Den ökade digitaliseringen och den ständiga utvecklingen i omvärlden idag har bidragit till att företag och organisationer måste tillämpa passande organisationsformer för att förmå möta denna utveckling. Då projekt som arbetsform har som syfte att genomföra förändring eller förnyelse, har projekt blivit en allt vanligare tillämpad arbetsform. Den forskning som finns i dagsläget om projektledning är relativt övergripande och "allmän", och tar ingen direkt hänsyn till i vilken bransch projektet verkar i eller om projektet är internt eller externt. Denna studie, som är av kvalitativt slag, har således till avsikt att utforska framgångsfaktorer och utmaningar projektledare står inför inom två mer specifika branscher; banksektorn och IT-konsultbolag. Studiens syfte är att genomföra en jämförande fallstudie om en bankorganisation som arbetar i interna projekt och ett IT-konsultbolag som arbetar i externa projekt, där dessa framgångsfaktorer och utmaningar har utforskats och jämförts mot varandra, liksom mot redan befintlig teori. Det empiriska materialet har samlats in genom delvis strukturerade djupintervjuer med totalt sex projektledare, tre från respektive organisation. Resultatet har sedan analyserats och jämförts mot varandra, samt mot teori som har försökt bistå en förklaring till och förståelse för olika mönster i det empiriska materialet. Studiens resultat pekar på att det finns vissa skillnader, men även likheter,om utmaningar och framgångsfaktorer inom ramen för projektledning i de två valda branschernas natur, även i fråga om interna och externa projekt. Regelbunden och tydlig kommunikation alla parter emellan i ett projekt ses som en grundpelare för framgångsrik projektledning utifrån studiens resultat, och på samma sätt påvisades en framträdande utmaning om att få deltagarna att arbeta mot samma mål. En viktig skillnad om projektledning i interna och externa projekt som påvisats utifrån studiens resultat är att projektledaren har friare tyglar i interna projekt, där faktorer som tid och budget inte är lika strikta eller viktiga att förhålla sig till, utan kundens efterfråga är viktigare.

Sammanfattning/AbstractDenna uppsats erbjuder en skalbar lektionssekvens som på ett adekvat pedagogiskt sätt introducerar elever på teknisk linje till att anamma dynamiska agila projektarbetsformer som utnyttjas inom näringslivet för att få fram nya produkter och tjänster. Detta är centralt för att uppfylla de krav som finns på teknikutbildningen på gymnasienivån och utgörs av att eleverna ska få förmåga att arbeta tillsammans i projektform för att lösa realistiska problem och sedan använda sig av teknikutvecklingsprocessen för att ta fram användbara lösningar.Uppsatsen presenterar det pedagogiska konceptet med organiserade syften för att få eleverna att förstå de begrepp och principer som utgör de centrala delarna av denna arbetsform. Konceptet bygger på närliggande och övergripande syften där målet är att det närliggande syftet blir ett fruktbart mål-i-sikte för eleverna samtidigt som det görs kontinuerligt med övergripande syfte. För ett antal aktuella begrepp och principer presenters ett antal alternativa närliggande syften med avsikten att underlätta och stimulera pedagogens möjlighet att utnyttja detta koncept för att förbättra undervisningen vad gäller agila projektformer.För att tillgodogöra sig denna arbetsform på ett effektivt sätt krävs enligt den didaktiska litteraturen att eleverna utvecklar en produkt/tjänst som löser ett problem inom ett definierat område. Detta innebär att eleverna inom ramen för lektionssekvensen dessutom får utveckla förmågan att brottas med autentiska problem där de får söka sig fram till en lösning samtidigt som de får ta del av kollegialt lärande. Detta är väsentliga byggstenar för att tillgodogöra sig teknisk kunskap och utgör ett sekundärt lärandemål med lektionssekvensen.

Denna rapport återspeglar framtagandet av ett företags webbplats. Då själva utvecklandet av webbplatsen har varit en praktisk tillämpning så tar rapporten snarare upp utvecklingen på ett mer teoretiskt plan i form av en fallstudie. Vilka tekniker och metoder som har använts i det praktiska arbetet, såsom användbarhet, semantisk uppmärkning och agila utvecklingsmetoder, har förklarats samtidigt som dess funktionalitet vävts in i arbetets olika implementeringsfaser. Då också ett specialanpassat CMS (innehållshanteringssystem för redigering av webbplatsens innehåll) har utvecklats för webbplatsen så beskriver rapporten också arbetet kring detta.

To assure good quality the software needs to be tested to find errors and to verify that the programme meets the customer’s expectations. Traditional methods are usually used in software development and means that a number of predetermined steps are followed. By using agile methods the development can more easily be adapted to the changes on the market. With these methods the testing is carried out continuously throughout the project. This may affect both developers and testers in different ways. Most studies focus on how agile methods affect developers but there are no studies on how testers are affected by these methods. The purpose of this master thesis is therefore to study how the testers are affected when adopting the agile methods. The study was based on a theoretical and an empirical study consisting of interviews. These studies indicate five areas to investigate further, these areas were: test process, collaboration and communication, psychological effects, exchange of knowledge and education. After contacting a number of interviewees a decision was made to only study the agile methods Extreme programming and Scrum. Interviews were carried out at six different companies, where all interviewees had experience of testing in agile projects. The questions were open-ended questions and the answers were compiled to be compared with the theory in an analysis. The result showed that tests are carried out early and continuously throughout the entire development process. Since the testing is carried out parallel to the development the tester gains a better understanding for the product and there is a smaller risk for unnecessary tests to be written. The documentation produced during the test process is not affected by the agile methods but is rather dependent on other factors. These factors could be demands or the company’s business area. Collaboration and communication between testers and developers is improved since they are sitting together and have daily meetings. This also results in an increased exchange of knowledge within the team and that the team members are more informed about each others work. The result also showed that agile methods have psychological effects on the tester. Since the tester often has a unique role in the team the feeling of loneliness is larger and the opportunities to discuss tests are less than if there would have been other testers in the team. The role as a tester means to work independently with both developers and product owners to satisfy the interests of both sides. Finally, the study showed that the team needs an education when adopting agile methods to make sure that all team members have the same understanding of the methods. / För att kunna säkerställa god kvalité på mjukvara krävs att den testas för att hitta fel och visa att programmet uppfyller kundens förväntningar. Vanligen sker mjukvaruutveckling enligt så kallade traditionella metoder som innebär att ett antal förutbestämda steg följs. För att kunna anpassa mjukvaruutvecklingen efter förändringar som ständigt uppstår på marknaden används i stället agila metoder. Dessa metoder innebär bland annat att testningen sker parallellt med utvecklingen vilket kan komma att påverka utvecklarna och testarna på flera olika sätt. De flesta studier kring agila metoders påverkan fokuserar på utvecklarna och studier som visar hur testarna påverkas saknas. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka hur testarna påverkas av införandet av agila metoder. Undersökningen baserades på teoristudier och en empirisk studie bestående av intervjuer. Dessa studier visade på fem områden att undersöka närmare, dessa var: testprocessen, samarbete och kommunikation, psykologiska effekter, kunskapsutbyte samt utbildning. Efter kontakt med ett antal intervjuobjekt beslöts att avgränsa studien till att endast studera de agila metoderna Extreme programming och Scrum. Personer från sex olika företag intervjuades, där alla intervjuobjekt hade erfarenhet av test inom agila projekt. Intervjufrågorna var fasta med öppna svarsalternativ och svaren sammanställdes sedan för att, i en analys, jämföras med den teoretiska bakgrunden. Resultatet visade att testaren utför tester tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. Genom att testningen sker parallellt med utvecklingen får testaren en ökad förståelse för produkten och risken minskar för att onödiga tester skrivs. Dokumentationen som produceras under testprocessen påverkas inte av de agila metoderna utan beror i stället på andra faktorer. Dessa faktorer kan vara efterfrågan eller vilken bransch företaget är verksam i. Samarbete och kommunikation mellan testare och utvecklare förbättras då de sitter tillsammans och har dagliga möten. Detta leder även till att kunskapsutbytet inom teamet ökar och att teammedlemmarna blir mer insatta i varandras arbeten. Resultatet visade även att agila metoder har vissa psykologiska effekter på testaren. Eftersom testaren oftast har en unik roll i teamet känner denne i större grad ensamhet i sitt arbete och tillfällena att diskutera test blir färre än om det hade varit fler testare i teamet. Rollen som testare innebär att arbeta oberoende med både utvecklare och produktägare samtidigt som båda parter ska bli nöjda. Slutligen visade undersökningen att teamet behöver utbildning vid införandet av agila metoder. Utbildningen ska ge en korrekt bild av metoderna för att alla i teamet ska få samma syn på dessa.

Denna studie har resulterat i en design av en webbplats som ämnar informera om tjänstedesign. Uppsatsen beskriver arbetsgången och diskuterar även projektmetoden scrum som använts under projektets designfas, för att utröna dess lämplighet i interaktionsdesignprojekt. Särskilt fokus läggs på hur projektmetoden påverkat användbarheten i den designlösning som producerats. Information om användarna har inhämtats genom intervjuer med praktiserande tjänstedesigners och tjänstedesignstudenter i olika Europeiska länder. Datainsamlingen och analysen av denna har följt metoden måldriven design. Analysen har gett upphov till personor, scenarior och krav, som använts under designprocessen för att säkerställa att användarnas mål låg till grund för de designbeslut som togs. Själva designprocessen har genomförts i enlighet med projektmetoden scrum, dock med vissa modifikationer av arbetsperiodens längd och gruppens storlek. Studien visar att flera nya insikter om användarnas behov och mål uppkommit under datainsamlingen och analysen, varför användarstudien kan anses ha bidragit till ökat användbarhet i den slutgiltiga designen. Användningen av projektmetoden scrum medförde en arbetsgång som gav positiva resultat och bidrog till att undvika problem som ofta uppstår då traditionella projektmetoder används. Slutsatsen blir därför att scrum lämpar sig väl för designprojekt men att den bör kombineras med en förstudie av målgruppen för att säkerställa resultatets användbarhet.

Denna kandidatuppsats har gjorts på ett IT-företag i Sverige och avgränsades till ett team på ett kontor i Växjö som arbetat i cirka ett år tillsammans efter en arbetsmetod som grundar sig på Scrum. Scrum är en agil arbetsmetod som fokuserar på täta leveranser och arbeta med korta iterationer. Det finns tidigare forskning att tillgå om agil utveckling och motivation men inte om hur deltagare i ett Scrum-team motiveras, vilket är den kunskapslucka vi vill bidra till att fylla. Syftet med uppsatsen var att ge svar på hur deltagare i ett Scrum-team motiveras att utföra sitt arbete. I undersökningen utgår vi från tre aspekter för att besvara denna fråga, Scrum som arbetsmetod, motivation och mål samt samarbete. Metoden som tillämpades för undersökningen var en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoderna intervjuer och observationer användes. Observationerna gjordes på ett flertal möten som var relaterade till arbetsmetoden för att få en uppfattning om hur arbetsmetoden tillämpas i teamet. Intervjuerna utfördes på sju informanter för att få en djupare förståelse för hur deltagarna motiveras utifrån de tre aspekter som undersökningen utgår från. Både observationerna och intervjuerna har sedan jämförts med teorin i diskussionen. Resultatet av datainsamlingen visar att informanterna anser att de inte använder arbetssättet Scrum till 100%. Det som informanterna anser är mest motiverande är de korta iterationer och de täta resultaten. De anser också att om någon i teamet gör bra ifrån sig motiverar detta andra i teamet till att göra ett bra arbete. Resultatet visar också att informanterna motiveras utifrån två typer av mål, personliga mål och teamets mål. / This essay is the outcome of our study made at an IT-company in Växjö, Sweden. It was restricted to a team which has used a work method based on Scrum for about a year. Scrum is an agile work method that focuses on the deliver of regularly results and with short iterations. There is prior research available about agile development and motivation, but not about how participants in a Scrum team is motivated, which is the knowledge gap we want to contribute to filling. The aim of this study was to provide answers to how participants in a Scrum team is motivated to perform their work. In this study we are looking at this from three aspects to answer this question. These aspects are scrum as a work method, teamwork, motivation and goals. A qualitative method was used in this study to retrieve data. The data was retrieved by observations and interviews. The observations was made at several meetings that was related to the work method to gain an understanding regarding how the work method isused in the team. The interviews was made with seven informants to gain a deeper understanding regarding how the participants are motivated based on the three aspects that the survey is based on. Both the observations and the interviews was compared to our choosen theory in the discussion. The results of the data collection shows that the informants do believe that they do not use the Scrum approach 100%. The informants think that it is the short iterations and frequents results that is the most motivating factors. The informants also think that when someone in the team perform well it motivates other team members to perform better.The result also shows that the informants are motivated by two types of goals, personal goals and team goals.

Konceptuella modeller är vanligt förekommande i plandriven utveckling men åsikterna om vad konceptuell modellering är och bör användas till är vitt skilda. Agil systemutveckling har växt fram som en motreaktion på den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att många traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser på konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har åstadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har låg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs. Konceptuella modeller är vanligt förekommande i agila projekt och används i samma typer av aktiviteter som i plandriven utveckling. Motiven bakom användandet i agila projekt är relaterade till de konceptuella modellernas egenskaper som visualiserings- och kommunikationsverktyg.

For a long time there has been issues about time estimation in IT-projects. Despite the fact that we went from the traditional waterfall model to the agile methods, the challenges of time estimation has continued. The agile methods do not solve the problems. A technique that agile teams have chosen to apply in order to solve this problem is planning poker. The technique is based on a method that includes a number of steps for implementation. This study is conducted to investigate whether methods such as planning poker for time estimation provide agile team support to make safer time estimates in agile IT-projects. The study also investigates how the process of planning poker is applied in practice. The study is based on interviews and a literature study that has compiled in a result that has been analysed. The result shows that agile teams choose to modify the prescribed method of planning poker to streamline the process as they find that some steps in the prescribed method are unnecessary. This result differences from earlier research where praxis is that you follow all steps of the prescribed method. Further a number of challenges that comes at an adaptation of the technique are identified. The result also shows that planning poker creates better discussion and understanding of matters for the agile team.

Agile methods have been used for many years in some industries too organizework, that increase in productivity can be used in the advertising production. As this study indicate, agile methods in general, Scrum and Kanban in particular, are used to some extent within advertising production agencies, even though most co-workers in commercial industry do not seem to know what these methods are or how to utilise them to full extent. Through interviews with project leaders within the advertising industry, this study shows that the digital systems that they use are mostly based on Scrum and/or Kanban methods. Even so, very few co-workers or even the project leaders have any knowledge about the basics of agile work models and methods. This study has found that lesser knowledge of agile work methods in the advertising production industry may result in lower productivity and efficiency for the co-workers, which indicates it may result in higher costs and longer leadtimes for projects.

Covid-19-pandemin har medfört ett skifte från samlokaliserat arbete till distansarbete. Den här studien syftar till att förklara vilka effekter distansarbete har på teamwork i agila teams. Studien genomfördes genom djupintervjuer enligt kvalitativ metod, med teammedlemmar på en svensk bank, och analysmodellen baseras på Dickinson och McIntyres teamworkmodell, där komponenterna delade mentala modeller och förtroende adderats. Resultatet indikerar att respondenterna upplever att teamwork förändrats negativt vid distansarbete genom hela modellen, med undantag för teamorientering och teamledarskap. Där upplevs marginell negativ förändring eller ingen förändring. Den agila strukturen upplevs vara en kritisk faktor för att upprätthålla fungerande teamwork vid distansarbete. Kommunikationen face-to-face har dock minskat, vilket leder till flera teamworkutmaningar. Tidigare uppbyggt förtroende och delade mentala modeller verkar underlätta teamwork vid distansarbete. Eftersom trenden indikerar att distansarbete kommer vara aktuellt även efter Covid-19-pandemin måste dessa utmaningar behandlas. Den utvidgade teamworkmodellen verkar kunna förklara effekten på teamwork vid distansarbete i agila teams.