Systemutveckling har länge kantats av problem och oförmåga att möta nya problem och krav som uppstår under processen från ide till färdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar så arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kärnvärden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med långa ledtider.SCRUM är en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de båda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förändringar och att kunna möta problem under processens gång.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts på ATS väst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling är distansen mellan de inblandade parterna, något som påverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation än vad den agila arbetsformen förespråkar och minskar även den personliga kommunikationen. Den ökade dokumentationen leder även till en minskad flexibilitet när det gäller hanteringen av nya krav, detta då det finns fastställda procedurer – som är nödvändiga på grund utav distansen mellan de inblandade – som måste följas.Studiens resultat är en utredning för hur problem uppkommer inom agil systemutveckling och vad företagen gör för att hantera dessa problem. / Program: Systemvetarutbildningen

Ämnet innovation har avhandlats gediget inom företagsekonomin. De specifika villkoren för innovation inom olika branscher är emellertid lika välgranskade. Denna studie undersöker Scrum, vilket är ett agilt utvecklingsramverk populärt bland mjukvaruutvecklingsföretag, och sammanlänkar det med de teoretiska modellerna innovationsvärdekedjan och innovationshantering för att dra slutsatser om hur Scrum påverkar innovationsprocesser samt hur det kan bistå företag i att hantera de utmaningar, risker och möjligheter som kan uppstå i samband med innovation. För detta används en kvalitativ metod baserad på intervjuer med aktiva utvecklare på tre företag. Resultaten pekar på att Scrum hjälper utvecklare att hantera risker i innovationsprocesser genom att alterera dem på ett sådant sätt att tiden mellan produktutveckling och återkoppling på utfört arbete minskar, samt att Scrums rolltilldelning bidrar till företagets länkar mellan produktägare och intressenter. De dagliga ceremonierna inom Scrum utgör eventuellt även ett mindre bidrag till en innovativ organisationskultur. Dessa slutsatser antyder att Scrum utgör ett stöd i mjukvaruutvecklingsföretags innovationshantering. Fortsatta studier rekommenderas med förslag på en processtudie av enskilda mjukvaruutvecklingsprojekt.

<p>Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvården inom socialtjänsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet används som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling påverkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skräddarsydd variant av XP (<em>Extreme Programming</em>). Teknologier som användes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio.</p><p>Syftet med uppsatsen är att besvara en frågeställning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) påverkat systemutvecklingsmetoden? Om så är fallet, på vilket sätt?</p><p>I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden påverkats av den tekniska in­fra­strukturen. Metoden studeras utifrån två agila värderingar och sju agila principer. Värderingar är <em>anpassning till förändringar snarare än följande av planer</em> och <em>fungerande mjukvara snarare än omfattande dokumentation.</em> Principerna är <em>parprogrammering, kodstandard, omstrukturering, små releaser, kollektivt kodägande, kontinuerlig integration </em>och<em> enkel design.</em></p><p>Fallstudien visar att teknisk infrastruktur i hög grad underlättar utvecklingsarbetet – möjliggör snabb utveckling, bidrar till ökad kodkvalitet och tvingar utvecklarna att följa sunda designprinciper och designmönster. Vissa nackdelar och potentiella risker med ramverken och teknologierna identifieras: leverantörsberoende och låsning till ramverkets designprinciper. Slutsatser är att teknologierna och ramverken har en betydande påverkan på systemutvecklingsprocessen och kraftigt underlättar ett agilt arbetssätt.</p>

Agila metoder är en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsområdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svårt att hantera oförutsägbara och skiftande krav. Agila metoder förespråkar nära och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att ständigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmärksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans användbarhet. Syftet med rapporten är därför att integrera användarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans användbarhet hos agila metoder. Användarcentrerad design är en process som fokuserar på användbarhet genom att användarna är en central aspekt i utvecklingsprocessen. Genom litteraturstudie identifierades förutsättningar men även hinder och svårigheter för en integrering av agila metoder och användarcentrerad design. Med de identifierade föutsättningarna som grund har sedan den användarcentrerade designprocessen prototyping integrerats med den agila metoden Extreme Programming. Resultatet blev en artefakt som integrerar Extreme Programming och prototyping och ökar möjligheten att utveckla en användbar programvara.

<p> </p><p>Agila metoder är en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsområdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svårt att hantera oförutsägbara och skiftande krav. Agila metoder förespråkar nära och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att ständigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmärksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans användbarhet. Syftet med rapporten är därför att integrera användarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans användbarhet hos agila metoder. Användarcentrerad design är en process som fokuserar på användbarhet genom att användarna är en central aspekt i utvecklingsprocessen. Genom litteraturstudie identifierades förutsättningar men även hinder och svårigheter för en integrering av agila metoder och användarcentrerad design. Med de identifierade föutsättningarna som grund har sedan den användarcentrerade designprocessen prototyping integrerats med den agila metoden Extreme Programming. Resultatet blev en artefakt som integrerar Extreme Programming och prototyping och ökar möjligheten att utveckla en användbar programvara.</p><p> </p>

No description available.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen. Informan-terna upplever att de agila medarbetarsamtalen påverkat orga-nisationens utveckling positivt eftersom medarbetarna kan an-passa sitt arbete till organisationens föränderliga mål och hela tiden få feedback på sitt arbete genom de ofta förekommande agila samtalen. Relationen mellan medarbetareblir även mer decentraliserad eftersom samtalsämnena främst väljs ut av medarbetaren, vilket leder till en dialog där åsikter kan fram-föras öppet och mer feedback kan ges. Den personliga ut-vecklingen upplevs däremot hämmas av de agila samtalen, ef-tersom dessa fokuserar desto mer på organisationens mål och den nuvarande situationen och desto mindre på långsiktiga mål och den personliga utvecklingen. För att inte gå miste om den personliga utvecklingen föreslås en kombination av agila och traditionella medarbetarsamtal, samt att medarbetarna tyd-ligt får information om syftet med de agila samtalen och det egnaansvaretför denpersonliga utvecklingen. Genom att ge medarbetarna kunskapom de agila samtalen möjliggörs med-arbetarens påverkan på de agila samtalens innehåll och där-med skulle de agila samtalen kunna användas på bästa sätt.

Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvården inom socialtjänsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet används som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling påverkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skräddarsydd variant av XP (Extreme Programming). Teknologier som användes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio. Syftet med uppsatsen är att besvara en frågeställning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) påverkat systemutvecklingsmetoden? Om så är fallet, på vilket sätt? I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden påverkats av den tekniska in­fra­strukturen. Metoden studeras utifrån två agila värderingar och sju agila principer. Värderingar är anpassning till förändringar snarare än följande av planer och fungerande mjukvara snarare än omfattande dokumentation. Principerna är parprogrammering, kodstandard, omstrukturering, små releaser, kollektivt kodägande, kontinuerlig integration och enkel design. Fallstudien visar att teknisk infrastruktur i hög grad underlättar utvecklingsarbetet – möjliggör snabb utveckling, bidrar till ökad kodkvalitet och tvingar utvecklarna att följa sunda designprinciper och designmönster. Vissa nackdelar och potentiella risker med ramverken och teknologierna identifieras: leverantörsberoende och låsning till ramverkets designprinciper. Slutsatser är att teknologierna och ramverken har en betydande påverkan på systemutvecklingsprocessen och kraftigt underlättar ett agilt arbetssätt.

No description available.

The purpose of this bachelor thesis was to examine risks in Saab Training &amp; Simulations project model and the way they execute projects to present an improvement proposal. The study was executed through quantitative and qualitative data gathering in form of interviews and collecting of project reports. The result showed differences between the project model and the execution. The risks were mainly connected to the execution and could be summarized in to three problem areas, manager dependent project management that creates confusion and uncertainty in the line organization and project groups, communication faults during the execution resulting in unnecessary purchases and that the projects show a tendency of needing more resources at the end of the project due to postponed milestones. Based on the findings an extensive literature review treating general project management, project model and methods as concurrent engineering and agile methods were made. After further analysis, an improvement proposal could be formed, however since Saabs project model were found adequate with several parallel and time effective element the improvements are focused towards the way of working in four hands-on suggestions. • Clear assignation of responsibility - A clearer assignation of responsibility reduces the risks associated with ambiguity and misunderstandings, as a result of person dependent project management.  • Project pulse - Adoption of pulse meetings in the project groups. • Increase customer contact - By increasing the contact and integration with the customer could it be assured that their demands are meet even though it is not known during the sale. • Design for manufacturing and assembly - Clearer guidelines and a way of working and cooperating internally during the product realization could decrease the risk of unnecessary purchases. / Syftet med examensarbetet var att undersöka Saab Training and Simulations projektmodell och arbetssätt för att sedan formulera ett förbättringsförslag. Studien genomfördes genom en kvantitativ och en kvalitativ datainsamling i form av intervjuer och insamling av projektrapporter. Resultatet av datainsamlingen visade att det fanns skillnader mellan den projektmodellen och det arbetssättet som tillämpades på företaget. Riskerna som fanns i utförandet var relaterade främst till arbetssättet och inte projektmodellen. Riskerna kan sammanfattas i tre problemområden. De problemområdena är individberoende projektledning som orsakar missförstånd och osäkerhet i linjeorganisationen och projektgrupperna, kommunikationsbrister under projektgenomförandet som kan resultera i onödiga inköp samt att projekten tenderar att behöva sätta in extra resurser i slutet av projekten som en följd av uppskjutning av milstenar. Vidare genomfördes en litteratursökning som behandlade generell projektledning och olika relevanta projektledningsmodeller eller metoder såsom agila metoder och concurrent engineering, baserat på de risker som upptäcktes under datainsamlingen. Utifrån detta formulerades ett förbättringsförslag. Eftersom projektmodellen innefattar flera parallella inslag anses den vara duglig och det kommer därför inte att presenteras ett förbättringsförslag för modellen. Däremot presenteras ett förbättringsförslag som berör arbetssättet som består av fyra åtgärder.  • Tydligare fördelning av ansvar i projekten  - En tydligare ansvarsfördelning i projekten minskar riskerna för otydligheter och missförstånd vid individberoende projektledning. • Projektpuls  - Projektpuls är ett tillvägagångssätt att öka kommunikationen i projektgruppen under projektgenomförandet  • Ökad kundkontakt - Genom en ökad kundkontakt under projektgenomförandet kan kundens önskningar tillgodoses lättare även i de fall där försäljningsunderlaget från marknad är bristfälligt. • Design for manufacturing and assembly  - Tydligare riktlinjer och ett arbetssätt för det interna samarbetet under produktframtagningen minskar riskerna för exempelvis onödigt inköp.