Agila arbetssätt har blivit allt mer populära hos organisationer. Sedan starten där agila arbetssätt enbart förknippades med systemutveckling har agila arbetssätt spridit sig till allt fler områden inom organisationer och används nu även allt mer i både IT och verksamhet. Dock kantas övergången från traditionella arbetssätt till agila arbetssätt av en rad utmaningar, varför det är viktigt att förstå vad som ligger till grund för att en agil transformation ska bli lyckad.  Studien undersöker vilka faktorer som ligger till grund för framgångsrika agila transformationer. Syftet med studien är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer vid agila transformationer hos organisationer. Utifrån tidigare studier och befintlig litteratur har en analysmodell tagits fram för att på ett visuellt sätt sammanfatta de mest kritiska framgångsfaktorerna för agila transformationer.  Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sju företag och åtta respondenter har deltagit i studien, där samtliga respondenter i hög grad har varit delaktiga i respektive organisations agila transformation.  Slutsatser som kan dras av denna studie är att stöd från högsta ledning samt en gemensam förståelse och målbild i organisationen för den agila transformationen är de mest kritiska framgångsfaktorerna vid en agil transformation. Faktorer som utbildningsinsatser, kommunikation, tidigare erfarenhet av agila arbetssätt bland medarbetarna och extern support är avgörande för att stödja den gemensamma förståelsen.

Background. Agile software development has seen increased use in large-scale projects in recent times. Many larger corporations transition from using a traditional plan-driven approach for developing software to applying the Agile methodology within its processes. Large-scale Agile projects are inherently difficult to implement as there are many challenges associated with it. Many Agile frameworks have been developed to make it easier to apply the Agile methodology on a large-scale. The Agile principle of reflecting and adjusting at regular intervals can be used for developing these frameworks and allows practitioners to find ways to mitigate the challenges that large-scale Agile projects face. Objectives. This thesis aims to explore how a large-scale Agile project applies the Agile principle of reflecting and adjusting its work process, both at the overall and team level. The objectives of the thesis are to find out how the case organization regularly reflects on its work process and how it enables adjustments through the distribution of roles that can enforce changes. An additional objective is to find out what the perceived challenges are that are associated with performing regular reflections and adjustments in a large-scale Agile context. Methods. A field study is conducted at a large-scale Agile project. The field study includes direct observations of day-to-day work and scheduled meetings, interviewing project participants, and reading company documentation. The collected data is thematically analyzed to identify how the case organization reflects and adjust its work process and what the perceived challenges are. Results. Three different events are identified at the case organization to apply the Agile principle of reflecting and adjusting: reference groups to reflect on larger matters affecting much of the project, retrospective meetings to some extent to reflect within the different teams, and day-to-day reflections. All the identified roles can influence change for most parts of the process, but can only enforce change on their part of the process. Six themes are identified as perceived challenges associated with the Agile principle of reflecting and adjusting: Deadlines and time limits, multiple tasks within the teams, disinterest or misunderstanding the Agile principles, different levels of Agile, and established process and complacency. Conclusions. The case organization applies several different reflective events that address some of the challenges that are associated with large-scale Agile projects. The case organization has many other challenges relating to these events and they are all associated with other challenges previously discovered in related works. / Bakgrund. Agil mjukvaruutveckling har sett en ökad användning i storskaliga projekt under den senaste tiden. Många större företag övergår från att använda en traditionell plandriven strategi för att utveckla programvara till att tillämpa den Agila metodiken i sina processer. Det finns många utmaningar när man använder den Agila metodiken i ett storskaligt projekt. Agila projekt på stor skala är svårt att genomföra, och många Agila ramverk har utvecklats för att göra det lättare att tillämpa den Agila metodiken på stor skala. Den Agila principen att reflektera och justera med jämna mellanrum kan användas för att utveckla dessa ramverk och gör det möjligt för utövare att hitta sätt att tackla de utmaningar som storskaliga Agila projekt står inför. Syfte. Denna avhandling undersöker hur ett storskaligt Agilt projekt tillämpar den Agila principen att reflektera och justera sin arbetsprocess, både på en övergripande nivå och teamnivå. Målet med avhandlingen är att ta reda på hur organisationen regelbundet reflekterar över sin arbetsprocess och hur den möjliggör justeringar genom fördelning av roller som kan verkställa förändringarna. Ett ytterligare mål är att ta reda på vilka upplevda utmaningar som är förknippade med att utföra regelbundna reflektioner och justeringar i ett storskaligt Agilt sammanhang. Metod. En fältstudie genomförs på ett storskaligt Agilt projekt. Fältstudien inkluderar direkta observationer av det dagliga arbetet och schemalagda möten, intervjuer med projektdeltagare, och läsa företagetsdokumentation. Den insamlade datan analyseras tematiskt för att identifiera hur organisationen reflekterar och justerar sin arbetsprocess och de upplevda utmaningarna som relaterar till det. Resultat. Organisationen använder sig av tre olika sätt för att tillämpa den Agila principen för reflektion och justering: referensgrupper för att reflektera över större frågor som påverkar stora delar av projektet, retrospektiva möten i viss mån för att reflektera i de olika teamen, och dagliga reflektioner. Alla identifierade roller kan influera förändring på processen, men kan bara verkställa förändringar på sin del av processen. Sex teman identifieras som upplevda utmaningar förknippade med den Agila principen att reflektera och justera: Tidsfrister och tidsgränser, flera uppgifter inom teamen, ointresse eller missförståelse av de Agila principerna, olika nivåer av Agile, och etablerad process och självgodhet. Slutsatser. Organisationen tillämpar flera olika funktioner för reflektion som hanterar några av de utmaningar som är förknippade med storskaliga Agila projekt. Organisationen har många andra utmaningar relaterade till dessa funktioner och de är alla förknippade med andra utmaningar som tidigare upptäckts i relaterade arbeten.

This is a qualitative study that investigates a public organization where the areas of agility and knowledge management meet with a focus on the co-worker’s experience. There is currently not much research on knowledge management regarding organizations striving to work explicitly agile, especially not within the public sector. The purpose of this thesis is therefore to contribute with more knowledge and understanding of the co-worker’s experience of knowledge, learning and sensemaking linked to agile working methods in a public organization. Eight qualitative interviews were conducted and then analyzed using a thematic framework based on the agile manifesto through the lens of sensemaking and practice-based knowledge management. This study shows that the co-workers are basically positive to agility but experience obstacles along the way, such as lack of evaluation and the existing public sector hierarchy. The study also shows that the most substantial benefit that employees experience with agile methods is co-operating. The results also show that cooperation in the agile context contributes to sensemaking when people meet. The key findings are that co-workers experience agility as the opposite of bureaucracy and hierarchy and that knowledge sharing, learning and sensemaking are promoted by agile working methods which encourage cooperation between internal and external stakeholders.

Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva vilka möjligheter och utmaningar som organisationer, som arbetar med IT-styrning utifrån agila ramverk i stor skala, upplever. En tematisk innehållsanalys har genomförts av vetenskapliga artiklar för åren 2017 till 2020, och från artiklarna har koder genererats som grupperats i olika teman mot bakgrund av studiens frågeställning. Studien har genererat fyra olika teman för de utmaningar och möjligheter som organisationer, som arbetar med IT-styrning utifrån agila ramverk i stor skala, upplever: införandeaspekter och anpassning till organisationen  leda och motivera medarbetare och team  kvalitet och kontinuerlig förbättring  utvecklingsaspekter  En slutsats som kan dras av detta är att det finns mest utmaningar för organisationerna gällande aspekterna som rör införandet och anpassningen till organisationen. Den andra slutsatsen som kan dras är att det finns många aspekter som beskrivits i denna studie som organisationer upplever som möjligheter vid införande och användande av agila ramverk i stor skala, speciellt kopplat till temat att leda och motivera medarbetare och team. Slutligen finns även några aspekter som organisationer upplever som utmaningar vid införande och användande av agila ramverk i stor skala. I absolut störst omfattning framkommer detta i tema ett som rör införandeaspekter och anpassning till organisationen.

Många organisationer väljer att i allt högre grad införa agila metoder, då det kan medföra flexibilitet och förmåga att hantera en hög förändringstakt, ett behov som återfinns även inom offentlig sektor. I offentliga organisationer används ofta agila och traditionella metoder parallellt och det finns flera utmaningar för användningen av agila metoder, då behov av förutsägbarhet och stabilitet ska existera simultant med ett flexibelt och iterativt arbetssätt i agila team. Hur sådana motsägelsefulla situationer tas emot och hanteras beror på teamens sensemaking (meningsskapande), vilken kan påverkas av individer med en faciliterande roll och hur de utövar sensegiving (meningsgivande). Syftet med studien är således att skapa en ökad förståelse för meningsskapande-processen i agila team under de förutsättningar som finns på en svensk förvaltningsmyndighet som använder både traditionella och agila metoder, genom frågeställningen “Hur uppstår meningsskapande i agila team på en svensk myndighet och hur bidrar meningsgivande aktiviteter till meningsskapande-processen?”. I resultatet från observationer och intervjuer i två agila Scrum-team identifieras tre meningsskapande- mekanismer; Myndighetsuppdraget, Hybridarbete och Scrum 2.0, som tillsammans illustrerar hur agila metoder inom den offentliga sektorn inte kommer utan konsekvenser, utan kan ge upphov till osäkerhet och således flera meningsskapande-processer. Studien visar att Scrum Mastern och dennes meningsgivande-aktiviteter är viktiga för att skapa gemensam förståelse i teamen men att en viss osäkerhet, till exempel motsägelsefulla roller, ibland måste accepteras. Vidare diskuteras de implikationer detta medför och förslag till vidare forskning lämnas. / Many organizations choose to introduce agile methodology, as it can bring flexibility and the ability to handle change, a need that is also found in the public sector. In public organizations, agile and traditional methods are often used in parallel and there are several challenges for the use of agile methods, as the need for predictability and stability exists simultaneously with a flexible and iterative way of working in agile teams. How such ambiguous situations are received and handled depends on the teams' sensemaking, which can be influenced by individuals with a facilitating role and how they practice sensegiving. The purpose of the study is thus to create an increased understanding of the sensemaking process in agile teams under the conditions that exist at a Swedish administrative authority that uses both traditional and agile methods, through the research question "How does sensemaking emerge in agile teams at a Swedish authority and how do sensegiving activities contribute to the sensemaking process?”. In the results from observations and interviews in two agile Scrum teams, three sensemaking mechanisms are identified; The authority mission, Hybrid work and Scrum 2.0, which together illustrate how agile methods in the public sector do not come without consequences and can give rise to uncertainty and thus several sensemaking processes. The study shows that the Scrum Masters’ sensegiving activities are important for creating a common understanding in the teams, but that a certain uncertainty, for example contradictory roles, sometimes has to be accepted. Furthermore, the implications of the results are discussed and suggestions for further research are provided.

För att företag ska behålla konkurrenskraftighet på dagens dynamiska marknad krävs en hög grad av innovation. KTH Hyperloop är ett studentprojekt på KungligaTekniska Högskolan som är mitt uppe i ett radikalt innovationsprojekt med målet att förändra hur vi transporterar oss i framtiden. Projektet kretsar kring skapandet av en farkost som ska transporteras i vakuum med hjälp av elektromagnetism. Syftet med detta arbete var att öka förståelsen kring produktutvecklingsprocessen av ett innovationsprojekt som KTH Hyperloop, ett projekt som drivs av enbart studenter med hög personalomsättning utan ersättning. Studien har undersökt två forskningsfrågor kopplade till KTH Hyperloop som ett radikalt innovationsprojekt. Studien inleddes med att göra en grundlig litteraturstudie där relaterade områden undersöktes och en teoretisk referensram byggdes upp. De områden som undersöktes var agila metoder, organisationsstrukturer, radikal innovation och motivation. Vidare i arbetet gjordes en kvalitativ intervjustudie med fyra respondenter från KTHHyperloop. Från resultatet i denna studie kan lärdomar användas i liknande projekt om vad som gynnar respektive hämmar radikala innovationsprojekt. Studien visar att inre motivation är en stor faktor till varför personer söker sig till ett studentprojekt som KTH Hyperloop men det krävs även yttre motivationsfaktorer såsom goda resultat i projektet. För att organisera ett radikalt innovationsprojekt under hög omsättning av personal krävs agila arbetsmetoder och stor informationsspridning som genomsyrar alla nivåer i organisationen. / To enable businesses to maintain strong competitiveness in today’s dynamical marketplace they need a high level of innovation. KTH Hyperloop is a student project in Sweden Stockholm at the Royal Institute of Technology (KTH), currently in the middle of a radical innovation project with the goal to change future transportation. The main idea of the project is to create a vehicle which will be transported in a vacuum by electromagnetism. The purpose of this thesis is to increase the knowledge of the product development process of an innovation project such as KTH Hyperloop, a project driven and executed only by students with high staff turnover without any form of compensation. This study analyzed two research questions linked to KTH Hyperloop seen as a radical innovation project. The study was initiated by conducting a thorough literature study. Related areas were examined and a theoretical frame of references was created. Litterature areas examined were motivation, agile methods, organizational structures and radical innovation. Further into the project, a qualitative interview study which included four respondents from KTH Hyperloop was conducted . Results from this study can be applied to similar projects regarding beneficial and inhibitory factors to a radical innovation project. The results of this study shows that intrinsic motivation is one of the major factors to why people apply to a student project as KTH Hyperloop. It is also important to have extrinsic motivational factors such as achieving good results in the project. Another conclusion that this study shows is organizing a radical innovation project under a high turnover of staff requires agile work methods. Also, the project needs to have aspread of information that reaches all levels in the organization to be able to reach radical innovation results.

Compared to traditional project management methods, agile methods are new. The use of project work keeps increasing, including the number of projects, with varying characteristics. In a world with a growing speed of change and with growing demands, there’s a need for adjustment, something which agile methods offer. However, agile methods are not suitable for all types of projects. The aim of the study was to broaden the understanding of what motivates implementation and usage of agile methods in projects and operations, challenges and advantages that can emerge through implementation and usage of agile methods, and if expectations of agile methods were confirmed. The study was qualitative and was made through semi-structured interviews, which were recorded and later transcribed. Collected data was analyzed based on thematic qualitative analysis. A total of three analyses were made - one per research question. All together the three analyses resulted in a total of thirteen themes. Motives for working agile varied, whereas primary motives for implementing and working with agile methods were increased efficiency, increased participation, and increased visualization of work. During on-going implementation, knowledge and training was crucial, including management, employees and customers. Agile methods were adjusted to reality and operations. Customers wanted to take part in working with agile methods, while their knowledge was inadequate. Expectations that existed before the implementation were confirmed. Agile methods hold what it promises.

Companies are constantly challenged to maintain but also to expand their market position. According to a study it’s problematic to carry out successful IT-projects. Dependencies, coordination and long term planning are three factors which has shown are difficult to master in bigger projects. The aim with the study is to in- vestigate how these aspects work in one case, through a case study on an IT com- pany. The goal is to contribute with research to the subject of long term planning in IT-projects where agile methods usually is used today. Previous research and theories as project management, agile project management, planning methods, scaling methods, coordination methods and change management are used as a base for the study. An exploratory qualitative study has been performed at the case company, the generated result composes of interviews with personnel from the company. The result showed how the methods and theories where used in the case company mainly focusing on long-term planning and workflows. Generally, the same thoughts where shared among the personnel, but because of the open questions the responder got encouraged to elaborate and explain their opinion leading to new information and aspects even when they agreed on the topic. When analyzing the result, I show that a clear framework, implementing of sim- ple work methods and the project management were all important to be able to conduct long-term planning and handle dependencies in projects. The conclusion was to implement the scaling method SAFe but also to use coordination methods. An important aspect is to include change management processes and theories when implementing or changing something. Further studies suggest that research in this article should be carried out on more companies and studies if the imple- mentation of the agila scaling method SAFe has a positive effect in a company. / Varje dag utmanas företag för att bibehålla men även utöka deras marknadspo- sition. Enligt en studie så är det problematiskt att genomföra lyckade IT-projekt. Beroenden, koordinering och långsiktig planering är tre faktorer som det visat sig vara svårt med i större projekt. Syftet med studien är att undersöka hur dessa aspekter fungerar på ett visst fall, genom en fallstudie på ett IT-företag. Målet är att kunna bidra med forskning till ämnet gällande långsiktig planering i IT-pro- jekt där agila metoder vanligtvis idag används. Tidigare forskning och teorier som projektledning, agil projektledning, planeringsmetoder, skalningsmetoder, koordineringsmetoder samt förändringsledning ligger till grund för studien. En explorativ kvalitativ studie har genomförts på fallföretaget. Det genererade re- sultatet baseras på intervjuer med personal på företaget. Resultatet visade hur det fungerade på fallföretaget gällande långsiktig planering och arbetssätt. I stora drag framfördes liknande tankar och åsikter, men då de ställda frågorna var öppet ställda så framkom även olika nyanser och delar från de olika respon- denterna. Analysen av resultatet visade att tydligare ramverk, implementering av arbetssätt och ledning var viktiga för att kunna planera långsiktigt och han- tera beroenden. Slutsatsen som drogs var att implementera skalningsmetoden SAFe men också använda sig av koordineringsmetoder. En viktig aspekt att inte förglömma är även förändringsarbetet vid införandet eller förändring av något. För vidare forskning skulle studien kunna göras på fler företag och även en stu- die på implementeringen av den agila skalningsmetoden SAFe skulle kunna gö- ras för att se om det skulle ge en positiv effekt för företaget.

At present, the area of agile management methods is a relatively unexplored area. The purpose of this study has been to investigate how well suited agile methods are for use in IT-maintenance. This has been done by collecting material on the subject, which acted as a base for a case study. In the study, the collected material from the investigated company, external companies and observations performed at the investigated company has been analyzed against existing theory in the field. Furthermore, conclusions have been drawn from information gathered during the course of the study. Based on this survey, it can be noted that in the activities that were investigated, an implemented agile method can add value to the maintenance operation. These added values present themselves in the form of a better and clearer structure, better communication and more effective working methods. One of the biggest challenges of agile agility in management has proved to be cross-functionality in the team. In this case as well as in other theoretical cases, the lack of cross functionality has been something identified. The theoretical cases show that the introduction of an agile method helps maintenance teams to become cross-functional. In the business investigated in this study, there were only indications stating that the business had started a transition to a cross-functional team. The fact that no definitive link between agile methods and transition to cross-functionality was identified in this case is considered to be due to the fact that the agile work was at an earlier stage. In conclusion, this study shows that agile methods are well-suited for use in maintenance, but some modifications to the agile approach need to be implemented. / I dagsläget är området agila metoder inom systemförvaltning ett relativt outforskat område. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl lämpade agila metoder är för en förvaltande verksamhet. Detta har gjorts genom att bakgrundsmaterial i ämnet samlats in, för att bilda en teoretisk grund för en fallstudie. I studien har det insamlade materialet från det undersökta företaget, externa företag samt egna observationer som utförts på fallföretaget analyserats gentemot existerande teori inom området, varefter egna slutsatser dragits. Utifrån studien kan det konstateras att i den verksamhet som undersökts har en implementerad agil metod tillfört värde till verksamheten. Detta i form av en bättre och tydligare struktur, bättre kommunikation och ett effektivare arbetssätt. En av de största utmaningarna med att arbeta agilt inom systemförvaltning har visat sig vara tvärfunktionalitet i teamet. I detta fall såväl som i andra teoretiska fall har avsaknaden av tvärfunktionalitet varit något som identifierats. De teoretiska fallen påvisar att införandet av en agil metod har hjälpt förvaltningsteamen att bli tvärfunktionella. I verksamheten som undersöktes uppmärksammades enbart indikationer på att verksamheten påbörjat en övergång till ett tvärfunktionellt team. Att ingen definitiv koppling mellan agila metoder och övergång till tvärfunktionalitet identifierades i detta fall anses bero på att det agila arbetet befann sig i ett tidigare skede. Avslutningsvis styrker studien att agila metoder är väl lämpade för användning inom systemförvaltning, men vissa modifikationer i det agila arbetssättet behöver genomföras.

Frågeställningar: Hur påverkas deltagarnas kreativitet när agila metoder används i praktiken? Hur påverkar agila arbetsmetoder innovationsförmågan? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ett litet IT-företag arbetar med att främja kreativitet genom att arbeta enligt det agila arbetssättet, för att på så sätt kunna påverka innovationsförmågan. Metod: Denna studie baseras på en fallstudie. Företaget är ett litet IT-konsultföretag som arbetar med systemutveckling. Företaget har 15 anställda och arbetar enligt det agila arbetssättet och de har två Scrum-team. Detta arbete har sin grund i den kvalitativa metoden med influenser av ett deduktivt förhållningssätt, då studien huvudsakligen baseras på semi-strukturerade intervjuer och observationer. Slutsatser: Slutsatserna som kan dras är att det agila arbetssättet påverkar kreativiteten genom att öka deltagarnas motivation. Det agila arbetssättet påverkar kreativiteten hos de anställda, då det är fritt att plocka de uppgifter som man själv vill i varje sprint bidrar det till att det kan öka både motivationen och nyfikenheten. En annan slutsats är att det agila arbetssättet påverkar deltagarnas kreativitet då det ger de anställda en mer frihet att planera sitt arbete och ger de möjligheten att själva lösa sin arbetsuppgift på sitt sätt, genom att exempelvis testa nya tekniker. Det agila arbetssättet påverkar deltagarnas kreativitet på så sätt att det kan minska stressen utifrån för själva arbetsgruppen. Detta på grund av att det är produktägaren som har den främsta kontakten med slutkunden.Det agila arbetssättet påverkar innovationsförmågan genom att i och med att det ständigt kommer in nya arbetsuppgifter som arbetsgruppen ska lösa och då arbetsuppgifterna skiljer sig mycket åt, bidrar det till en ökad dynamik och utmaning. En intressant slutsats var att produktägarna skapade en ometveten utmaning kopplat till de anställdas arbetsuppgifter då de anställda ansåg att kravspecifikationerna som de fick var svåra att förstå. Sista slutsatsen som kan dras är att det agila arbetssättet skapade en frihet hos de anställda att själva kunna prioritera bland sina arbetsuppgifter och metoden som de ska lösas på. / Research questions: How are participants' creativity affected when agile methods are used in practice? How do agile methods affect the ability to innovate? Purpose: The purpose of this study is to investigate how a small IT company works to increase creativity by working according to the agile approach, in order to be able to affect the capacity for innovation. Method: This study is based on a case study. The company is a small IT consulting company that works with system development. The company has 15 employees and works according to the agile approach and they have two Scrum teams. This work is based on the qualitative method with influences of a deductive approach, since the study is mainly based on semi-structured interviews and observations. Conclusions: The conclusions are that the agile methods affect creativity by increasing the participants' motivation. The agile way of working affects the creativity of the employees, as it is free to pick the tasks that you want in each sprint, it contributes to increase both motivation and curiosity. Another conclusion is that the agile methods affects the participants' creativity as it gives the employees more freedom to plan their work and gives them the opportunity to solve their task in their own way, for example by testing new technologies. The agile methods affect the participants' creativity in such a way that it can reduce the stress from outside the workgroup itself. This is because it is the product owner who has the main contact with the end customer.The agile way of working affects the ability to innovate because it is constantly entering new tasks that the working group has to solve, and the tasks are very different to each other, it contributes to increased dynamism and challenge. An interesting conclusion was that the product owners created an unconscious challenge linked to the employees' tasks, as the employees felt that the requirement specifications that they received were difficult to understand. The final conclusion is that the agile methods created freedom for the employees to be able to prioritize themselves among their tasks and choose how to solve the tasks.