Introduction*The introduction notes worrisome statistics from 2017 that had one in four high-school students either drop out prematurely or fail to achieve passing grades in all their subjects. The importance of the SNE role to remedy this problem is emphasized. However, the profession occasionally lacks legitimacy in the workplace, as it is not statutory, and the role is not always well-understood among principals and general educators alike. Aim*This study examines how the interactions of special needs educators (SNEs) with principals and general educators affect their ability to perform efficiently in their professional role. Theory*In addition to previous research, the study leans on theories pertaining to the establishing of professions, the process of invoking jurisdiction over work tasks and the forming of social bonds between individuals.Method*Semi-structured interviews were conducted with two representatives from each of the three profession, lending to a broader picture given the limited scope of the study. Thematic analy-sis was used to analyze the empirical interview data. Results*Two themes emerged in the results as relevant to the aim of the study: 1. The mandate and support that SNEs receive – or fail to receive - from principals appear to affect their ability to enact their professional role and perform efficiently in it. 2: Social bonds that are forged in the workplace, as well as communication between professions, seem to have bearing on the ability of SNEs to perform efficiently in their professional role. Implications*The study concludes that all three professions prefer that SNEs should work closer to general educators than principals. Because the chief interaction between principals and SNEs was widely considered the granting of mandate and setting of the agenda, it was suggested that SNEs focus primarily on establishing good social bonds and collaborating with general educa-tors in order to increase their chances of positively impacting the workplace. While recognizing its limited scope, this study proposes that research focus more on the potential benefits of statutory status for SNEs. In view of how the study correlates fairly well with previous research, in cases going back several decades, it is further suggested that efforts be made into allowing research greater influence on how the profession is enacted and orga-nized. As a final recommendation, closer cooperation between SNE, principal and general educator programs in higher education is viewed as favorable in order to promote interprofes-sional understanding and collaboration in the workplace.

Sammanfattning/AbstractSandström, Johan (2018). Skolledares bild av specialpedagogen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragUppsatsen ämnar bidra till förståelse för hur rektorer ser på specialpedagogrollen och hur speci-alpedagogen kan nyttjas i skolans kring specialpedagogiska frågor på en individ-, grupp- och organisationsnivå. Syfte och frågeställningarUppsatsens syfte är att undersöka hur skolledare ser på specialpedagogen och dennes funktion i skolans verksamhet. Då en mer utförlig arbetsbeskrivning saknas i officiella styrdokument blir rektorn, som leder och fördelar arbetet inom skola, och dennes tolkning och förståelse för speci-alpedagogen, avgörande för hur specialpedagoguppdraget utformas.Uppsatsen utgår från följande frågeställning:•Hur uppfattar skolledare specialpedagogens kompetens, funktion och roll i verksam-heten?TeoriStudiens teoretiska ansats lutar sig mot systemteori och fenomenologisk analys. MetodUppsatsen utgår från en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden är semi-strukturerade in-tervjuer som genomförts med fem skolledare, varav tre är rektorer och två biträdande rektorer. Fyra av de intervjuade skolledarna är verksamma på gymnasienivå och en på grundskolan i högstadiet. ResultatResultatredovisning är kategoriserad i fyra huvudteman: specialpedagogens funktion, specialpe-dagogens arbetsuppgifter, skolledarnas egna erfarenheter av specialpedagoger och hur skolle-darna ser på framtiden för specialpedagoger. Sammanfattningsvis ger rektorerna överlag en bild av specialpedagogen som att ha en viktig roll i verksamhetens organisatoriska arbete, även om det mer praktiska av hur ett sådant arbete struktureras inte blir synlig under intervjuerna.Specialpedagogiska implikationerUppsatsen ämnar belysa hur skolledarna ser på specialpedagogens funktion i svensk skola och i sin egen verksamhet. Rektorernas uppfattning och vision är av stor betydelse för hur den speci-alpedagogiska verksamheten formas, även om denna inte är allenarådande. Faktorer som lärarna (och deras arbetsbelastning) samt budget och resursfördelning har också påverkan för hur arbe-tet utformas. För att specialpedagogen ska kunna göra ett arbete som speglar den kompetens som utbildningen ger är det därför viktigt att rektor och specialpedagog delar denna syn, men även att lärarna i verksamheten upplever att det organisatoriska arbetet har legitimitet.

Syftet med den här litteratur- och enkätstudien är att söka efter svar på varförspecialpedagoger ofta får arbetsuppgifter som inte överensstämmer med examensordningen ochdelar av den specialpedagogiska utbildningen. För att nå syftet har följande frågeställningarformulerats: Vilka faktorer kan ha orsakat förvirringen kring specialpedagogens roll? Vilka lösningar kan vara tänkbara för att få bukt med förbistringen kring vad enspecialpedagog ska och bör göra?Metoden är en mixed method med både kvantitativ och kvalitativ ansats. En litteraturstudiesom undersökte åtta artiklar genomfördes, samt en enkätundersökning med specialpedagoger,speciallärare, och rektor på en och samma skola.Teorin som använts för att förklara specialpedagogens yrkesroll i utveckling är TomasBrantes professionsteori.Resultatet som blir mest synligt i litteraturundersökningen är att en majoritet av allskolpersonal verkar tycka att det varken finns en skillnad på specialpedagoger och speciallärareeller att det är nödvändigt med en sådan skillnad. Flera specialpedagoger upplevde att debegränsades av okunskapen kring deras yrkesroll. Väldigt få specialpedagoger är involverade iarbetet med skolutveckling i tillräcklig grad för att uppfylla examensordningen. Svaren frånenkätundersökningen var annorlunda än litteraturstudien. Respondenterna ienkätundersökningen tyckte att deras uppdrag och roll anpassades efter deras kompetens, ochvar även villiga att ha undervisning. Rektorns svar var snarlika. Professionsteorin visar attspecialpedagogyrket har drag av både semiprofession och preprofession, med en tendens åtsemiprofession.Slutsatsen är att specialpedagogens roll tycks vara beroende av behov och förväntningarfrån kollegor och ledning. Den syn på specialpedagoger som många bland skolans personalfortfarande har är föråldrad, baserad på examensordningar och uppdragsbeskrivningar som är25 år gamla. Därför har specialpedagogen fortfarande svårt att få arbeta mer med skolutvecklingän direkt undervisning.

Förväntat kunskapsbidragBåde förstelärare och specialpedagoger tilldelas mandat att driva skolutvecklingsarbete. I detta arbete undersöks vad de olika yrkesgrupperna har för syn på skolutveckling och hur deras syn på skolutveckling kan förstås utifrån professionsteori och därmed ge förklaringar om att det inte enbart handlar om en maktkamp mellan yrkesgrupperna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka förstelärares och specialpedagogers syn på skolutveckling med avseende på att specialpedagoger har en utbildning för att bedriva skolutveckling vilket inte förstelärare har. Studien syftar även till att undersöka hur dessa två yrkeskategorier uppfattar begreppet skolutveckling och hur deras uppfattningar om begreppet kan förstås utifrån deras olika yrkesuppdragFrågeställningar är•Hur uppfattar specialpedagoger och förstelärare begreppet skolutveckling?•Hur kan specialpedagoger och förstelärares uppfattningar om skolutveckling förstås utifrån deras olika yrkesuppdrag?TeoriStudien bygger på ett professionsteoretiskt ramverk. Utifrån Abbot (1988), Brante (2014) och Timperley (2013) kommer studien att belysa hur specialpedagogers och förstelärares uppfattningar om skolutveckling kan förstås. Abbott (1988) används när det uppstår konkurrens kring arbetsuppgifter. Brante (2014) belyser hur en robust profession skapas genom att vetenskap och praktik har samma modell av det ontologiska objektet. Och Timperley (2013) används för att analysera förstelärares och specialpedagogers bild av skolutveckling i avseende om de båda grupperna har en akademisk förankring av skolutveckling. Metod Undersökningen är uppbyggd på ett antal kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Eftersom flera olika personer blev intervjuade behövdes det en viss struktur på intervjun och därmed passade det bra med en intervjuguide (Bryman 2011).ResultatResultatet i min studie visar att specialpedagoger och förstelärare försöker hävda att skolutveckling är en arbetsuppgift som tillhör dem och att de båda yrkeskategorierna verkar tilldelas mandat från rektorerna. Det saknas en entydig definition av vad begreppet skolutveckling står för vilket medför att det uppstår svårigheter att skapa en jurisdiktion för de båda yrkesgrupperna.Specialpedagogexamen vilar också på ett politiskt beslut, men yrkesrollen har funnits längre tid och har därmed haft större möjlighet att påverka yrkesrollen att bli mer professionslik. Förstelärare är en yngre roll, vilket talar emot att de skulle ha mer mandat jämfört med specialpedagoger, å andra sidan kan förstelärare ingå i yrkeskategorin lärare som har en starkare profession än specialpedagoger. Lärare har hävdat en del uppgifter som alla är överens om och därmed kan man se försteläraren som lärare fast bara lite mer lärare och lite bättre? Försteläraren är även formell i det avseende att yrkesrollen kräver legitimation och att uppdraget är tydligt förankrat av staten och även mer lättförståelig än specialpedagogens tredelade kompetens. Specialpedagogernas profession påverkas sannolikt negativt av att det tycks råda skilda uppfattningar om vad de gör och att de inte har lyckats hävda att somliga arbetsuppgifter tillhör dem. Det har inte skapats någon autonomi i yrket.ImplikationerI studiens intervjuer var det ingen av förstelärarna som nämnde specialpedagogerna när vi pratade om vilka funktioner som är viktiga i ett skolutvecklingsarbete. Detta trots att samtliga informanter visste om att studien genomförs som ett examensarbete inom specialpedagogutbildningen. Kan det vara så att medvetenheten om specialpedagogens kompetens är för låg ute på arbetsplatserna? Det hade varit intressant att fundera på hur man kan öka medvetenheten om specialpedagogens yrkesroll ute på skolorna.Nyckelord: Förstelärare, professionsteori, specialpedagoger, skolutveckling, yrkesroll

Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare erbjuder goda möjligheter till arbete dådet på många håll finns en brist på utbildade vägledare inom skolväsendet. Undersökningarvisar att studie- och yrkesvägledare upplever en ansträngd arbetssituation och begränsadekarriär- och utvecklingsmöjligheter.Syftet med studien är ta reda på hur studie- och yrkesvägledare som nyligen tagit examenser på sin karriärväg från utbildning till nuvarande arbetsplats. Lön, arbetsplatsensgeografiska läge och arbetsuppgifter är troligen betydelsefulla faktorer i sammanhanget,men dessa bör sättas i ett större sammanhang. Tre frågeställningar har tagits fram för attgöra studien undersökningsbar. Frågorna berör hur studie- och yrkesvägledare som nyligentagit sin examen upplever sitt yrke och sin yrkesroll, vilka faktorer som är avgörande förstudie- och yrkesvägledarnas val av arbetsplats och hur väl deras förväntan stämmer medyrket. I studien har metodtriangulering använts, det vill säga en kombination av kvalitativoch kvantitativ metod. Patton & McMahons Systemteori användes för att analysera studien.Resultatet i studien visar att lönen är en viktig faktor och att påverkansfaktorer somarbetsplatsens geografiska läge och arbetsuppgifter har en betydande roll dåarbetsmarknaden för utbildade studie- och yrkesvägledare är god vilket det finns enmedvetenhet om. Studien visar även att studie- och yrkesvägledare uppfattar att det finns enviss okunskap kring yrkesrollen och att det är viktigt att utrymme till kärnuppdraget ges.

Denna studie tar sin utgångspunkt i sex fritidshemslärares upplevelser kring hur samarbetet fungerar mellan skola och fritidshem. Syftet med studien är att öka kunskapen och förmedla i vilken omfattning samverkan sker och vad som anses vara en bra respektive en mindre bra samverkan mellan yrkesprofessionerna. Kvalitativa intervjustudier är det metodval vi har använt för att ta oss an detta arbete. Intervjuer med verksamma fritidshemslärare har genomförts på tre olika skolor i en större stad i Skåne. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för studien kopplas till samverkan. Vi kommer att utgå ifrån organisationsteorin och de centrala begreppen formella- och informella dimensioner, organisationskultur och professionsidentitet. Resultatet i denna studie visar att uppfattning och tolkning om samverkan skiljer sig åt mellan skolorna och fritidshemslärarna. En fritidshemslärares roll kan variera från att vara aktiv i klassrummet med lärare eller hålla i egen undervisning i hel- eller halvklass. Det empiriska materialet visar att ett bra samarbete mellan skola och fritidshem sker när det finns tydligheter om vad ens arbetsuppgift är och när det finns intresse av att arbeta tillsammans. Det hinder som främst framkommer i studien är brist på planeringstid, framförallt ihop med lärarna. Ledning och rektor anses ha en betydande roll för att samverkan ska fungera. Detta handlar om att rektorerna måste vara tydliga i vad fritidshemslärarens arbetsuppgifter är och vara insatt i fritidshemsverksamheten, vilket majoriteten av våra informanter anser att deras rektorer är.

AbstractDetta examensarbete handlar om fritidspedagogernas upplevelser och förväntningar på det egna yrket och hur de förhåller sig till de olika förväntningar som riktas mot deras yrke, och om dessa förväntningar har motsvarats när de väl började arbeta, samt om hur de ser på framtiden gällande yrket som fritidspedagog. Vi ville i likhet med andra tidigare studier men även utifrån våra egna upplevda erfarenheter, ta reda på varför fritidspedagoger upplever svårigheter med att tolka sina arbetsuppgifter under skoltid, men även varför detta fenomen hindrar dem från att hävda sin profession. Utöver detta ville vi också ta reda på varför fritidspedagoger upplever att deras kompetens inte tas tillvara som de hade velat. För att kunna utforska detta fenomen har vi intervjuat sex fritidspedagoger på tre olika skolor i Skåne. Vidare har vi i studien använt oss utav av professionsteoretiska perspektiv, rollteorier, maktteorier samt Wengers sociala lärandeteori. Dessa teoretiska perspektiv har hjälpt oss att analysera vårt empiriska material, för att ta reda på hur fritidspedagogerna förhåller sig till professionen och de olika roller som de ställs inför i det dagliga arbetet, samt hur de förhåller sig till maktfördelningen i organisationen. Det har även hjälpt oss att lyfta fram den pedagogiska dimensionen, genom att bland annat synliggöra fritidspedagogernas syn på lärande. Utifrån vårt empiriska material och den tidigare forskningen framgår det att fritidspedagoger än idag upplever att det finns en oklarhet kring deras arbetsuppgifter under skoltid och att de fortfarande upplever att deras kompetens inte tas tillvara som de hade velat. Vi har därför kommit fram till att fritidspedagogernas förväntningar har motsvarats till viss del men att det finns en del utmaningar kvar för att de ska kunna hävda sin profession. Samverkan mellan klasslärare och fritidspedagoger behöver bli bättre och samtidigt behöver rektorer, bildningsförvaltningen och högskolorna arbeta mer långsiktigt och hitta olika strategier för att fritidspedagoger ska få bättre förutsättningar att hävda sin profession i likhet med andra lärarkategorier. Nyckelord: Fritidspedagog, profession, yrkesroll, uppdrag, yrkesidentitet, fritidshem

I denna kvalitativa studie har GDPR-lagens införande i- och påverkan på förskolan studerats. Vi har utgått från en frågeställning, och sett på denna utifrån olika perspektiv. Det första fokuset i studien ligger på hur förskolorna har valt att implementera lagen i deras verksamhet. Med detta menas om personalen fått utbildning och/eller bara information om lagen. Samtidigt har vi belyst förskollärarnas reaktioner till lagen och vilken betydelse detta utgör för det fortsatta arbetet. Det andra fokuset är hur förskolepersonalen behövt ändra sitt arbetssätt efter införandet av GDPR. Här har vi valt att diskutera element såsom samverkan, digitalisering, dokumentation och yrkesroll. I resultatet framgår det skilda meningar om vad GDPR-lagen skapat för konsekvenser, både gällande yrkesrollen och även den generella förståelsen för lagen. Empirin, som samlats in med hjälp av sex stycken intervjuer, analyseras i resultatdelen med hjälp av olika teorier. Dessa utgår ifrån organisationskultur, ledarskap, yrkesprofession, förändringsprocesser och inlärningsteorier, samt kommunikation. I studiens diskussionsdel kommer begreppen technostress och technoapati ställas i relation till varandra, samt till förskolan som den ser ut idag.

Fritidshemmet har utgjort en del av skolans sfär sedan slutet på 1990-talet. Sedan fritidshemmetsinkludering iskolan finns det fortfarande inte tydliga riktlinjer på hur fritidshemslärarens tjänstgöring ska se ut under den obligatoriska skoldagen. Innan fritidshemmets implementering i skolan, fick dåvarande fritidspedagoger möjlighet att utöva sina yrkeskompetenser gällande fritidshemsdidaktiken. Dessa kompetenser som de besitter kan vara praktiskt arbete i exempelvis matematik, utomhuspedagogik eller social träning i form av värdegrundsarbete. Idag, däremot, existerar dessa fritidshemsdidaktiska arbetsuppgifter enbart som ett önskemål hos många fritidshemslärare. Vi har därmed valt att undersöka vilka dessa perspektiv på utförandet av fritidshemsdidaktiken under den obligatoriska skoldagen samt i vilken utsträckning fritidshemslärare har möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter. Med utgångspunkt i fritidshemsdidaktiken, har vi med en kvalitativ intervjustudie och hermeneutiken analyserat hur fritidshemslärare tolkar och förstår          fritidshemsdidaktiken samt vilka perspektiv de har kring utövandet av sina fritidshemsdidaktiska kompetenser under den obligatoriska skoldagen. Resultatet av vår studie visar att verksamma fritidshemslärare önskar att gå tillbaka till de arbetsuppgifter de hade i början av sin karriär, tiden innan fritidshemmets implementering i skolan, där de fick möjlighet att utnyttja sina kompetenser under hela sin arbetsdag. Dessa önskemål samt perspektiv inkluderar mycket av fritidshemmets byggstenar vilka kan summeras i fritidshemmets centrala innehåll i läroplanen. I nuläget verkar det svårt för majoriteten att påverka sin situation samt få igenom sina önskemål. Istället görs arbetet mestadels på skolans premisser där fritidshemslärare används för att få skoldagen att fungera. Detta har kommit att resultera i en dubbel yrkesroll där de under dagtid ska rätta sig efter formella  sammanhang medan de på eftermiddagen ska ägna sig åt ett mer informellt sammanhang. / <p>2020-06-08</p>

Under utbildningens gång och utifrån tidigare arbetslivserfarenheter samt praktik i fritidsverksamhet har vi lagt märke till att yrkesrollen för lärare i fritidshem ser olika ut, och värdesätts olika beroende på vem man pratar med. Lärare i fritidshem har en yrkesroll som inte är konkret definierad i Skolverkets dokument och vad en lärare i fritidshem har för roll under den obligatoriska skoltiden verkar variera mycket. Med bakgrund i detta vill vi ta reda på mer om hur synen på fritidshemsläraren och hens uppdrag är. Syftet med vår studie är att få ökad kunskap och förståelse för hur olika yrkesgrupper i skolan ser på fritidshemsläraren och hur hens kompetenser används under den obligatoriska skoldagen. Studien har gjorts utifrån frågeställningar om vad fritidshemslärarens arbetsuppgifter är, vad de har för kompetenser och hur dessa tas tillvara på samt hur fritidshemslärarens yrkesroll uppfattas. Teoretiska begrepp som är relevanta för vår studie, till exempel komplettering och status, förklaras. Empirin har samlats in genom intervjuer med rektorer, grundlärare och fritidshemslärare på två kommunala grundskolor i södra Sverige. Resultatet av studien tyder på att fritidshemslärarens uppdrag under den obligatoriska skoltiden är minst sagt varierande, och att många av informanternas svar är relativt lika gällande mycket men att det också skiljer sig på vissa områden. De är eniga om att fritidshemsläraren ska vara ett komplement till den obligatoriska skolan och att fritidshemslärarens kompetenser bland annat är praktisk undervisning, men inställningen till hur hen kan vara ett komplement varierar. Till exempel så är fritidshemslärarna tydliga med att de inte vill vara "hjälplärare", medans grundlärare och ledning inte verkar tycka att det skulle vara ett så stort problem och en fritidshemslärare agerade hjälplärare i klass.