Elon saknar ett effektivt system vad gäller artikelplacering på lagret. Inkommande artiklar placeras på de platser där möjligheten finns att ta emot hela den inkommande volymen. Syftet med examensarbetet har två delar. En del är att ta fram en tydlig metod för Elon att använda vid en frekvensläggning samt att genomföra den valda metoden för 12 månader. Den andra delen är att simulera den totala körsträckan för truckförarna före och efter en frekvensläggning för det första kvartalet år 2021 med målet att uppnå en minskad körsträcka på 10 %. Arbetet ska även resultera i en färdig programmeringskod i Python som Elon ska kunna använda vid framtida simuleringar. Arbetet inleddes med en litteratursökning av relevanta metoder och tekniker som ska vara till grund för den frekvensläggning som genomförs i arbetet. De forskningsmetoder som identifierades och valdes var Design Research Methodology samt datainsamlingsteknikerna Litteraturstudie, Dokumentstudie, Intervju och Observation. Efter att en litteraturstudie genomförts valdes metoden ABC-analys som metod för frekvensläggning. Arbetet resulterade i en metod för frekvensläggning som innehåller fem steg som företaget bör följa och som beskrivs djupare i rapporten. ABC-analysen resulterade i att samtliga artiklar på lagret klassificerades i A-, B- eller C-klass efter uttagsfrekvens och ett platsbehov för varje klass beräknades. Den simulerade plockningen efter en frekvensläggning resulterade i en minskad körsträcka på 21,09 %. Arbetet kan utvecklas ytterligare genom att ta hänsyn till vilka portar det körs mer frekvent till, identifiera artiklar som ofta körs tillsammans och placera nära varandra, anpassa lagret efter kampanjvaror och dess tidsperioder samt om möjligt kunna torrköra plockning efter genomförd frekvensläggning i lagrets WMS som då resulterar i en noggrannare simulering. / The company Elon Group AB lacks an effective method when it comes to product placement within the warehouse. As of now incoming products are placed where storage space is available. The purpose of this work can be divided into two parts. One part is to create a method that Elon can use when placing their products using picking frequency, this method will be used in practice during this thesis when placing products using picking frequency for a period of 12 months. The second part of this thesis is to simulate the accumulated distance forklift drivers have driven before and after slotting by picking frequency for a period of 3 months. The goal is to accomplish a 10% decrease in driving distance after slotting has been made. The simulation requires a code in the programming language Python which is part of the thesis. The work started with a literature review to help choose the right methods. The methods that were identified and used were Design Research Methodology, literature study, document study, interviews and observations. After the literature study was made an ABC-analysis was chosen specifically as the method for conducting the slotting. The work resulted in a five step-method. The ABC-analysis resulted in all of the products being given a class (A, B or C) and the required number of storage bins for the different classes were calculated. The simulation showed a decreased driving distance of 21,09 %. The work can develop by taking into account that the exit-ports in practice do not ship out an equal amount of goods, identifying which products that are often picked together and placing them near each other, taking into account campaign products and if possible dryrun the warehouse WMS after slotting to obtain more accurate data.

<p>The purpose of this thesis is to create a model of how to organize the placements of articles in an automated storage system in order to reduce time and cost related to the extractions. The model was developed during an investigation at a case company, and a comprehensive study of the material handling identified bottlenecks, whereof one was chosen to be further investigated: the automated storage system. The automated storage system is newly installed equipment, which required new working methods to be incorporated to the already existing working environment. The ABC-analysis was used in order to motivate how the articles should be placed in the automated storage. The goal for the new way of handling material was to put as little effort as possible on time related to the extraction of material. This due to the realization of material handling processes being a huge contributor to waste activities. This resulted in the development of the model and the suggestion that is given to the case company is to place the most frequent extracted articles close to the users. However, advantages must be held against disadvantages of rearrangements since the material handling will not be eliminated totally due to smaller improvements.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att skapa en modell för hur man ska organisera artikelplaceringar i ett automatiserat lagersystem för att reducera tid och kostnad relaterat till uttag av material. Modellen skapades genom en undersökning på ett fallföretag, en omfattande studie av materialhanteringen identifierade flaskhalsar, varav en valdes för fortsatt undersökning: det automatiserade lagersystemet. Det automatiserade lagersystemet är en nyinstallerad utrustning, som kräver att nya arbetsmetoder ska inkorporeras till den redan existerande arbetsmiljön. ABC-analysen användes för att motivera hur artiklarna ska placeras i det automatiserade lagret. Målet för det nya sättet att hantera material på var att så få insatser som möjligt skulle användas för uttag av material. Detta pågrund av insikten utav att materialhanteringsprocesser är en stor bidragande slöserifaktor. Detta resulterade i modellen och förslagen som ges till fallföretaget är att placera de mest frekvent använda artiklarna nära användaren. Emellertid så måste man väga fördelar mot nackdelar av en förändring eftersom materialhanteringen inte kommer att elimineras helt pågrund av mindre förbättringar.</p>

Delta Terminal AB hyr idag ett lager. Då utgifterna för lagret är högre än inkomsterna vill Delta Terminal AB flytta sitt nuvarande lager till en egenägd lokal på området. Då det nuvarande lagret är på cirka 7900 m2 och den tilltänkta lokalen är 6400 m2 är det viktigt att lagerytorna fylls så mycket som möjligt utan att skada produkterna. För att minska körsträckorna i lagret placeras produkterna utefter en klassificering där uttagsfrekvensen är den viktigaste faktorn. Klassificeringen har gjorts genom en dubbel ABC-analys. För att kontrollera om produkterna får plats i lagret gjordes beräkningar på fyllnadsgraden samt lokalisering och placering av produkterna. Informationen är hämtad genom en litteraturöversikt, tidigare studier, vetenskapliga artiklar, diskussioner med personal hos Delta Terminal AB samt data från respektive kund som har produkter i lagret. Studien visar att produkterna Delta Terminal AB har i lager inte kommer att få plats i den tilltänkta lagerlokalen och att Delta Terminal AB behöver minst 48 m2 för att kunna lagra överblivna produkter. / Today Delta Terminal AB rents a warehouse, the expenses of the warehouse are much higher than the income and therefore Delta Terminal Ab wants to relocate the warehouse to a different building that they own. The current warehouse is approximately 7900 𝑚2and the intended local is 6400𝑚2. Because of the differ-ence in size between the two warehouses, it is important that the products are placed so that the bearing surface is filled as much as possible without damag-ing the products. To reduce the driving distance in the warehouse the products are placed after a categorization technique called double ABC-analysis, where the delivery frequency is the main factor. To verify that the products fit in the warehouse calculations were made on the fill rate, a localization and product placement were also made based on the categorization. The information is taken from a literature review, scientific articles, previous studies, discussions with the staff at Delta Terminal AB and from each client who has a product in the warehouse. The study shows that the products Delta Terminal AB has in stock will not fit in the intended warehouse and that Delta Terminal AB needs at least 48 m2 to store leftover products.

<p>Armatec tillhandahåller system, produkter och funktionella lösningar inom värme, kyla och process. Företaget har lager i Sverige, Norge och Danmark. Under senare tid har företaget sett att lagret i Norge utgör en stor kostnad. Armatec har därför börjat fundera på om de skulle tjäna på att centralisera logistikstrukturen dvs. stänga lagret i Norge och utöka centrallagret i Göteborg. Syftet meddetta examensarbete är att undersöka huruvida lagret behövs i Norge eller ej. Den metod som arbetet använder sig av är Dupont - modellen eller avkastningsmodellen. Genom att använda denna modell beräknas lagerkostnaderna, transportkostnaderna, lagerstorlek, kapacitetsutnyttjande osv. Dessutom gör man en analys av leveransprecision, leveranssäkerhet, leveranstid och leverensflexibilitet. Arbetet har gått genom dessa punkter och finner att lagerräntabiliteten ökar med 13% om företaget Armatec stänger sitt lager i Norge. Detta under villkor att leveransservicenivån förbättras. Transportkostnaderna ökar något men inte markant i det här sammanhanget. Arbetet berör också andra typer av metoder som behandlar lagerlokaliserings fråga nämligen tyndpunktsmetoden, matematiska modeller samt Analytic Hierarchy Process (AHP) Uppsatsen använder sig av en differentierad lagerhållningsränta för att beräkna lagerkostnaderna. Man har dock utgått ifrån en multivariabel ABC analys för att klassificera produkterna. En kvalitativ metod nämligen SWOT- analysen dvs. Styrka ,Svaghet, möjligheter och Hot avslutar detta arbete. Slutstaten med detta examensarbete är att Armatec skulle tjäna på en centralisering av lagerstrukturerna. Författaren vill påminna läsaren att Företaget vill behålla sitt lager i Köpenhamn. Det är därför Köpenhamn inte igår i arbetet. Företaget har inget lager i Finland. Arbetet visar också att den finska marknaden inte kommer att påverkas i samband med centralisering</p>

Armatec tillhandahåller system, produkter och funktionella lösningar inom värme, kyla och process. Företaget har lager i Sverige, Norge och Danmark. Under senare tid har företaget sett att lagret i Norge utgör en stor kostnad. Armatec har därför börjat fundera på om de skulle tjäna på att centralisera logistikstrukturen dvs. stänga lagret i Norge och utöka centrallagret i Göteborg. Syftet meddetta examensarbete är att undersöka huruvida lagret behövs i Norge eller ej. Den metod som arbetet använder sig av är Dupont - modellen eller avkastningsmodellen. Genom att använda denna modell beräknas lagerkostnaderna, transportkostnaderna, lagerstorlek, kapacitetsutnyttjande osv. Dessutom gör man en analys av leveransprecision, leveranssäkerhet, leveranstid och leverensflexibilitet. Arbetet har gått genom dessa punkter och finner att lagerräntabiliteten ökar med 13% om företaget Armatec stänger sitt lager i Norge. Detta under villkor att leveransservicenivån förbättras. Transportkostnaderna ökar något men inte markant i det här sammanhanget. Arbetet berör också andra typer av metoder som behandlar lagerlokaliserings fråga nämligen tyndpunktsmetoden, matematiska modeller samt Analytic Hierarchy Process (AHP) Uppsatsen använder sig av en differentierad lagerhållningsränta för att beräkna lagerkostnaderna. Man har dock utgått ifrån en multivariabel ABC analys för att klassificera produkterna. En kvalitativ metod nämligen SWOT- analysen dvs. Styrka ,Svaghet, möjligheter och Hot avslutar detta arbete. Slutstaten med detta examensarbete är att Armatec skulle tjäna på en centralisering av lagerstrukturerna. Författaren vill påminna läsaren att Företaget vill behålla sitt lager i Köpenhamn. Det är därför Köpenhamn inte igår i arbetet. Företaget har inget lager i Finland. Arbetet visar också att den finska marknaden inte kommer att påverkas i samband med centralisering

This thesis deals with the field of warehouse management, focusing on frequency control of stock. The purpose of the thesis is to reduce the warehouse staff mileage by placing an article based on its number of picks, i.e. how frequently it gets picked. In order to achieve relevant results the following four questions have been answered in the thesis:   How should the articles be placed with regard to the picking frequency? Which factors, if any, needs to be addressed beyond the picking frequency when articles are placed based on frequency? Can the present picking system be improved? Is frequency placement with regard to the picking frequency profitable to implement for the company? The thesis is based on literature studies and on the data that has been collected from the company’s business system. Other information has been collected through interviews and observations.   The authors have reached a conclusion that is based on a classification and grading of the company’s articles. An analysis of how the articles where placed at the time of the study resulted in that deficiencies with the current article placement could be identified. The main deficiency was the articles placement with regard to how frequently they were picked. To find out which articles were the most frequently picked an ABC-analysis were done on the company’s standard articles. This thesis is based on the articles that were classified as A-articles in this ABC-analysis.   Articles that were identified among the most frequent was scattered throughout the warehouse, sometimes far away from the stock workers baseline. A number of different needs and criteria could be identified and used to formulate a improvement proposal. This proposal contains exact placements for the articles with the highest frequency as well as zones where the higher frequency articles should be placed. In conjunction with this proposal an additional proposal concerning the company’s picking system was presented. This proposal was based on opinions collected from interviews and on the article placement in the stock. The most influential criteria regarding the picking system was the size of the articles, since the picker needs to place larger articles in the bottom and smaller ones on the top of his pallet. / Det här arbetet behandlar området lagerhantering med inriktning på frekvensstyrning av lager. Syftet med arbetet är att minska lagerpersonalens körsträckor på lagret vilket ska uppnås genom en artikelplacering baserad på artiklarnas antal plockningar, dvs. deras plockningsfrekvens. För att få fram ett relevant resultat har följande fyra frågeställningar besvarats i arbetet:   Hur placeras artiklar ut på ett bra sätt med hänsyn till plockfrekvens? Vilka faktorer, om några, behöver tas hänsyn till utöver plockfrekvensen vid placering av artiklar? Hur kan det nuvarande plocksystemet förbättras? Är frekvensläggning med hänsyn till plockfrekvens lönsamt att implementera för företaget? Grunden till arbetet ligger i litteraturstudier och den data som insamlats från företagets affärssystem. Övrig insamling har skett genom intervjuer och observationer.   Författarna har arbetat fram ett resultat som är baserat på en indelning och sortering av företagets artiklar. En analys av hur artiklarna var placerade i nuläget utfördes vilket resulterade i att brister i artikelplaceringen kunde identifieras. Den huvudsakliga bristen var artiklarnas placering utifrån hur frekvent de plockades. För att få fram vilka artiklar som var de mest högfrekventa genomfördes en ABC-analys av företagets standardartiklar. Arbetet baseras på de artiklar som klassats som A-artiklar utifrån ABC-analysen.   Artiklar som identifierades bland de högst frekventa var utspridda över hela lagret, vissa långt från plockarnas utgångsläge. Ett antal olika behov och kriterier kunde identifieras och användas för att skapa ett förbättringsförslag. Detta förslag innehåller exakta placeringar av de mest högfrekventa artiklarna och även föreslagna zoner där relativt högfrekventa artiklar bör placeras. I samband med förslaget utvecklades dessutom ett förbättringsförslag för lagrets plocksystem. Detta system baserades på åsikter vid intervjuer och efter var olika artiklar placerats på lagret. Det kriteriet som påverkade plocksystemet mest var storleken på artikeln, detta för att underlätta för plockaren då det blir enklare att ha stora artiklar i botten och små artiklar längst upp på en pall.

The purpose of this thesis is to create a model of how to organize the placements of articles in an automated storage system in order to reduce time and cost related to the extractions. The model was developed during an investigation at a case company, and a comprehensive study of the material handling identified bottlenecks, whereof one was chosen to be further investigated: the automated storage system. The automated storage system is newly installed equipment, which required new working methods to be incorporated to the already existing working environment. The ABC-analysis was used in order to motivate how the articles should be placed in the automated storage. The goal for the new way of handling material was to put as little effort as possible on time related to the extraction of material. This due to the realization of material handling processes being a huge contributor to waste activities. This resulted in the development of the model and the suggestion that is given to the case company is to place the most frequent extracted articles close to the users. However, advantages must be held against disadvantages of rearrangements since the material handling will not be eliminated totally due to smaller improvements. / Syftet med denna uppsats är att skapa en modell för hur man ska organisera artikelplaceringar i ett automatiserat lagersystem för att reducera tid och kostnad relaterat till uttag av material. Modellen skapades genom en undersökning på ett fallföretag, en omfattande studie av materialhanteringen identifierade flaskhalsar, varav en valdes för fortsatt undersökning: det automatiserade lagersystemet. Det automatiserade lagersystemet är en nyinstallerad utrustning, som kräver att nya arbetsmetoder ska inkorporeras till den redan existerande arbetsmiljön. ABC-analysen användes för att motivera hur artiklarna ska placeras i det automatiserade lagret. Målet för det nya sättet att hantera material på var att så få insatser som möjligt skulle användas för uttag av material. Detta pågrund av insikten utav att materialhanteringsprocesser är en stor bidragande slöserifaktor. Detta resulterade i modellen och förslagen som ges till fallföretaget är att placera de mest frekvent använda artiklarna nära användaren. Emellertid så måste man väga fördelar mot nackdelar av en förändring eftersom materialhanteringen inte kommer att elimineras helt pågrund av mindre förbättringar.

<p>This thesis deals with the field of warehouse management, focusing on frequency control of stock. The purpose of the thesis is to reduce the warehouse staff mileage by placing an article based on its number of picks, i.e. how frequently it gets picked. In order to achieve relevant results the following four questions have been answered in the thesis:</p><p> </p><ul><li><em>How should the articles be placed with regard to the picking frequency?</em></li><li><em>Which factors, if any, needs to be addressed beyond the picking frequency when articles are placed based on frequency?</em></li><li><em>Can the present picking system be improved?</em></li><li><em>Is frequency placement with regard to the picking frequency profitable to implement for the company?</em><em></em></li></ul><p>The thesis is based on literature studies and on the data that has been collected from the company’s business system. Other information has been collected through interviews and observations.</p><p> </p><p>The authors have reached a conclusion that is based on a classification and grading of the company’s articles. An analysis of how the articles where placed at the time of the study resulted in that deficiencies with the current article placement could be identified. The main deficiency was the articles placement with regard to how frequently they were picked. To find out which articles were the most frequently picked an ABC-analysis were done on the company’s standard articles. This thesis is based on the articles that were classified as A-articles in this ABC-analysis.</p><p> </p><p>Articles that were identified among the most frequent was scattered throughout the warehouse, sometimes far away from the stock workers baseline. A number of different needs and criteria could be identified and used to formulate a improvement proposal. This proposal contains exact placements for the articles with the highest frequency as well as zones where the higher frequency articles should be placed. In conjunction with this proposal an additional proposal concerning the company’s picking system was presented. This proposal was based on opinions collected from interviews and on the article placement in the stock. The most influential criteria regarding the picking system was the size of the articles, since the picker needs to place larger articles in the bottom and smaller ones on the top of his pallet.  </p> / <p>Det här arbetet behandlar området lagerhantering med inriktning på frekvensstyrning av lager. Syftet med arbetet är att minska lagerpersonalens körsträckor på lagret vilket ska uppnås genom en artikelplacering baserad på artiklarnas antal plockningar, dvs. deras plockningsfrekvens. För att få fram ett relevant resultat har följande fyra frågeställningar besvarats i arbetet:</p><p> </p><ul><li><em>Hur placeras artiklar ut på ett bra sätt med hänsyn till plockfrekvens?</em></li><li><em>Vilka faktorer, om några, behöver tas hänsyn till utöver plockfrekvensen vid placering av artiklar?</em></li><li><em>Hur kan det nuvarande plocksystemet förbättras?</em></li><li><em>Är frekvensläggning med hänsyn till plockfrekvens lönsamt att implementera för företaget?</em></li></ul><p>Grunden till arbetet ligger i litteraturstudier och den data som insamlats från företagets affärssystem. Övrig insamling har skett genom intervjuer och observationer.</p><p> </p><p>Författarna har arbetat fram ett resultat som är baserat på en indelning och sortering av företagets artiklar. En analys av hur artiklarna var placerade i nuläget utfördes vilket resulterade i att brister i artikelplaceringen kunde identifieras. Den huvudsakliga bristen var artiklarnas placering utifrån hur frekvent de plockades. För att få fram vilka artiklar som var de mest högfrekventa genomfördes en ABC-analys av företagets standardartiklar. Arbetet baseras på de artiklar som klassats som A-artiklar utifrån ABC-analysen.</p><p> </p><p>Artiklar som identifierades bland de högst frekventa var utspridda över hela lagret, vissa långt från plockarnas utgångsläge. Ett antal olika behov och kriterier kunde identifieras och användas för att skapa ett förbättringsförslag. Detta förslag innehåller exakta placeringar av de mest högfrekventa artiklarna och även föreslagna zoner där relativt högfrekventa artiklar bör placeras. I samband med förslaget utvecklades dessutom ett förbättringsförslag för lagrets plocksystem. Detta system baserades på åsikter vid intervjuer och efter var olika artiklar placerats på lagret. Det kriteriet som påverkade plocksystemet mest var storleken på artikeln, detta för att underlätta för plockaren då det blir enklare att ha stora artiklar i botten och små artiklar längst upp på en pall.</p>

Swedish retail industry is facing a challenging future in terms of creating positive customer experiences due to an increasingly digitized world. The market and shopping patterns have changed drastically, and customers expect a higher level of customer service while retail staff spend a lot of time receiving deliveries and handling goods. Successful work with Lean has long helped other industries to streamline their tasks. The question remains whether Lean can help create enabling conditions for the retailer to streamline product and inventory management and be able to allocate time to customer experiences instead. The purpose of this work is therefore to identify opportunities with methods such as ABC-analysis and 5S for improvement in goods and inventory management in retail in favour of increased customer satisfaction. The study was conducted as a case study at a retail store with an internal warehouse. To respond to the purpose, the delivery of goods was examined through observations as well as interviews were conducted with the store manager and two employees. The study was further supplemented by an interview with the logistics department at the company headquarters. The result shows that a frequency placement according to the picking frequency at the warehouse saves both time when delivering goods but also when picking out, this as the A-products are closest to the entrance. Improvement opportunities such as standardization of work tasks, visualization in store warehouses, focus on inventory turnover and structure in warehousing according to 5S were significant for the efficiency of the warehousing. The study is expected to contribute with understanding that methods developed for other industries can also be applied within the retail. Lean in retail is a recently explored area and our study gives an indication that warehouse efficiency is important for improved customer service. To make the study possible it is limited to streamlining storage of goods and handling of goods in the store warehouse.

I dagens samhälle är det oerhört viktigt att hitta nya sätt att kunna förbättra sitt företag på och genom förbättringar öka lönsamheten. Ett förbättringsområde är företagets försörjningskedja som kan göras bättre genom effektivisering och att se över försörjningskedjans design vilket kan leda till ökad konkurrenskraft. Effektivisering av försörjningskedjan kan bland annat åstadkommas genom att införa kategoriseringsmodeller för att strukturera, prioritera och använda försörjningskedjans resurser optimalt. Målet med examensarbetet är att visa vad användandet av olika kategoriseringsmodeller kan bidra med, hur dessa modeller fungerar i verkligheten och hur de kan användas för att nå optimalt resultat. Fokusen för examensarbetet ligger på kategorisering när det kommer till företagets försörjningskedja och hur kategoriseringen av produkter och leverantörer kan påverka olika delar inom försörjningskedjan som lager, inköp, produkt/leverantör styrning, relationer och strategier. Uppdragsgivaren för detta examensarbete är Cykloteket som ska förändra och effektivisera deras försörjningskedja. Genom att bland annat införa ett centrallager istället för butikslager undersöks möjligheten att strukturera verksamheten för att förtydliga dagliga uppgifter som rör försörjningskedjan. Resultatet från examensarbetet tar upp lämpliga modeller för kategorisering, vad kategorisering bidrar med, rekommendationer hur produkter/ leverantörer bör klassificeras för en tydlig kategorisering och diskuterar vad som kan generaliseras från studien. / In today's society, it is extremely important to find new ways for companies to improve their businesses and in that way increase profitability. One area for improvement is the company's supply chain that can be improved by streamlining and reviewing the supply chain design which can lead to increased competiveness. Streamlining the supply chain can be achieved by introducing categorization models to structure, prioritize and to use supply chain resources optimally. The aim of the thesis is to show what the usage of categorization models can contribute with, how these models work in reality and how they can be used to achieve optimal results. The focus of the thesis is the categorization when it comes to the company's supply chain and how the categorization of products/ suppliers can affect different parts in the supply chain such as inventory, purchasing, product / supplier management, relationships and strategies. The commissioner for this thesis is Cykloteket they are in the process of modifying and streamlining their supply chain. For instance they will introduce a central warehouse instead of local warehouses and examine the possibility of structuring the business to clarify the daily tasks related to the supply chain. The result of the thesis addresses the appropriate models for categorization, what categorization contributes with, recommendations how products / suppliers should be classified for a distinct categorization and discusses what can be generalized from the study.