På grund av teknikutvecklingen och digitaliseringens framfart möter dagens tjänsteföretag förändrade kundkrav och högre förväntningar. Exempelvis förväntar sig kunder personligt anpassade upplevelser och tjänster och produkter ska ha mer specifika egenskaper, certifieringar och vara hållbara. Det är även viktigt att kundens egna värderingar återspeglas hos företagen och att företagen hänger med i den digitala utvecklingen. Detta gör att företag ständigt måste arbeta med sin tjänsteutveckling för att erbjuda attraktiva tjänster och det som kunderna vill ha. SJ är ett av de företag som står inför detta och dessutom på en väldigt konkurrensutsatt marknad. För att agera på nya kundkrav och högre förväntningar har agila metoder och service design blivit två metoder som SJ och andra organisationer använder sig av i sin tjänsteutveckling.  Den här studien bygger på en fallstudie av SJ och i samråd med dem har vi valt att undersöka deras tjänsteutvecklingsprocesser där de använder både service design och agila metoder. Studiens syfte är att identifiera vilka möjligheter och utmaningar det finns med att kombinera service design och agila metoder i tjänsteutvecklingsprocesser i ett tjänsteföretag. Idag saknas studier som undersöker utvecklingsprocesser där metoderna kombineras. Genom att studera SJ som är ett stort tjänsteföretag kan resultat och slutsatser vara överförbara på andra stora tjänsteföretag. För att uppfylla syftet har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med anställda på fallföretaget SJ. Därefter har det empiriska materialet ställts i relation till studiens teoretiska ramverk som innehåller forskning inom tjänsteutveckling, service design, agila metoder samt aktörer i tjänsteutveckling. Teorierna berör varför tjänsteutveckling är viktigt, organisationsstruktur och organisationskultur i relation till tjänsteutveckling, möjligheter och utmaningar med service design och agila metoder samt olika aktörer inom tjänsteutveckling. Studiens resultat visar att det finns både möjligheter och utmaningar med att kombinera service design och agila metoder i tjänsteutvecklingsprocesser. Möjligheterna är att det skapar bättre förutsättningar för innovation och framgångsrika tjänster. Utmaningarna med att kombinera metoderna är att det kan skapas en friktion i samarbetet, svårigheter att strukturera utvecklingsprocessen och att utvecklingsprocessen blir kostsam. Vår förhoppning med studien är att kunna vägleda både SJ och andra organisationer inom tjänstesektorn i sin tjänsteutveckling när de kombinerar service design och agila metoder.

Agila modeller och metoder har funnits länge i många branscher, så även reklamfilmsproduktion. Inom audiovisuell produktion i allmänhet och reklamfilmsproduktion i synnerhet finns det en tro på att ett visst system gör arbetssättet agilt. Agilitet är dock inte alltid agilt. I denna undersökning av arbetssätt som används inom reklamfilmsproduktion och inte bara om industri och IT så visar det i sig att agila modeller och metoder inte alltid fungerar som de borde. Hybrider skapas därför mellan olika agila och sekventiella arbetssätt för att hitta något som fungerar för olika projekt. Genom metaanalysen av dokumentation så framkom det att det är många hinder på vägen för att införa nya arbetssätt och få det nya att fungera. Det finns idag ingen standardiserad modell för reklamfilmsproduktion. Inte heller nomenklatur finns standardiserad på något sätt för projekt och produktioner, inte ens för olika delar av en och samma produktion är arbetssätt och nomenklatur standardiserad. Allt detta har skapat en förvirring hos medarbetare som påverkar projekten. Kommunikation är den viktigaste aspekten av att få ett projekt och fungera. Kunskap och förståelse för hur, vad, när och varför modeller och metoder är skapade ger insikt för varje medarbetare som då kan följa arbetssättet. Det i sin tur ökar effektiviteten för individen och projektet. I denna uppsats skapas en ny grundläggande modell för audiovisuell produktion som hanterar de svårigheter som finns i nuvarande arbetsmodeller.

Istället för att arbeta enligt den traditionella vattenfallsmetoden så blir det allt vanligare att projekt använder sig av agila metoder. Det agila ramverket föreskriver att det inte ska finnas någon projektledare i agila projekt och tillför istället agila roller. Trotts att det agila ramverket menar att det inte ska finnas någon projektledare i agila projekt så visar studier att det ändå ofta finns en agil projektledare. Syftet med denna studie är att undersöka den agila projektledarens roll i agila projektEn djupare undersökning av hur den agila projektledarens roll kan se ut i ett svenskt företag utfördes genom kvalitativa intervjuer med två intervjupersoner från ett företag. Kvalitativ textanalys av tre stycken blogginlägg skrivna av agila projektledare på webbsidor har genomförts för att få en mer internationell syn på den agila projektledarrollen.Resultaten från studien visar att det finns behov av en agil projektledare i vissa agila projekt.Stora komplexa projekt som behöver mycket ledning kan ha stor nytta av en agil projektledare. Även när projektet producerar en produkt till en kund så finns det anledning till att ha en agil projektledare som ansvarar för affären med kunden och ekonomin.I studien presenterats olika roller som den agila projektledaren kan ha och viktiga egenskaper som den agila projektledaren behöver för att vara framgångsrik.

Agila metoder och modeller ses ofta som nytänkande och används idag flitigt av företag och organisationer runt om i värden. I realiteten är grunden till det agila metoderna idag 13 år och mycket har hänt, både teknisk och kring sättet vi arbetar, sedan 2001. Den agila metodiken baseras på två dokument, det agila manifestet och de agila principerna, där principerna är till för att konkretisera manifestet. Eftersom principerna är konkreta anser vi att de har en stark koppling till hur agil utveckling de facto bedrivs. Vi har därför valt att undersöka hur principerna står sig bland utvecklarna över ett decennium efter att de skrevs samt om utvecklarna ser ett behov av revidering och vilka delar de i så fall skulle vilja förändra. För att ta reda på detta genomförde vi fyra intervjuer med utvecklare som alla hade olika erfarenhet av agilt arbete samt utgick från en tidigare kvantitativ undersökning i ämnet. Slutsatsen av undersökning är att de agila principerna fortfarande står sig bra bland utvecklarna men att det finns ett behov av revidering. Original utformningen är dock så pass väl fungerande att behovet inte är omedelbart. Det finns flera ämnen som våra respondenter tagit upp som är viktiga att ta hänsyn till där kvalitet och dokumentation är de ämnen som står ut i mängden. I mångt och mycket överensstämmer vårt resultat med den undersökning vi utgått från vilket tyder på att den bild som förmedlas av de båda undersökningarna har en god förankring hos utvecklarna, även om det finns områden där våra resultat skiljer sig från varandra. / Agile methodology and models has a wide group of supporters among organizations and companies and is often seen as innovative. The agile methods are now 13 years and a lot has happened since then, both in our ways of working and in the technology we use. The agile methodology is based on two documents, the agile manifesto and the agile principles. The principles embodies the manifesto and in our view creates a strong connection with reality and by that a strong connection with how software is developed. To find out if the principles still are viable and used among developers and if a revision of them is needed we performed a survey based on four interviews and a previously conducted quantitative study. The conclusion of this survey is that the principles are used and works well in development projects and are well thought of by the developers but there is still a need for a revision. How this revision would look and when it should be done is hard to say, the need for it aren’t urgent because of the general support of the original principles are still strong. There are a couple of different areas that our respondents point out as important where quality and documentation stands out as the most important that organizations working agile have to focus on in their daily work. Our survey and the study we used as an inspiration ends up in mostly the same conclusions with only few differences, which we see as a confirmation that our study reflects the developers’ view.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för det agila ledarskapet och hur det främjar de anställdas motivation.  Metod: Vid genomförande av studien har en kvalitativ metod tillämpats där empiri samlats in med hjälp av tio semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har, i kombination med insamlad teori från vetenskapliga artiklar, utgjort underlag för den data som har bearbetats i analysen och följaktligen lett fram till studiens slutsats.  Resultat & Slutsats: Studien visar att agilt ledarskap kan utövas i olika typer av roller med den gemensamma uppgiften att främja ett agilt arbetssätt. Agila ledare kan öka motivationen hos individen genom att delegera ansvar, uppmuntra till självständighet och se till att teamet strävar efter gemensamma mål som ligger i linje med organisationens mål.  Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har fokuserat på ledarens perspektiv på ledarskapets relation till det agila arbetssättet. Liknande studier med medarbetarens perspektiv hade skapat ytterligare underlag för att dra slutsatser kring hur ledarens prestationer fungerar i praktiken. Det finns även ett behov av att sätta det agila ledarskapet i relation till organisatorisk agility. Med frågeställningar kring det agila arbetssättet ur ett organisatoriskt perspektiv kan nya insikter nås och forskningen inom området bli mer heltäckande.  Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit med ökad förståelse för agilt ledarskap inom banksektorn samt hur agila ledare arbetar för att främja motivation hos de anställda. Studien riktar sig till forskare inom ledarskap som är intresserade av att erhålla en fördjupad bild av hur det agila ledarskapet inom banksektorn fungerar, samt vad det har för kopplingar till motivation. Studien är även av intresse för ledare som finner intresse för att lära sig mer om agila arbetssätt, agilt ledarskap samt motivation. / Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of the agile leadership and how agile leaders cultivate motivation for the employees.  Method: A qualitative method was used to collect data from ten semi-structured interviews. This data, in combination with relevant theory within the domain of the study, laid the foundation for the results and conclusions of the study.  Results and conclusions: The study shows that agile leadership can be applied in different roles with the common task of promoting agile workplaces. Agile leaders increase the motivation for individuals through delegating responsibilities, encouraging independence, and ensuring that the team strives for common goals that are in line with the organization's goals.  Future research: This study has focused on the leaders’ perspective on the leadership’s relation to the agile work method. A similar study with the employees’ perspective should contribute with additional research to draw conclusions about how well the leaders’ performance actually works in practice. We also find it interesting to put agile leadership in relation to organizational agility. With questions about the agile way of working from an organizational perspective, the research area can be enhanced with valuable insights.  Contribution: The study has contributed to an increased understanding of agile leadership in the banking sector and of how agile leaders work to promote motivation among employees. The study is directed towards the scholar who is interested in obtaining a deeper understanding of how the agile leadership in the banking sector works in practice and its links to motivation. The study is also of interest to leaders who find interest in learning more about agile working methods, agile leadership and motivation.

Agila metoder används främst inom IT-sektorn och syftet med dessa metoder är att uppnå en ökad effektivitet och produktivitet. Metoderna främjar ett närmare samarbete mellan projektgrupper och kund. En ökad involvering av kund inom utveckling resulterar i kontinuerlig återkoppling på resultat och projektgrupper kan enklare försäkra sig om projektet håller sig inom ramen för att nå slutmålet med produkten. Metoderna bidrar även till en ökad flexibilitet och hantering av krav och förändringar som tillkommer under projektets gång. Teorin bakom agila metoder är tydlig, dock saknas studier som visar huruvida teorin stämmer överens med agila metoders användning i praktiken. Denna kandidatuppsats ämnar studera skillnaden mellan dessa. Studien baseras på en kvalitativ undersökning och ett omvänt deduktivt angreppssätt. Tre respondenter med olika yrkesroller inom systemutveckling har deltagit i studien för att ge ett bredare perspektiv. Resultatet visar en överenstämmelse mellan teori och praktik. Teorin beskriver utförligt hur en agil metod bör användas, vilka komponenter och roller som bör inkluderas för att nå ett tillfredställande resultat. Praktiken visar att verksamheter komponerar ihop egna metoder mer anpassade efter verksamheten och dess arbetsuppgifter. Verksamheter utgår från synsättet att ingen enskild metod är prefekt. Slutsatsen baserad på resultatet styrker praktiken, verksamheter undviker den begränsningen som medföljer genom att enbart nyttja en metod. Verksamheter som tidigare inte arbetat agilt inleder med att implementera en metod för att erhålla kunskaper kring hur arbetet bör utföras för att nå ett mer agilt tillstånd och vid ett senare skede utveckla dessa metoder för att anpassa dessa efter verksamheten. / Agile methods are most commonly used within system development and allow increased efficiency and productivity. Agile methods promote close collaboration between project groups and customers. Increased involvement of customers in the development process results in continuous feedback on the results, hence, project groups can more easily ensure that project requirements are met. Further, agile methods contribute to increased flexibility and management of requirements and changes that will occur during the project. The theory behind agile methods is clear, however, there are no studies that show whether the theory is consistent with the use of agile methods in practice. This thesis aims to study the difference between theoretical guidelines and the practical use. The study is based on a qualitative and deductive approach. Three respondents with two different professional roles in system development participated in the study to provide a broad perspective. The theory describes in detail how an agile method should be used, what components and roles should be included to yield positive outcome. The practice shows that companies compose their own methods more adapted to the business, based on the view that no single method is perfect. However, companies that have not previously worked agile began to implement a single method for gaining knowledge about how to most efficiently achieve a more agile state and later develop these methods to adapt the to the specific business. These results suggest a consistency between theory and practice. The conclusion based on the results reinforces the practical view, businesses avoid the constraint that comes with using only a single method.

Värdet av IT är väldigt stort för företag och att implementera IT-system är ett sätt som möjliggör för företag att kunna utveckla och effektivisera arbete och processer i verksamheter. Utmaningen med IT-projekt är dock att det är många komponenter inblandade där av är de erkända som komplexa projekt. Varje år slösas flera miljarder kronor bort på misslyckade IT-projekt. Syftet med denna studie är att undersöka samt analysera hur management konsulter i IT-branschen med olika lång erfarenhet och bakgrund inom IT-projektledning bedriver sina IT-projekt. Min ambition är att försöka förstå samt belysa vilka faktorer som anses vara kritiska vid genomförandet av ett IT-projekt.

Studiens syfte har varit att undersöka hur agila aktiviteter kan bidra till att motivera deltagare i ett agilt utvecklarteam. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie under nio veckor där ett utvecklarteam på företaget Tradera observerades. Utöver observationerna gjordes även intervjuer med en majoritet av teamets medlemmar. Genom att kombinera den klassiska motivationsteorin Job Characteristics Modell med scrumteori utvecklades en konceptuell analysmodell. Den konceptuella analysmodellen operationaliserar egenskaper hos de agila aktiviteterna som enligt teorin ger upphov till hög arbetsmotivation. Genom intervjuerna operationaliseras begreppet motivation – där en intervjuteknik som använts i tidigare studier för att mäta motivation anammats. Resultatet av studien visar att de agila aktiviteterna planeringsmöte, demonstration och återblicksmöte i det studerade utvecklarteamet på Tradera innehar egenskaper som skapar förutsättning för hög arbetsmotivation. I en teoretisk men inte empirisk mening stöds sambandet mellan egenskaperna och hög arbetsmotivation. Där berättelser från teammedlemmar om episoder av hög motivation kopplat till de agila aktiviteterna ger en indikation på att egenskaperna hos aktiviteterna gett upphov till psykologiska tillstånd som resulterat i en hög arbetsmotivation. / The purpose of this paper is to examine how agile activities can act as motivators for members of an agile development team. In order to serve this purpose a field study of nine weeks was carried out during which an agile development team at Tradera were observed. In addition to the field study interviews where conducted with a majority of the team members. A classical motivational theory in the form of Job Characteristics Model (JCT) and theory about scrum was used to form a conceptual analysis model. The model operationalizes characteristics of the agile activities, which according to JCT creates high work motivation. The concept of motivation was operationalized through the use of an interview technique that has been used in numerous previous studies in order to measure motivation and other non-tangible factors. The study shows that the agile activities planning session, demonstration and retrospective used by the development team at Tradera has inherent characteristics that creates a setting in which high work motivation has the possibility of being prevalent. In a theoretical, but not empirical, way the results of the study supports a connection between the presence of the characteristics in the agile activities and high motivation. Where stories from team members of episodes of high motivation during the agile activities gives an indication of the activities.

Den här undersökningen i audiovisuella studier undersöker möjligheter att lättrörligt och resurssnålt producera reklamfilm för e-handeln. För att undersöka de möjligheterna och föreslå sätt att producera reklamfilm har en case-studie gjorts på ett svenskt glasbruk. Forskningsfrågan formulerades på följande sätt: Hur kan detaljhandelsföretag med e-handel snabbt och med begränsade resurser göra värdefull reklamfilm? De teorier undersökningen stödjer sig på är agila metoder, iterativitet, designteori samt ledarskap- och organisationsteorier. Metoden i undersökningen är Design Research Methodology, DRM, och har genomförts med fyra faser. Resultatet av undersökningen är en produktionsmodell som diskuterar möjligheter och förutsättningar för ett team att för en kund producera reklamfilm inom ramarna för en arbetsdag. Produktionsmodellen One Day Agile Production Model utvecklas i undersökningen och är ett förslag på ett supportverktyg som kan användas för lättrörlig och snabb reklamfilmproduktion

Systemutveckling handlar om processen för att underhålla, anpassa eller utveckla befintliga program och system. Systemutveckling är en komplex aktivitet som är påverkad av ett antal faktorer, ofta tid, budget och eskalerande problem. För att kunna hantera detta i en värld där tekniken utvecklas med snabba steg har systemutvecklingsprojekt börjat använda sig av agila metoder. Agila metoder syftar till att arbete sker iterativt, repeterande processer. Dessa metoder anses flexibla och rörliga inom projekt och målet är att kunna leverera en liten del av slutprodukten efter varje iteration.  Löpande kravhantering syftar till kravarbetet som sker löpande under ett helt projekt, detta är en del av den agila metodiken som används för att kunna vara mer flexibel och anpassningsbar vid arbete i projektform. Istället för att kravlistan ska vara helt färdig och svår att ändra innan projektet drar igång ska löpande kravhantering underlätta dagens snabbt svängande systemutvecklingsprojekt. Mätningar av projektresultat syftar till mätningar som kan genomföras för att få en bild av hur projektet har gått. Kritik har riktats mot hur mätningar sker och att resultat blir missvisande, även att kravhanteringen, trots medvetenheten hos företag, fortfarande försummas och skapar problem med bristfälliga kravställningar. Syftet med uppsatsen är att identifiera riktlinjer för löpande kravhantering och mätning av projektresultat, samt undersöka hur relationen mellan dessa ser ut. Detta kan bidra till att fler företag kan undvika missförstånd mellan leverantör och kund, samt även skapa en fortsatt förståelse för vikten av kravinsamlingsarbetet för att kunna genomföra trovärdiga mätningar. Studiens metod bygger på en kvalitativt inriktad insamlingsform, empiri samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra personer, samtliga konsulter, med bred erfarenhet från branschen har deltagit i studien och intervjuats. Studien resulterade i en analys om hur löpande kravhantering kan påverka mätningar av projektresultat och vilka effekter detta kan leda till. Även en diskussion kring utmaningar, samt lösningar och verktyg för att hantera detta stod i centrum. Slutsatsen beskriver hur relationen mellan löpande kravhantering och mätning av projektresultat ser ut, samt presenterar i punktform utmaningar och riktlinjer kopplade till denna relation.