Att sociala relationer påverkar undervisningen har forskning visat. För att arbeta som lärare bör du inte enbart ha kompetens i det ämnet du undervisar utan även relationskompetens. Jonas Aspelin har delat upp denna relationskompetens i tre delar: differentieringskompetens, socioemotionell kompetens och kommunikativ kompetens. Tre delar som kan ses som verktyg till att skapa en bra, fungerande undervisning. Problemet jag undersöker i studien är hur sångpedagoger och sångelever upplever hur en relation till en elev respektive lärare kan hindra eller förbättra undervisningen. Undersökningen utgår från forskningsfrågan: Hur ser sångpedagoger och sångelever på relationens roll och påverkan på undervisningen? Studien genomfördes med en enkätundersökning med sångpedagoger och sångelever samt två fördjupande intervjuer av en sångpedagog och en sångelev. Mina resultat visar att sångpedagoger värderar relationskompetens och tror att den har en påverkan på, i vissa fall till och med är en förutsättning för, undervisningen. Trygghet är ett återkommande begrepp. Sångeleven i studien värderade däremot primärt sångutvecklingen. Den slutsats jag drar är att behovet av relationskompetens är mycket viktigt då förväntningar på sångundervisningen varierar från elev till elev. En fungerande kommunikation är en förutsättning, likaså inkännande egenskaper hos sångläraren. Samtidigt är det viktigt att hålla en professionell distans. Sammanfattningsvis, sångpedagoger anser att relationskompetens kan förbättra och underlätta undervisningen. Om en sånglärare saknar relationskompetens kan undervisningen möjligen hindras.

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers upplevelser av sin yrkesroll i förhållande till arbetsbelastning, stress och ensamarbete. Studien hade en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom sex semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer yrkesverksamma på högstadieskolor i Mellansverige. Resultatet visade att skolkuratorns yrkesroll är flexibel men även otydlig och att det finns en längtan efter en tydligare rollbeskrivning. Det finns även en förvirring kring skolkuratorns uppdrag och många olika förväntningar på skolkuratorn. Att företräda sin profession och sitt perspektiv ensam i skolorganisationen beskrevs som utmanande. Handledning, samverkan med andraskolkuratorer och en stöttande chef belystes som viktigt för arbetet. Arbetsbelastningen beskrevs som varierande men ofta hög vilket bidrog till känslan av otillräcklighet, dåligt samvete och stress som påverkade skolkuratorerna negativt. Skolkuratorerna beskrev mötet med eleverna som något energigivande. Skolkuratorernas arbete beskrevs ofta domineras av ett individfokus där det hälsofrämjande och förebyggande arbetet bortprioriterades, något skolkuratorerna skulle vilja prioritera mer.

Background Today's healthcare administrators have a broad professional role with several tasks and with education spread throughout the country to be able to meet the increased need for administrative expertise in healthcare and the profession has changed markedly since the 1920s. Purpose The purpose of the study is to investigate the importance of care administrators in health careand how other treating care professions perceive care administrators as an asset in their daily work, but also whether there are similarities and differences in the perception of care administration among different treating care professions. Method We used both quantitative and qualitative methods in the data collection, in the form of questionnaires and interviews. The interviews were then compiled in a text analysis where we extracted the important keywords to analyze the results. Conclusion After compiling the information we have collected during our work on our thesis, we have concluded that the care administrator is a well-liked, appreciated and necessary professional role for the entire workflow in healthcare. The integrity of their work and the trust that their colleagues give them are of a very high standard. Healthcare administrators bring both administrative expertise and an information hub where other treating healthcare professionals finds a sense of comfort and security when it comes to information and where to find it. The care administrators also increase the security of patients in terms of minimizing errors that may occur in medical records and lowering the waiting time when the need to visit the hospital arises / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Specialpedagogens yrkesroll och uppdrag kan upplevas otydligt i de styrdokument som staten författar. Det är någonting som påverkar den specialpedagogiska professionen men även synen på yrkesrollen och uppdraget från andra aktörer inom skolan. Specialpedagogen grunduppdrag är det samma oavsett vilken huvudman som ansvarar för skolan. Friskolans vara eller icke vara debatteras i media, vilket lyfter frågan, hur ser specialpedagogernas yrkesroll och uppdrag ut inom friskolan. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och sitt uppdrag inom friskolans sfär. Studien har två frågeställningar som berör specialpedagogens yrkesroll och uppdrag. Empirin har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger verksamma inom olika friskolor. Frirumsteorin användes för att synliggöra de yttre och inre gränserna som sätter ramarna för specialpedagogernas yrkesroll och uppdrag, samt se hur och vilket handlingsutrymme de får däremellan. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag och handlingsutrymmet ser olika ut på de aktuella friskolorna i studien. Det visar sig i att tjänstens utformande påverkar specialpedagogens handlingsutrymme. Det vill säga hur stor del av tjänsten som är riktad mot det specialpedagogiska uppdraget. Resultatet visar på att handlingsutrymmet blir större för specialpedagogen på friskolan om rektor och organisationen också förstår gränserna för yrkesrollen och uppdraget, samt att tid ges till uppdraget. När alla aktörer, specialpedagog, lärare och rektor har en samsyn resulterar det i en position för specialpedagogen inom friskolan som är mer övergripande. Specialpedagogen skapar då ett handlingsutrymme och möjlighet att på organisation-, grupp- och individnivå bedriva ett utvecklingsarbete.

Background: Vaccines is currently only allowed to be administrated by nurses and doctors in Sweden. Since a few years back pharmacies have started to employ nurses hourly in order provide additional vaccination service for the customers. Aim: The aim was to examine pharmacists´ thoughts regarding implementing vaccination as a part of their daily work in Sweden. The main questions in the study were identifying factors that could influence their thoughts and decisions regarding that matter. Methods: A online survey containing 27 questions divided into four categories was created and distributed using google forms. Both the time required to answer the survey and the content of the questions was validated before distribution. The survey was distributed to licensed pharmacists within Kronans Apotek in Sweden on 24-november 2020, answers was accepted for 11 days. The data was analyzed mainly with descriptive statistics and Persons Chi-squared test. Results: A total of 411 forms was returned (44% response rate).The majority of respondents (71%) were either positive or neutral regarding administration of vaccine. In comparison to other age groups, pharmacists aged 20-30 years was more willing to accept vaccination in the professional role. Men (61%) were more willing to implement vaccination than women (46%). Regarding work experience, lowest portion respondents willing to vaccinate was found within the first 2 years and after 20 years of work experience. The fear of needles (25%), increased workload (13%), unexpected allergic reactions(16%) and vaccination not being within the pharmacists’ type of task (21%) was given of the respondents as the most common reasons to not wanting to vaccinate. Conclusions: Despite the mentioned hinders the overall attitude regarding implementation of vaccination was considered positive, specially by men and by younger respondents. None of the other factor was shown to have any huge impact on the respondents regarding that matter.

Syfte: Syftet med denna studie är att ur redovisningskonsultens perspektiv undersöka hur yrkesrollen förändrats till följd av den pågående digitaliseringen. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod där en abduktiv ansats applicerats. Det empiriska materialet samlades in genom 8 semistrukturerade intervjuer och sammanställdes sedan genom en tematisk analys, som tillsammans med den teoretiska referensramen sedan analyserades för att komma fram till slutsatser.   Slutsats: Digitaliseringen har påverkat redovisningskonsultens yrkesroll genom implementering av digitala verktyg och automatiseringen av arbetsuppgifter, vilket anses som tvingande enligt den institutionella teorin. En av de stora följderna är att rådgivning ökat i yrkesrollen, vilket bidragit till att mer krav ställts på redovisningskonsulten ifråga om tillgänglighet och värdeskapande. Den digitala utvecklingen har vidare påverkat tjänsteutbudet och prissättningen, vilket indirekt bidragit till förändrade affärsmodeller. Detta då aktiva förändringar av affärsmodellen inte sker kontinuerligt, utan redovisningskonsulten följer med marknadens efterfrågan. / Purpose: The purpose of this study is to examine from the perspective of the accounting consultant, how the professional role has changed as a result of the ongoing digitalization. Method: The study has applied a qualitative research method where an abductive approach has been applied. The empirical material was collected through 8 semi-structured interviews and then compiled through a thematic analysis, which together with the theoretical frame of reference was then analyzed to reach conclusions.  Conclusion: Digitization has affected the accounting consultant's professional role through the implementation of digital tools and the automation of tasks, which is considered mandatory according to institutional theory. One of the major consequences is that consulting has increased in its professional role, which has contributed to more demands being placed on the accounting consultant in terms of accessibility and value creation. The digital development has also affected the range of services and pricing, which has indirectly contributed to changing business models. This is because active changes to the business model do not take place continuously, but the accounting consultant follows market demands.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare som på olika sätt är aktiva på sociala medier och deras förhållningssätt till användandet av sociala medier inom den egna yrkesgruppen. Studien utgår ifrån Pierre Bourdieus nyckelbegrepp fält och strategier. Målet med studien är att skapa större förståelse för sociala mediers påverkan på lärares yrkesroll och därför har kvalitativa intervjuer använts som metod. Studien innefattar fyra intervjuer med lärare som på olika sätt använder sociala medier i sin yrkesroll. Intervjuerna har sedan analyserats genom en tematisk analysmetod.  Studien visade bland annat att den allmänna inställningen till lärarkonton på sociala medier bland informanterna generellt var positiv. En skiljaktighet gällande åsikter om hur lärarkonton skall brukas framkom dock bland informanterna. Studien påvisade även att relationen mellan lärare och elever påverkats positivt vid användandet av sociala medier, både utanför och i klassrummet. I samband med användandet av sociala medier i sin yrkesroll framkom dock flertal osäkerheter och därför visar resultatet att officiella riktlinjer efterfrågas.

Studiens syfte är att undersöka fritidslärares perspektiv på sin yrkesroll och hur samverkan mellan fritidshemmet och skolan ser ut. I undersökningen presenteras det två frågeställningar som är ”hur talar fritidslärare övergripande om sin syn på sin yrkesroll” och ”hur talar fritidslärare om sin samverkande roll mellan skolan och fritidshemmets verksamheter”. Kvalitativa metoden kommer att använda och semistrukturerade intervjuer för att kunna studera undersökningsområdet. Efter intervjuerna har det analyserats, kategoriserats och diskuterats. De teoretiska utgångspunkterna har varit utifrån Haglunds (2004) struktureringsteoretiska praktiker. Materialet som har samlat in genom intervjuer analyseras med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna som är integrerade, skolinriktade och sociala inriktade praktiker.  I resultatet framkommer det att fritidslärarens yrkesroll är varierande beroende på arbetsplats och det framkommer att fritidsläraren har två olika former av yrkesroller som omfattas av en i skolan och en på fritidshemmet. Det vissa att fritidslärare har något ämne i skolan eller är resurs. Samverkan ser inte ut på samma vis på alla arbetsplatser. En del fritidshem har väldigt bra samverkan med skolan och vissa fritidshem har antigen lite eller ingen samverkan med skolan. Det finns också arbetsplatser där fritidsläran är som en ”vikariebank” för skolan. I diskussionen tas det upp om fritidslärarens yrkesroll och om hur en bra samverkan kan göras för alla.

Kommunikationsavdelningar och kommunikatör som yrkesroll är ett omdebatterat ämne, däremot har kommunikatörer själva inte tagit en lika omfattande del i debatten. Med det som bakgrund väcktes vårt intresse för att studera vad kommunikatörer vid ett svenskt universitet själva anser att deras yrkesroll är. Det teoretiska ramverket utgörs av fyra identifierade roller som en kommunikatör inom offentlig sektor kan tänkas ha, som sedan appliceras på universitets kommunikationsavdelning. Det undersökta materialet består av publicerad verksamhetsplan, kommunikationspolicy samt fem intervjuer med kommunikatörer vid universitetet. Resultaten visar på att aspekter från samtliga fyra roller återfinns vid det undersökta universitetet, om än i olika stor utsträckning. Slutsatsen lyder således att kommunikatörens arbete på universitetet överensstämmer med alla roller, men att det kan tolkas att påverkande och spridande av budskap värderas högst bland universitets kommunikatörer.

Sammanfattning/AbstractWidegren Lantto, Helena (2019). Speciallärarens roll i förhållande till specialiseringen grav språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragSedan år 2011 utbildas speciallärare med specialisering inom grav språkstörning. Tidigare studier visar att måluppfyllelsen hos elever med språkstörning är generellt lägre än hos andra elever. Skolorna uppger att målgruppens behov anses svåra att tillmötesgå och kompetensen kring språkliga svårigheter och hur de bör hanteras i skolan tycks begränsad (SPSM, 2018). Studien vill belysa om och i så fall på vilket sätt speciallärarens kompetens inom språkstörning kommer till uttryck i skolpraktiken.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att synliggöra ett antal speciallärares uppdrag och arbetsuppgifter i förhållande till specialiseringen grav språkstörning. Preciserade frågeställningar:•Vad berättar specialläraren om sina arbetsuppgifter? •Vad berättar specialläraren om sitt uppdrag?•Vad anger specialläraren som orsak till utformningen av uppdraget och arbetsuppgifterna?•Hur svarar arbetsuppgifterna och uppdraget mot specialiseringen grav språkstörning enligt specialläraren? TeoriUppsatsen bygger på en tolkningsinriktad kunskapsteoretisk ståndpunkt. Det innebär att tyngden ligger på förståelse av hur deltagarna i en viss miljö uppfattar sin verklighet. Analysen bygger på en induktiv slutledning av det insamlade materialet. Det insamlade materialet leder fram till identifiering av olika mönster, likheter och skillnader som blir intressanta att söka kunskap och hitta förklaringar till. Tidigare studier visar att måluppfyllelsen är lägre hos elever med språkstörning och skolorna uppvisar svårigheter med att stötta dessa elever i tillräcklig omfattning. Lärarna själva uppger en svårighet i att stötta eleverna och utrycker farhågor gällande sin egen kompetens på området. (Dockrell & Lindsay, 2001). Byström (2018) menar att speciallärarnas uppdrag utifrån examensordningen för speciallärare (SFS 2011-688) kan sammanfattas i undervisning, utredning och utveckling. Byströms studie visar dock att utvecklingsdelen utgör en mindre del av speciallärarens yrkesvardag. Klang, Gustafsson, Möllås, Nilholm och Göransson (2017) visar i likhet med Byströms studie att specialläraren mer sällan deltar i det strategiska långsiktiga arbetet, utan ägnar sig mest åt undervisning och administration. Detta trots att examensordningen för speciallärare (SFS 2011-688) kan tolkas som att specialläraren ska arbeta både förebyggande och åtgärdande med lärmiljön på individ, grupp- och organisationsnivå. MetodStudien bygger på kvalitativa intervjuer med ett antal speciallärare med specialiseringen grav språkstörning. Intervjuerna har sedan transkriberats och därefter analyserats i förhållande till tidigare forskning. ResultatDe förväntade kunskapsbidragen utifrån speciallärarutbildningens examensordning (SFS 2011-688) och informanternas beskrivning av deras arbetsuppgifter och uppdrag överrenstämmer till stor del. De betonas dock olika mycket hos de olika individerna, vilket är rimligt då resultatet pekar på att arbetsuppgifterna till stor del utformas utifrån de olika lokala förutsättningarna och individen själv. Nio arbetsuppgifter identifierades som de tillfrågade speciallärarna uppger att de ägnar sig åt. De tre mest vanligt förekommande och också mest omfattande i tid är: undervisning av enskilda elever, samtal och dokumentation. Majoriteten saknar en arbetsbeskrivning, men ställer sig också tveksamma till hur en sådan skulle kunna utformas för att göra rättvisa till uppdraget. Det framkommer att flertalet upplever att de själva till viss del kan påverka hur uppdraget utformas. Dock betonas vikten av att som speciallärare vara flexibel och möta behoven som uppstår på skolan. Uppdraget påverkas av lokala förutsättningar och styrs främst av elevernas behov, men även styrdokumenten, ekonomi och kollegor nämns. Vilka andra yrkeskategorier som arbetar på skolan, tycks också ha ett inflytande på vilka arbetsuppgifter specialläraren sedan har.Samtliga tillfrågade menar att deras specialisering kommer till användning i det dagliga arbetet och uttrycker att specialiseringen ger kunskap om både konkreta anpassningar och förståelse för var, när och varför svårigheter kan uppstå för elever med språkstörning eller språklig sårbarhet. Lärarnas kompetens handlar också om en ökad förståelse för att inte enbart kunskapskraven kan vara svåra att nå, utan att skolsituationen i stort kan vara utmanande för elever med språklig sårbarhet. Några uppger dock att de inte får användning av sin utbildning och kompetens fullt ut, utan nämner att de exempelvis skulle önska delta i ett mer övergripande och förebyggande arbete än vad de har möjlighet till i dagsläget. I motssats till det menar andra att det är i det mindre sammanhanget med enskilda elever deras kompetens bäst nyttjas.Specialpedagogiska implikationerMycket pekar på att många elever med språkstörning inte får sitt stödbehov tillfredställt i en tillräckligt stor omfattning i skolan. Måluppfyllelsen i skolan är generellt lägre inom den här gruppen jämfört med andra elever. Kartläggningen från SPSM (2018) och även andra studier (Dockrell et al., 2001) visar att skolorna anser att det är svårt att stötta eleverna i tillräcklig omfattning och att kompetensen i skolorna tycks uppvisa brister. För att komma tillrätta med detta skulle det krävas omfattande stöd till skolorna. De olika statliga skolmyndigheterna (SPSM, Skolverket etc) utgör aktörer som bidrar med stöd och kunskap, och det krävs förstås kompetens och medvetenhet hos de personer som direkt ska arbeta med eleverna. Kunskapen och medvetenheten kring att elever med språkstörning inte enbart har språkliga svårigheter behöver vidgas till en förståelse för att även andra kognitiva, sociala och emotionella stödstrukturer kan krävas för att eleven ska lyckas i skolan. Speciallärare med specialiseringen grav språkstörning kan bidra till detta. För att speciallärarnas kompetens skulle komma fler elever till gagn skulle dessa ges möjlighet att arbeta mer skolövergripande och förebyggande. Samtidigt har specialläraren en viktig uppgift i att möta eleven i den direkta undervisningssituationen och ofta i det mindre sammanhanget. Även fler logopeder anställda i skolverksamheten skulle kunna vara intressant att utforska mer som ett möjligt bidrag.