Den specialistutbildade sjuksköterskan inom psykiatri innehar en specialistkompetens som skapar förutsättningar och möjligheter att kunna stödja och vårda personer med psykisk ohälsa. Syftet med studien är att ta reda på psykiatrisjuksköterskans upplevelse av hur specialistkompetensen tas tillvara på arbetsplatsen. Kvalitativ metod valdes då psykiatrisjuksköterskans upplevelser skulle undersökas. Åtta stycken psykiatrisjuksköterskor har intervjuats. Datainsamlingen har sedan analyserats utifrån en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen kunde tre kategorier urskiljas: chefens roll i tillvaratagandet av psykiatrisjuksköterskans kompetens, psykiatrisjuksköterskans status och psykiatrisjuksköterskans yrkesroll samt sex tillhörande subkategorier. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur psykiatrisjuksköterskan upplever att specialistkompetensen tas tillvara på sluten- kontra öppenvården. Psykiatrisjuksköterskan på slutenvården upplevde i högre grad att gränserna mellan yrkesrollerna var mer flytande och det fanns ett ointresse från chefen att ta tillvara på specialistkompetensen. Psykiatrisjuksköterskan på öppenvården upplevde att deras chefer oftare innehade kunskap kring specialistkompetensen samt att det fanns en önskan och en möjlighet att ta tillvara på den. Vidare upplevde psykiatrisjuksköterskan att specialistkompetensen anses ha lägre status än andra specialistutbildningar. Psykiatrisjuksköterskans specialistkompetens kan bidra till en hållbar utveckling genom att påverka den psykiska ohälsan i samhället. Detta kan leda till en minskad stigmatisering av personer som lider av psykiska sjukdomar och förbättrade långsiktiga ekonomiska och sociala förutsättningar i samhället. I resultatdiskussionen belyser författarna samtliga tre kategorier som framkommit i resultatet samt vikten av en förbättring av samhällets syn på psykisk ohälsa. Denna syn kan i dagsläget stigmatisera de som drabbas samt ha en negativ påverkan på de som väljer att arbeta inom psykiatrin.

Bakgrunden till denna studie har sin start då utbildningen till specialpedagog påbörjades på Högskolan i Kristianstad. Redan under den första terminen blir det specialpedagogiska uppdragets komplexitet tydligt och vilken påverkan interaktionen mellan rektorer, lärare och specialpedagoger har på utformningen och innehållet av det specialpedagogiska uppdraget. Tidigare forskning och rapporter kring det specialpedagogiska uppdraget bekräftar svårigheterna och utmaningarna att som specialpedagog arbeta enligt examensordningen. Istället för att ytterligare bekräfta dessa svårigheter är studiens syfte att lyfta fram var rektorer, lärare och specialpedagoger uppfattar att det specialpedagogiska arbetet blir till en gemensam framgångsfaktor. Via en enkät tillsammans med missivbrev kontaktades 25 rektorer, 25 lärare samt 25 specialpedagoger verksamma inom en större utbildningsorganisation i Sverige. I enkäten finns 7 påståenden att besvara utifrån en skala från 0 - 5 samt ange hur väl detta återspeglas i deras nuvarande verksamhet. 35 besvarade enkäten vilken utgör empirin för denna studies innehåll och resultat. Utifrån resultaten framkommer det att såväl rektorer, lärare och specialpedagoger är eniga inom flera områden där de anser att innehållet i det specialpedagogiska uppdraget blir en framgångsfaktor. I speglingen av deras nuvarande verksamhet återfinns inte framgångsfaktorn i motsvarande grad. En slutsats som kan dras utifrån denna studies resultat är att det inom verksamheterna behöver medvetandegöras om när, var och hur de upplever att det specialpedagogiska arbetet är en framgångsfaktor och tillsammans verka för att dessa framgångsfaktorer blir synliga och aktiva i verksamheten. / The background to this study begun when the education of the special educator began at the University of Kristianstad. Already during the first semester, the complexity of the special education mission becomes clear and what influence the interaction between principals, teachers and special educators has on the design and content of the special education mission. Previous research and reports on the special education mission confirm the difficulties and challenges to work as a special educator according to the degree scheme. Instead of further confirming these difficulties, the purpose of the study is to highlight where the principals, teachers and special educators perceive that the special education work becomes a common success factor. Via a questionnaire together with a letter of formal notice, 25 principals, 25 teachers and 25 specialists were contacted in a major educational organization in Sweden. In the questionnaire there are 7 statements to answer based on a scale of 0-5 and indicate how well this is reflected in their current business. 35 answered the questionnaire which constitutes the empirical content and results of this study. Based on the results, it appears that both principals, teachers and special educators agree in several areas where they consider the content of the special education mission to be a success factor. In the reflection of their current activities, the success factor is not equivalent. A conclusion that can be drawn from the results of this study is that the activities within the business need to be aware of when, where and how they feel that the special education work is a success factor and work together to ensure that these success factors become visible and active in the business.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga. Syftet är även att ta reda på vilken ställning kommunikatören har i organisationen, då litteratur och undersökningar hävdar att i och med förändringen som sker så har yrket i allt större utsträckning klivit upp i ledningsposition. Undersökningens avsikt är att med ett kritiskt grepp ställa litteraturens ideal mot verklighet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma kommunikatörer i stora organisationer. Den metod som används är semistrukturerade intervjuer där jag i förhand har definierat olika teman med vissa specificerade frågor. Detta för att få en möjlighet till att ställa följdfrågor och därmed fördjupade svar. Materialet har bearbetats ur ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt, där jag har tolkat intervjupersonernas svar för att kunna bilda en förståelse för yrkesrollen. Resultatet visar att det ideal som ställs upp i litteraturen inte avspeglar verkligheten i den mån författarna verkar vilja. Den moderna kommunikatören arbetar strategiskt, men inte utifrån detta reflexiva förhållningssätt. Vidare kan man se att de tillfrågade kommunikatörerna har en kontakt med ledningen och att dess arbetsuppgifter är till störst del strategiska.

No description available.

Bakgrund: Att arbeta i team kräver många olika kunskaper, både om sin egen roll men också om andras. Som sjuksköterska behöver du både tekniska och icke tekniska färdigheter för att utöva det dagliga arbetet. Genom teamträning i simulerade situationer kan möjlighet ges till att öva detta i en säker miljö utan risk för att skada patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning om hur rollen som sjuksköterska utvecklas vid teamträning i simulerade situationer. Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 artiklar varav fyra var kvalitativa, sex kvantitativa och två med mixad metod. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskans utveckling av sin yrkesroll vid teamträning i simulerade situationer i fyra olika teman. Resultatet visar att sjuksköterskan utvecklades i sin professionella roll genom, insikt om sin roll i teamet, ökad kunskap och hantering i olika akuta scenarier, reflektion och stärkt självkänsla Diskussion: Det ter sig som att de tre första kategorierna leder till den fjärde. Genom att förstå sin och andras roller bättre, genom att träna olika situationer så ökar hanterbarheten. Därefter få möjlighet till att reflektera över situationen tillsammans med andra leder till att sjuksköterskan upplever en stärkt självkänsla i sin yrkesroll. Slutsats: Teamträning i simulerade situationer leder till att sjuksköterskan utvecklas i sin yrkesroll.

Denna studie berör fyra fritidslärares yrkesroll under den obligatoriska skoldagen samt realiseringen av deras kompetenser. Den tidigare forskningen förklarar hur fritidshemmet tillsammans med förskoleklassen och skolan har möjlighet att komplettera varandras verksamheter för att skapa en samlad skoldag för eleven, där denne kan tillgodogöra sig teoretiska kunskaper genom olika verktyg och arbetssätt. Dock har fritidslärarens yrkesroll enligt tidigare forskning visat sig vara otydlig i sitt uppdrag under den obligatoriska skoldagen vilket har bidragit till utformandet av syfte och frågeställningar för denna studie. Undersökningen till denna studie har genomförts för att öka förståelsen för fritidslärarens yrkesroll, vad som påverkar och formar fritidslärarens arbetsuppgifter samt för att synliggöra skillnader och likheter i arbetet mellan yrkesrollerna på de utvalda skolorna. För att nå detta har ett empiriskt material samlats in via observation med kompletterande samtal, där vi följt fyra verksamma fritidslärare, under tre dagar, i deras vardagliga arbete under den obligatoriska skoltiden. Datamaterialet har sedan analyserats, kategoriserats och diskuterats utifrån syftets frågeställningar i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att fritidslärarna i studien intar flera olika roller under den obligatoriska skoldagen och har varierande förutsättningar samt möjligheter att använda sina yrkeskompetenser, vilka talar för att styras utifrån behov och prioriteringar. Utifrån resultatet tolkar vi att fritidsläraryrket är individuellt och formas samt påverkas utifrån hur skolan med övriga lärarkategorier, rektor och fritidsläraren själv vill arbeta. Resultatet visar att de fyra fritidslärarna upplever det diffusa uppdraget som positivt då de genom detta kan arbeta friare och utifrån sina individuella kompetenser och intressen samt efter det behov som finns i till exempel rådande elevgrupp. En slutsatsats som vi drar utifrån studien är att utmaningarna de fyra fritidslärarna står inför talar för att vara att stå upp för sin yrkesroll, artikulera sina kompetenser och argumentera för tillvaratagandet av fritidspedagogiken. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter medieträning kan ha på det journalistiska arbetet. Metoden för uppsatsen var kvalitativa personliga intervjuer. Tio stycken timmeslånga intervjuer utfördes. Urvalet baserades på tillgängliga journalister i Stockholm. Resultatet visade att journalister ser bra och dåliga effekter av medieträning. Vidare visade resultatet att utvecklingen inom journalistiken och politiken till en viss grad är beroende av varandra.Resultatet tolkades och diskuterades utifrån valda teoretiska utgångspunkter. De teorier som berördes var följande: politisk medialisering, medielogik och politisk logik, professionalisering och de-professionalisering och den journalistiska yrkesrollen. Resultatet visade även att journalistkåren dynamiskt anpassar sig till en alltmer professionaliserad politisk kommunikationsmodell.Slutsatsen var att det finns distinkta tecken på att medieträning har en effekt på det journalistiska arbetet. Journalisterna ser positiva och negativa förändringar i medielandskapet i stort och i synnerhet på grund av medieträning. Hälften av journalisterna ansåg även att medieträningen i förlängningen skulle kunna vara ett hot mot demokratin. Vidare tolkar vi att journalister anser att medieträningen av politiker påverkar det journalistiska arbetet, men att det är positiva effekter såväl som negativa effekter.

The purpose of the study was to study social workers' experiences of living and working in a smaller municipality based on how they handle their occupational role during and after working hours in relation to the proximity of clients and other community members in smaller municipalities. The empirical basis for the study has been gathered through a qualitative method implemented through interviews. To analyze the results of the study we have used a social psychological perspective and Goffman's theory of roles. The analysis shows that there is an "everyone knows everyone" spirit in smaller municipalities and that this spirit permeates the work and thoughts of the social secrets. The study shows that there are expectations both from clients but also from social workers themselves on how they should be in their professional role but also when they are in their private role after working hours. Which means that it may be difficult to be private after working hours as there is a greater inclination to encounter clients in a smaller municipality. The result shows that the occupation as social workers in child and youth welfare and economic aid includes many aspects of dealing with and adding the aspect to being active in a smaller municipality means that social secretaries often carry an awareness of how they present themselves in the professional role and in private role.

Syftet med studien är att ökad kunskapen om vilka arbetsuppgifter några fritidslärare uppfattar att de har under skoltid. I studien har fem intervjuer genomförts med utbildade fritidslärare där de berättar om vilka arbetsuppgifter de har under skolverksamheten samt även hur de förhåller sig till detta efter fritidshemsverksamhetens integrering med skolverksamheten. I analysarbetet kommer det fram om vad intervjupersonerna har för uppfattningar kring uppdraget, vissa av de tycker att de utnyttjas som vikarierar, medans andra anser att det är bra för eleverna när fritidslärarna kommer in i skolverksamheten då fritidslärarna arbetar mer på ett pedagogiskt sätt jämfört med ämneslärarna. Sammanfattningsvis så finns det kvalitativt skilda uppfattningar om vad en fritidslärare gör och vilka olika arbetsuppgifter de har. Övergripande så visar det att de fritidslärare som har en heltidstjänst behöver arbeta inom skolverksamheten och där vara ett stort komplement eller avlastare. Genom att finnas inom skolans verksamhet och ha ständig kontakt med eleverna så uppfattar fritidslärarna att de får en bättre kontakt och relation till eleverna då de senare träffas under fritidsverksamheten också. Dessa relationer uppfattar fritidslärarna har en positiv inverkan på samspelet i skolan med eleverna för att skapa en så bra och trygg miljö som möjligt. I slutändan uppfattas det som att fritidsläraryrket är det komplement och klister som skolan behöver för att vara en funktionell verksamhet då klasslärarna måste avlastas och andra tomrum måste fyllas ut för att ge alla elever de bästa förutsättningarna på en bra skolgång med mycket kunskapsinlärning och trygghet.

Denna studie är en kvantitativ studie som baseras på en webbenkat där respondenterna utgör verksamma lärare i grundskolan. Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares syn på specialpedagogens arbetsuppgifter och det specialpedagogiska uppdraget. Detta för att öka kunskapen om vad lärarna önskar från specialpedagogens yrkesroll i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd för att kunna stödja alla elevers utveckling och lärande för att precisera syftet är följande frågeställningar centrala:Vilken syn har lärare på det specialpedagogiska uppdraget och vilket specialpedagogiskt perspektiv har lärarna?Utgångspunkten till denna studie är otydligheterna kring specialpedagogens uppdrag och bakomliggande faktorer som påverkar arbetet med elevers utveckling och lärande. Genom att lyfta lärarnas röst kring specialpedagogens arbetsuppgifter söka kunskap om våra två olika professioner utgår från samma eller olika perspektiv. Det kan ha stor betydelse för professionsutovning utifrån att möta verksamheten och dess elever som är i behov av särskilt stöd och för att samverka kring detta med lärama då det är en stor del i det specialpedagogiska uppdraget.Slutsats av studien är att lärarna önskar att specialpedagogen ska arbeta utifrån ett relationellt perspektiv som även är det perspektiv specialpedagoger utbildas för. Lärarnas vilja att specialpedagogen i hög utsträckning ska arbeta med arbetsuppgifter som har fokus på individniva gör att vi kan dra slutsatsen att det fortsatt är det kategoriska perspektivet som är rådande i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd.Sammanfattningsvis så landar vi i att lärare och specialpedagoger vill åt samma håll, vilket gör det specialpedagogiska uppdraget möjligt, men att dilemmaperspektivet genom skolans frirum och rådande skolkod gör av det ibland kan upplevas som ett omöjligt uppdrag.