsarbetet innebär, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska även dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och Läroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda på hur lärare i förskolan ser på kvalitetsbegreppet och hur s.k. små förskolor skapar förutsättningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lärare på två förskolor i en utvald kommun har utförts. Studien visar att lärarna arbetar hårt med att få de yttre förutsättningarna att fungera, så att det blir möjligt att sitta tillsammans som arbetslag och reflektera, utvärdera och analysera och på så sätt utveckla sin verksamhet. Resultatet visar också på att kvalitet för lärare i förskolan innebär i första hand, trygghet för barnen, att stärka barns självkänsla, men också att kunna utmana barnen i sitt tänkande, så att lärande sker. Engagemanget på förskolorna i studien är stort när det gäller att förbättra verksamheten och att anpassa sin yrkesroll. Föräldrarna är en mycket viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet, säger lärarna. I den utvalda kommunen används s.k. uppdragspedagoger för att stötta förskolorna i sitt kvalitetsarbete. Uppdragspedagogerna anses, av de intervjuade lärarna, som ett mycket viktigt stöd i arbetet. Studien visar hur små förskolor kan få till ett systematiskt kvalitetsarbete trots svårigheter i de yttre förutsättningarna. Nyckelord: Systematiskt kvalitetsarbete, förskola, kvalitet, pedagogisk dokumentation, yrkesroll, organisation.

Since the opening of the first staff-less public library (meröppna biblioteket) in Sweden in 2009, the number of staff-less libraries has been growing at an increasing rate. Still, there has been little research published on this recent phenomenon in the Swedish library sector. The aim of this thesis is to fill a part of this gap by focusing on librarians employed at staff-less public libraries. The study targets their experiences with regard to changes in work content, competence requirements, and professional role. The findings are based on eight interviews conducted with ten librarians at staff-less libraries in six Swedish municipalities. The material has been analyzed using part of Wrzesniewski and Dutton’s job crafting model as the theoretical framework. In addition, Ellström’s concept of actual competence (rather than formal competence) and Ørom and Schreiber’s definition of librarians’ professional identities have been used to support analysis. The findings show that the introduction of staff-less opening hours impacts the librarians’ work content in terms of tasks, cognition, and patron interactions. This in turn makes room for librarians in staff-less libraries to develop existing or new competences. Changes in the professional role due to the introduction of the staff-less library are more difficult to identify. These changes seem to be triggered by developments in society rather than by changes at the local level.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser på sin yrkesroll med hjälp av olika syn på roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lärare och två lärarstudenter har jag med hjälp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att på så sätt få en djupare förståelse. Under studiens gång har jag fokuserat på lärarnas egen föreställning. Jag har avgränsat mig till att intervjua lärare på en skola i Stockholm av flera anledningar, dels på grund av att det finns en intressant aspekt i hur lärare på just den här skolan ser på roller, dels att jag lätt kunde få tillgång till forskningsfältet. Intervjufrågorna byggde på följande tre teman; förväntningar, erfarenhet och roller. Efter dessa teman har jag kodat materialet.   För att få ytterligare förståelse i hur en individ skapar en yrkesroll har jag tittat på två studier av hur läkarstudenter formar sin yrkesroll. Dessa studier visar på att studenter under deras utbildning genomgår en professionalisering som leder till objektivering och distansering för att klara av det vardagliga arbetet i nära kontakt med människor.  De resultat jag har fått fram under studien pekar på att en individ har flera deljag, varav det jaget individen intar på en arbetsplats är ett av dem. Meningarna huruvida man som lärare spelar en roll vid undervisning går isär, de flesta menar att de snarare handlar om att vara personlig och ge av sig själv utan att dela med sig av för mycket. Det är individen själv som är lärare men de mest privata rollerna är inte de som framträder tydligast vid undervisning. Men att vissa lärare kallar det för skådespel och att andra menar att de är sig själva kan bero på hur individen har socialiserats in i samhället.

Bakgrund Kommunikation är ett viktigt verktyg för att kunna ge god vård. Med en ökande del människor som talar ett annat språk så ställs vårdpersonalen inför svårigheter när detta utgör ett hinder. Att studera vilka konsekvenser som uppkommer i samband med språkhinder samt hur det påverkar vården är därför intressant. Syfte Syftet var att belysa konsekvenser som uppkommer vid språkhinder mellan vårdpersonal och patienter som inte talar det officiella språket i landet, sett ur ett personalperspektiv.    Metod  En kvalitativ litteraturöversikt gjordes med en induktiv ansats, Artiklar söktes fram från databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Pubmed. 315 st titlar samt abstract lästes och efter kvalitetsgranskning valdes 10 vetenskapliga artiklar daterade 2012–2017. Artiklarna har analyserats med Fribergs femstegs analysmodell. Resultat I litteraturstudiens resultat framkommer att vårdpersonalen upplever att det uppkommer konsekvenser vid språkhinder mellan vårdpersonal och patient.  Artiklarna som tagits fram har belyst dessa konsekvenserna De är i många avseende samstämmiga. Resultatet kan tjäna som vägledning för vårdpersonalen hur vården kan komma att förbättras. Vilka verktyg som finns till hands samt hur dessa kan komma att användas på bästa sätt. Det har även framkommit vilka svårigheter som uppkommer vid språkhinder och på vilket sätt det går att hantera dessa på. Litteraturöversiktens resultat påvisar 2 huvudkategorier: Osäker kommunikation och Hantering av språkhinder samt 7 underkategorier som beskriver ovanstående kategorier. Slutsats  Det är viktigt att belysa konsekvenserna som kan uppstå när kommunikationen är ett hinder mellan patienter och sjukvårdspersonal. Att inte kunna förstå varandra kan leda till misstolkningar och en misstro mot vården. För att kunna ge bästa möjliga vård måste man i möjligaste mån undanröja kommunikationsproblem. Det behövs en större insikt hos vårdpersonalen om att kommunikationssvårigheter inom vården är vanliga och att det finns ett ökat behov av kunskap om olika sätt att hantera detta på. Det är viktigt att förstå och respektera patienternas känslor och behov, särskilt när det gäller patienter som genom sitt språkhinder hamnar i en utsatt situation.