Studiens syfte är att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vård och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna på arbetsplatsen? Vi speglar även den ordinarie personalens tankar och känslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur påverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de på vikarien och hur förändras deras arbetssituation?

Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio länder och det är ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. Syftet var att undersöka vilka kunskaper patienter i åldersgruppen 50 - 65 år har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. Frågeställningarna var "vilken kunskap har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod. Resultatet visade att respondenterna lyfte fram tandhygienisternas förebyggande arbete inom tandvården och vikten av regelbundna besök för att i möjligaste mån undvika reparativa åtgärder. De hade relativt goda kunskaper om de arbetsuppgifter och behandlingar tandhygienister utför och respondenterna lyfte fram att tandhygienistbehandling har haft en positiv påverkan på deras munhälsa. Respondenterna hade som gemensamt önskemål att tandvården kallade dem till besöken istället för att själva sköta besöksintervallen. Med den information som kom fram genom denna studie är en slutsats att tandhygienistprofessionen och dess förebyggande uppgifter bör synliggöras mer i samhället genom till exempel mer utåtriktad verksamhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, synen på journalistyrket skiljer sig åt mellan japanska journalister och journalistikstudenter. Uppsatsen undersöker även journalisters och journaliststudenters uppfattning om japanska mediers bevakning av mänskliga rättigheter. Det japanska mediesystemet är på flera sätt olikt det svenska och Japan kritiseras ofta för brister i sitt arbete för mänskliga rättigheter. De frågor som ställs är ”Hur skiljer sig japanska journaliststudenter från landets arbetande journalister i synen på: journalistyrket; journalistikens villkor i Japan; journalistikens roll i samhället; bevakningen av de mänskliga rättigheterna i Japan”.  Inledningsvis presenteras dagens japanska mediesystem. Bakgrundsdelen ger en överblick över den japanska journalistiken framväxt. Dessutom ges en bild av situationen för de mänskliga rättigheterna i Japan. Den tidigare forskning jag använt mig av består av tankegångar och forskning kring journalistiken i relation till professionsbegreppet samt tidigare undersökningar av journalisters och journaliststudenters attityder till yrke och yrkesroll. Det empiriska materialet har samlats in genom en enkätundersökning till 69 journaliststudenter samt 22 journalister. Resultatet av studien visar att skillnader finns mellan studenter och journalister i synen på journalistyrket. Studenterna tror att källor, framför allt från den politiska sfären, har stor påverkan på nyhetsinnehållet. Journalisterna anser istället att de själva tillsammans med redaktörerna på tidningarna har en hög grad av autonomi. Vidare anser studenterna att namnpublicering i många fall bör undvikas, journalisterna är inte alls lika restriktiva. Journalisterna ser inte alls det japanska pressklubbssystemet kisha kurabu som ett problem medan 25 procent av studenterna pekar ut kishaklubbarnas inflytande som japansk medias enskilt största problem. Både bland journalister och journaliststudenter anser en överväldigande majoritet att bevakningen av mänskliga rättigheter borde utökas.

Ledarskapet är en del av sjuksköterskans arbete och ingår i sjuksköterskans profession. Sjuksköterskestudenterna behöver vara förberedda för rollen som arbetsledare. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin framtida yrkesroll som arbetsledare. Datamaterialet består av intervjuer med tio sjuksköterskestudenter som studerar på en högskola i Västsverige.  Åldern på sjuksköterskestudenterna varierar mellan 22 och 38 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades. En kvalitativ analysmetod valdes för att analysera insamlad data. Efter genomförd analys kunde fyra huvudkategorier urskiljas. Huvudkategorierna är sjuksköterskans ansvar, samarbeta, förberedelse och personlig lämplighet. Under dessa huvudkategorier framkom åtta underkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskestudenterna upplever att de inte är tillräckligt förberedda för rollen som arbetsledare. Sjuksköterskestudenterna anser att sjuksköterskans ansvar innebär att ge information och undervisning till patienter, studenter och kollegor samt att leda och fördela arbetet. Sjuksköterskestudenterna upplever att samarbete innebär att arbeta tillsammans med alla yrkeskategorier, vara flexibel samt att verka för en god kommunikation i arbetslaget. De upplever att de saknar ledarskapsutbildning och pedagogiska kunskaper. Sjuksköterskestudenterna anser att personlig lämplighet påverkar ledarskapsrollen. / Leadership is part of the nurse's work and included in the nurse profession. Nursingstudents need to be prepared for the role as a leader. The aim of the study is to describenursing students’ perceptions of their future professional role as a leader. The data materialconsists of interviews with ten nursing students studying at a college in western Sweden.The age of nursing students varies between 22 and 38 years. The interviews were recordedand transcribed. A qualitative analysis method was chosen to analyze the data gathered.After the analysis were four main categories identified. The main categories are the nurse'sresponsibility, cooperate, preparation and personal quality. Under these main categoriesemerged eight subcategories. The result shows that nursing students perceive that they areinadequately prepared for the role as a leader. Nursing students believe that the nurse'sresponsibility to provide information and education to patients, students and colleagues andto lead and share the work. Nursing students felt that collaboration involves workingtogether with all professions, be flexible and to promote good communication in the team.They feel that they lack management training and educational skills. Nursing studentsthink that personal quality affect leadership role.

Syfte med detta arbete är att utifrån ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vård och omsorgssektorn. Ansatsen i studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med personal inom vård- och omsorgssektorn samt fältanteckningar. Vi har utgått från fenomenologin vilket innebär att empirin och analysen utgår från våra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som används i analysen utgår från bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet. Studien visar att begreppet omsorg är svårt att definiera och saknar klara gränser, då omsorg är kontextbundet och beroende av de många relationer som existerar i omsorgssituationen och påverkar den omsorgs som ges. Detta innebär att förväntningarna på omsorgens karaktär skiljer sig åt, då olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende på individers olikhet och aktuell situation. I arbetet som följer belyser och problematiserar vi en del av alla de möjliga aspekterna av begreppet omsorg.

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till varför människor söker sig till sjuksköterskeyrket samt att ta reda på sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vad som är sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Syftet var också att ta reda på studenternas föreställningar kring yrket. Metod: Studiens design var av en deskriptiv tvärsnittstyp. Data samlades in genom en enkätundersökning bland de sjuksköterskestudenter (n=94) i termin ett vid Uppsala Universitet som var närvarande under en helklassföreläsning i februari 2009. Svarsfrekvensen var hög (n=90). Resultatet sammanställdes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Resultatet visar att det som främst lockar dagens sjuksköterskestudenter till yrket är viljan att arbeta med människor och att utbildningen ger möjlighet till vidareutbildning inom yrket. Studenterna ansåg att sjuksköterskans viktigaste egenskap var att vara kunnig, samtidigt som hon ska vara empatisk och trygg. Studenterna trodde att en av de mest förekommande företeelserna för sjuksköterskan på en vårdavdelning var dokumentation. Slutsats: Resultatet visar att studenterna söker sig till utbildningen av olika orsaker och att deras uppfattningar om vad som är en bra sjuksköterska och vad yrket innebär är skiftande. Majoriteten är dock överens om att yrket är mångsidigt och kräver en bred kompetens samt en förkärlek till att hjälpa människor.               Nyckelord: omvårdnad, sjuksköterskestudenter, uppfattningar, förväntningar, yrkesroll / Abstract Aim: The aim of this study was to investigate the reasons for application to nursing school and to find out the students' perceptions about what the nurse characteristics are. The aim was also to examine nursing students' perceptions about the profession. Method: The study design was descriptive cross-sectional. Data were collected through a survey among nursing students (n = 94) in the first term at Uppsala University who attended at a whole class lecture in February 2009. The response rate was high (n = 90). The results were compiled in the descriptive statistics program SPSS. Findings: The findings show that the main attraction to the profession among nursing students today is the willingness to work with people, and the fact that the education provides opportunities for further studies in the profession. The students felt that the nurse's main characteristics was to be knowledgeable as well as empathetic and safe. The students' thought that one of the most common phenomenons in a ward was documentation.   Conclusion: The findings show that students are applying to nursing school for various reasons and that their perceptions of what a good nurse is and what the profession entails is vary. The majority, however, agree that the profession is diverse and requires a broad expertise and a passion to help people.               Key words: nursing, nursing students, perception, expectations, role of profession

Syftet med denna observationsstudie är att belysa den diskrepans mellan elevassistenters yrkesroll och funktion som vi uppmärksammat ute på fältet men också i den tidigare forskningen. Studien baseras på observationer av 5 assistenter i den integrerade förskolan och skolan samt på en innehållsanalys av 16 stycken platsannonser på arbetsförmedlingens hemsida. Resultatet har analyserats utifrån ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv där de huvudsakliga analysverktygen har varit begreppen systemisk obalans och logiska nivåer. Analysen har visat att assistenten rör sig mellan olika logiska nivåer i skolans system. Detta kan vara en bidragande faktor till att otydligheten i assistentens yrkesroll är stor.   Resultatet av den genomförda innehållsanalysen visar att de kompetenskrav arbetsgivarna eftersöker är diffusa och ger utrymme för tolkning. Kraven baseras på personlig lämplighet och kraven på utbildningskompetens är låga. Slutsatsen av denna studie är att elevassistentens arbete bör regleras i skolans styrdokument samt att otydligheten i assistentens yrkesroll till viss del skulle kunna vägas upp med tydliga arbetsbeskrivningar och högre krav på utbildningskompetens.

Syftet med studien var att belysa hur studie- och yrkesvägledare beskriver tjänsteomfattningens inverkan på yrkesrollen. Den metod som användes var kvalitativ och sammanlagt genomfördes fem intervjuer. En studie- och yrkesvägledarutbildare med lång erfarenhet av både yrket och utbildningen intervjuades för att ge ett övergripande perspektiv på studie- och yrkesvägledares yrkesroll och dess problematik. För att få mer specifika kunskaper kring studie- och yrkesvägledares uppfattning om tjänsteomfattning intervjuades fyra studie- och yrkesvägledare från Samlad vägledning i Uppsala kommun. Resultatet visar att vägledarna i undersökningen anser att deras uppdrag som vägledare är att hjälpa eleverna att hitta sig själva och hjälpa dem att finna en utbildning som passar deras behov. Samtliga vägledare, oavsett om de hade en stor tjänst eller en liten tjänst, önskade att de hade möjlighet att utföra mer i sitt arbete. Avslutningsvis drogs slutsatsen att vägledarna har samma syn på vad yrkesrollen innebär och vad som är det huvudsakliga uppdraget. Vad de däremot har möjlighet att utföra i sitt arbete skiftar beroende på tjänstens omfattning. / This study’s aim was to investigate how career counsellors describe the work conditions affect of their professional role. The method used in the study was qualitative and in total five respondents were interviewed. To get an overview of career counsellors’ professional role and its complexity an educator with long experience of career counselling was interviewed.  In addition four career counsellors from an organisation in Uppsala called Samlad vägledning shared their thoughts of the professional role and experiences of their work conditions. The results show that the career counsellors’ found the aim of their work is to help pupils find themselves, their interests and their goals and to help them find an education which fulfil their dreams. All career counsellors in this study wished they had the opportunity to accomplish more in their work than they do under their current work conditions.   Finally the conclusions show that all the respondents share the same view of the aim of career counsellors’ work. However what the career counsellors in fact are able to do in their professional role depend on their work conditions.

Inledning: Hörapparatsutprovning är en stor del av audiologisk rehabilitering. Flera intresseorganisationer inom hörselområdet har dock påtalat att det förekommer skillnader rörande utbildningsnivån hos hörselvårdpersonal inom Europa samt att tillhandahållen hörselvård i vissa fall är bristande. Syfte: Att jämföra hörapparatsutprovningsprocessen i ett urval av Europeiska länder. Fokus ligger på att belysa vilka yrkesgrupper som är involverade i hörseldiagnostik och hörapparatsutprovning samt vilken utbildningsnivå dessa har. Utöver detta kommer ländernas finansiering av hörapparater undersökas. Eventuella likheter och skillnader mellan länderna kommer sedan diskuteras ur ett patient perspektiv.Metod: En integrativ litteraturstudie har genomförts. Resultat: En jämförande beskrivning av de yrkesgrupper som patienter träffar under hörapparatsutprovningsprocessen i de studerade länderna samt vad hörapparaterna där kostar patienterna. Resultaten visar vidare att audiologiutbildningar varierar i omfattning mellan länderna, från 11-månaders yrkesutbildningar till 5-åriga universitetsutbildningar. Finansieringen av hörapparater i respektive land varierar också från gratis offentlig hörselvård till att patienten själv får betala hela kostnaden hos privata hörselkliniker. Slutsats: De skillnader i audiologiutbildning och finansiering av hörapparater som observerats motiverar fortsatt utvecklingsarbete inom området för att uppnå en likvärdigare hörselvård inom hela Europa.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll vid demensutredningar. Inklusionskriterierna för deltagarna var yrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter som arbetar med demensutredning. Deltagarna valdes genom ett ändamålsenligt urval och även ett snöbollurval tillämpades. De sex arbetsterapeuterna som deltog i studien var verksamma inom primärvård, slutenvård och öppenvård på minnesmottagning. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: en betydelsefull roll, en del av teamet, generella arbetsuppgifter, specifika arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter . Ur kategorierna framstod ett övergripande tema, en del av en helhet. Resultatet påvisade att deltagarna i studien upplevde att de har en viktig roll vid demensutredningar samt att deras bedömningar behövs för att ställa diagnos. Samtliga deltagare arbetade i team av olika sammansättningar. Demensdiagnostiseringen är ett pusselläggande som kräver bidrag från flera yrkeskategorier. Deltagarnas huvudsakliga arbetsuppgift var att utföra bedömningar av patientens aktivitets- och kognitiva förmåga. Aktivitetsbedömningar genomfördes i syfte att erhålla en uppfattning om personens förmågor. Samtliga deltagare hade tagit del av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Mer tid var en av synpunkterna som framkom när deltagarna beskrev sina utvecklingsmöjligheter.