Stockholm grows every day and its infrastructure has to develop at the same rate for the well functioning city. The health care of Stockholm County is a central feature of the growing city. The study is based on a project work that has been performed on OpenLab. At OpenLab students from different disciplines work together to solve tasks from different public sector customers. The process is designed with SCRUM and design thinking. An important place has the visualization of the workflow. The data is collected with the use of interviews, observations and ethnographic methods. The County Council’s assignment was to find a suitable solution to create a better work environment that invites the employees to develop and thrive, to reduce the gap between the current situation and future demands. A large part of the work for future care begins on today’s health care departments. Factors that make problems in care are social factors, lack of resources and economic conditions. The lack of staff, time, workload, recompenses, communication and development of competence often comes up as a great working environment’s difficulties. These factors reduce employee commitment, motivation, acceptance, individual satisfaction, interest, efficiency and so on, that sooner or later leads to less well trust, performance and quality of results. The most obvious need is the necessity for safe and inspiring working environment with clear development opportunities for every individual nurse. It does so by creating better and more equitable working conditions but also by raising the status of profession from a broader perspective. The purpose of research was to define and implement the factors that positive influence on group dynamics, participation, confidence, trust and cooperation between co-workers, and lead to the total benefit. Remodelling of the organization’s working methods, methods of personal capability development and improved communication are regarded as a solution of the problem. Implementation of agile methods, individual-centred model competence ratings model for nurses (Spira) and recommendations for selection of communication medium are the results of this study. / Stockholm växer för varje dag. Och för att staden ska fungera måste även infrastrukturen utvecklas i samma takt. Den landstingsfinansierade sjukvården är en central funktion i den växande staden. Studien grundas på ett projektarbete som har genomförts på OpenLab. På OpenLab samarbetar studenter från olika disciplin för att lösa något uppdrag. Processen är utformat med hjälp av SCRUM och design thinking. En viktig plats har visualisering av arbetsprocessen. Data samlas med hjälp av intervju med sjuksköterskor, observationer och etnografiska metoder. Uppdraget från Stockholms läns landsting var att hitta vägar till en rimlig personalrörlighet bland sjuksköterskor, att minska gapet mellan dagens läge och framtidens efterfrågan. En stor del av arbetet för den framtida vården börjar på dagens vårdavdelningar. Faktorer som anses ha utgjort hinder inom vården är sociala faktorer, bristande resurser och ekonomiska förutsättningar. Brist på personalen, tid, arbetsbelastning, belöning, kommunikation och utvecklingsmöjligheter kommer ofta upp som ett stort arbetsmiljöproblem. Dessa faktorer påverkar negativt personalens engagemang, motivation, acceptans, tillfredställelse, intresse, effektivitet osv. som slutligen leder till sämre trygghet, prestanda och resultats kvalité. Det tydligaste behovet har varit att möta behovet av en trygg och inspirerande arbetsmiljö med tydliga utvecklingsmöjligheter för den enskilda sjuksköterskan. Både genom att skapa bättre och mer rättvisa arbetsförhållanden, men också genom att höja statusen på yrket ur ett bredare perspektiv. Målet med undersökningen har varit att definiera och implementera faktorer som positivt påverkar tillit, trygghet, gruppdynamik och samarbete mellan medarbetare och leder till den totala nyttan. Modernisering av organisations arbetsmetoder, kompetensutvecklingssystem och förbättrad kommunikation anses som lösningen på problemen. Implementering av lättrörliga arbetsmetoder, individuellcentrerad kompetensmodell Spira och rekommendationer på rätt kommunikationsmediums val är resultaten av denna studie. / J., Hulander, M., Feshchuk, E., Wajntraub Bakszt, A., Waaler, K., Gunnarson (2015). Spira-sjuksköterskans kompetens i framtidens vård, OpenLab, Stockholm.

Målet med detta arbete är att förbättra Spotifys processer när de gör förändringar internt som påverkar deras finansiella system. Arbetet har genomförts genom att kartlägga de team hos Spotify som skapar, påverkar och använder data i det finansiella systemet. Vidare har de olika teamens arbetssätt jämförts och skillnader i hur de arbetar identifierats. Baserat på de identifierade skillnaderna påvisas vilka utmaningar som finns när Spotify genomför förändringar där flera team är involverade. Kartläggningen visar att det finns både olika arbetssätt och grundinställning hos de olika teamen som skapar utmaningar i förändringsarbetet, speciellt i tvärfunktionella projekt. Slutsatser från resultatet presenteras i form av några olika förslag vilka kan hjälpa till att förbättra förändringsarbetet vid tvärfunktionella projekt hos Spotify. Skapa en koordinatorroll som fungerar som en gemensam kontakt för alla ärenden som genererar förändringar i det finansiella systemet. Genom den nya rollen tydliggör man informationsflödet. Skapa ett nytt team som ansvarar för alla förändringar som påverkar det finansiella systemet. Ett nytt team minskar beroenden mellan de olika teamen. Använda sig av tvärfunktionella projektledare som får dedikerade resurser att driva projekt där flera team är inblandade. Projektledaren kan då äga och ta ansvar för hela processen. Förändra så att alla inblandade team mäts på värdeskapandet för hela kedjan istället för att bedömas när de levererat sin del. Anordna en kortare workshop (1-5 dagar) med deltagare från de team som behöver interagera med varandra vid en förändring. Det blir ett effektivt sätt att minimera ledtiden mellan teamen. Skapa serviceavtal mellan de olika teamen, så att varje team effektivare kan planera sina resurser och veta vilka förutsättningar som gäller. / The objective of this thesis is to help Spotify to improve their internal change management process in their financial system. The work was done by charting the internal teams that create, influence and use data in the company’s financial system. Furthermore, the working methods of the different teams were compared and differences in how they work were identified. Our findings show that there are both different working processes and attitudes between the teams. This creates challenges in the change management process, especially in cross-functional projects. Conclusions from the results are presented as suggestions. These may help to improve the change management process in cross-functional projects at Spotify: Implement a coordinator role, which works as a single point of contact for everything that is related to changes in the financial system. The new role helps to improve the distribution of information. Create a new team that is responsible for all changes that affect the financial system. A new team reduces dependencies betweenthe different teams. Introduce cross-functional project managers who receive dedicated resources to implement projects where multiple teams are involved. The project manager can then take full responsibility for the entire process. Make sure the effectiveness/productivity of all involved teams is measured by the value created for the whole value chain rather than when their respective part has been delivered. Have a workshop (1-5 days) in which participants from the teams that needs to integrate components work together. This will be an effective way to minimize the waiting time between the teams. Create a service level agreement between the different teams, so that each team can efficiently plan their resources and know what to expect from other teams.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för de konsekvenser som uppkommer till följd avett agilt arbetssätt. Dessutom ämnar uppsatsen bidra med en mer balanserad bild av det agilaarbetssättets effekt. Metod: Studien behandlar fenomenet agilitet och har tagit utgångspunkt i en kvalitativ studiemed en induktiv forskningsansats. Studien har även tillämpat en flerfallstudie därsemistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Slutsats: Studien visar att medarbetare har upplevt en frånvarande ledning vid den agilaimplementeringen och att de tar beslut som inte går i linje med det agila arbetssättet.Medarbetarna har upplevt att det funnits ett fokus på den praktiska omställningen framförskapandet av de kulturella förutsättningarna som krävs för att arbeta agilt. Vidare visarstudiens resultat att mellancheferna har upplevt att de behövt ändra ledarstil och släppa ifrånsig makt till medarbetare som i sin tur har upplevt ett ökat ägandeskap. De agila arbetssättetmedför negativa aspekter såsom att det Agila Manifestet övertolkas för att passa in på allaverksamhetsområden och att flera parallella arbetssätt uppstår och leder till förvirring blandmedarbetarna. Vidare kan det agila arbetssättet medföra en högre stressnivå, en ökadarbetsbelastning, ett överskott på mellanchefer och exkludering av vissa grupper. / Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the consequences thatarise as a result of an agile way of working. In addition, the study aims to provide a morebalanced view of the impact of the agile way of working. Method: The study addresses the phenomenon of agility and is based on a qualitative studywith an inductive research approach. The study has applied a multiple case study wheresemi-structured interviews were used as the data collection method. Conclusion: The study shows that employees have experienced an absence of managementduring the agile implementation and that they make decisions that are not in line with theagile way of working. Employees have experienced that there has been a focus on thepractical transition rather than the creation of the cultural conditions required to work agile.Furthermore, the study results show that middle managers have experienced that they havehad to change their leadership style and transfer power to employees who in turn haveexperienced increased ownership. The agile way of working entails negative aspects such asthe Agile Manifesto being overinterpreted to fit in all areas of operation and several parallelways of working arise and lead to confusion among employees. Furthermore, the agileapproach can lead to higher stress levels, an increased workload, an excess of middlemanagers and the exclusion of certain groups.

When it comes to using agile methods in safety critical application development, there is a limited amount of empirical findings. To learn more about how people in this field perceives the use of working with these methods, it is of interest to take part of their experiences and opinions. The purpose of this thesis is to discover advantages, disadvantages and improvement factors of working with the agile method Scrum in combination with safety critical application development. The study was limited to the roles of developers and verifiers working in two anonymized companies in the defence and railway industry. A qualitative approach was used which included a multiple case study where each of the involved company were considered a case. Empirical data was collected through semi structured interviews with the employees from the two companies. The collected data was categorized, coded and analyzed using comparative analysis. The data was coded based on one of the seven areas documentation, organization, communication, education, development, verification and planning. The interviewed developers and verifiers pointed out various advantages, disadvantages and improvement factors within the areas mentioned above. The majority of the opinions among the interviewees varied. However, some common aspects were pointed out. The most frequently mentioned factor to improve for the developers was in the communication area, while the verifiers raised educational aspects as the most common factor to improve. The findings from this study can be used to point out sections that the investigated companies should consider when using the agile method Scrum in combination with safety critical application development. The thesis also provides empirical evidence of how people in the in-spected companies consider difficulties and opportunities in their work. / När det kommer till användadet av agila metoder vid säkerhetskritisk applikationsutveckling finns det begränsat med empiriska fynd. För att få veta mer om hur personer som arbetar inom detta område uppfattar användandet av dessa metoder, är det av intresse att ta del av deras erfarenheter och åsikter. Syftet med denna uppsats är att identifiera fördelar, nackdelar och förbättringsmöjligheter när det kommer till att arbeta agilt med Scrum vid säkerhetskritisk applikationsutveckling. Studien inkluderade rollerna utvecklare och verifierare som arbetade i två anonymiserade företag inom försvarsrespektive järnvägsindustrin. En kvalitativ metod användes vilket inkluderade en fallstudie, där de involverade företagen behandlades som varsitt fall. Empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med anställda från de två företagen. All insamlad data kategoriserades, kodades och analyserade med hjälp av komparativ analys. Kodningen utfördes baserat på de sju olika områdena dokumentation, organisation, kommunikation, utbildning, utveckling, verifikation och planering. De intervjuade utvecklarna och verifierarena pekade ut diverse fördelar, nackdelar och förbättringsfaktorer inom områdena som nämndes ovan. Majoriteten av åsikterna varierade, däremot kunde några gemensamma åsikter påvisas. Den mest förekommande förbättringsfaktorn bland utvecklarna var inom kommunikationsområdet, medan verifierarna tog upp utbildningsrelaterade aspekter som den vanligaste förbättringsfaktorn. Resultaten från denna studie kan användas för att peka ut delar som de undersökta företagen bör beakta vid användning av den agila metoden Scrum i kombination med säkerhetskritisk applikationsutveckling. Uppsatsen tillhandahåller empiriska bevis på hur personer som arbetar på de granskade företagen ser på svårigheter och möjligheterinom sitt arbete.

Examensarbetet har inneburit iterationer för att ta reda på hur sektionen Research & Development, Truck layout (RTL) på Scania kan förbättra planering och styrning för att säkra hög leveransprecision. RTL består av sju grupper som arbetar med chassiutveckling. Fler av grupperna på sektionen har börjat resan mot ett agilt arbetssätt för att öka sin flexibilitet och säkra sina leveranser. Det agila arbetssättet visar sig ha en positiv inverkan på leveranssäkerheten hos de grupper som lyckats med implementeringen. Inledningsvis observerades den dagliga styrningen, en gång hos varje grupp. För att ta reda på mer om gruppernas olika förutsättningar intervjuades respektive gruppchef. Fler av grupperna besöktes igen för att komplettera data om nuläget. En enkät skickades ut till medarbetarna på sektionen, svarsfrekvensen blev drygt 70 % och det konstateras att majoriteten svarade positivt i frågor om hur det är att arbeta i sin grupp. Däremot var de inte lika positiva kring hur stor nytta den dagliga styrningen bidrar med. En sprintplanering följdes hos den grupp som kommit längst med att arbeta agilt för att se hur planering av en fyra veckors sprint går till. Intervjuer hölls med sakkunniga för att få reda på mer om agilt arbete samt daglig styrning. Daglig styrning är ett av de forum som finns för planering och styrning, efter att ha studerat daglig styrning, sprintplanering samt teorier om agilt arbetssätt valde vi att fokusera examensarbetet på att optimera den dagliga styrningen. Utifrån observationer, intervjuer och teori kring agilt arbete samt daglig styrning användes kvalitetsverktyg. Utifrån två områden som kvalitetsverktygen resulterade i upptäcktes förbättringspotential för den dagliga styrningen. Syftet med daglig styrning måste klargöras samt regelbundet diskuteras hos samtliga grupper på RTL. De behöver även arbeta med fokus och hålla sig till sådant som är relevant för den dagliga styrningen / In order to find out how the Scania section RTL can improve planning and management to ensure high delivery precision this thesis work has consisted of iterations. The section Research Truck Layout (RTL) consists of seven groups that are working with chassis development. In order to increase their flexibility and secure their deliveries some of the groups have begun working towards agile methodologies. The agile methodologies has proven to have a positive impact on the delivery precision in the groups that succeeded with implementation. Initially, once in every group, the groups daily meetings was observed. In order to find out more about the groups different pre-requisite interviews were conducted with the group managers. Several of the groups were visited again to complete data about their current state. A survey was sent to the employees on the section, the response rate was over 70% and it showed that most employees had positive feeling towards working in their group. However, they were not as positive in regards to the benefits of daily management meetings. A followup was made on the group that was furthest along in working agile, the follow-up was made by observing the planning of a sprint. Interviews was held with experts to find out more about agile work as well as daily meetings. Daily management is a forum for planning and management, after studying daily management, sprint planning and theories of agile working methods, we chose to focus this thesis work on optimizing daily management. Based on observations, interviews, theories about agile methodologies and with the support of quality tools, two areas emerged which both have an improvement potential for a day-to-day management. The first area is the purpose of daily management, it has to be clarified and regularly discussed within all groups. The other area is focus, it needs to be worked on so that the meetings only contain topics that is relevant.

Studien syftar till att visualisera jämförelsen av effektiviteten hos Monitor ERP före och efter deras geografiska flytt till Malaysia. Studien fokuserar på att identifiera hur arbetsflöden och teamdynamik påverkas av geografiska och kulturella skillnader. Målet är att visualisera arbetsbelastningen och förstå hur dessa faktorer influerar användningen av agila metoder i en distribuerad arbetsmiljö.För att uppnå dessa mål tillämpades en blandning av kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvantitativa data samlades in genom att hämta data från Monitor ERP:s planeringsverktyg, medan kvalitativa data inhämtades genom intervjuer och observationer med teammedlemmar. Dessa data kombinerades med visualiseringstekniker för att tydligt illustrera mönster och trender över tiden. Resultaten av datanalysen validerades genom datatriangulering för att öka studiens trovärdighet och reliabilitet.Resultaten från studien indikerar skillnader i användningen före och efter företagets flytt. Det framkom att kulturella och tidsmässiga skillnader kan påverka teamens prestanda och samarbetsdynamik. Visualiseringarna tyder på att arbetsprocessen blev mer effektiv efter flytten, då det illustrerar en ökning av arbetsmängden och produktiviteten.Slutsatsen av studien är att geografisk spridning och kulturella skillnader har en påverkan på implementeringen av agila metoder. Det rekommenderas att företag som Monitor ERP anpassar sina agila strategier för att hantera dessa utmaningar effektivt. / The study aims to visualize the comparison of the effectiveness of Monitor ERP be-fore and after their geographical relocation to Malaysia. The study focuses on identi-fying how workflows and team dynamics are affected by geographical and cultural differences. The goal is to visualize the workload and understand how these factors influence the use of agile methods in a distributed work environment.To achieve these objectives, a combination of quantitative and qualitative research methods was applied. Quantitative data was collected by retrieving data from Moni-tor ERP's planning tools, while qualitative data was obtained through interviews and observations with team members. These data were combined with visualization techniques to clearly illustrate patterns and trends over time. The results of the data analysis were validated through data triangulation to increase the credibility and reli-ability of the study.The results of the study indicate differences in usage before and after the company's move. It was found that cultural and temporal differences can affect team perfor-mance and collaboration dynamics. The visualizations suggest that the work process became more efficient after the move, as it shows an increase in workload and productivity.The conclusion of the research is that geographic dispersion and cultural differences have an impact on the implementation of agile methods. It is recommended that companies like Monitor ERP adapt their agile strategies to effectively manage these challenges.

Agila arbetssätt och den agila filosofin har över de två senaste decennierna blivit ett självklart element I det flesta IT-systemutvecklingsprojekt. Fördelarna som följer med den agila filosofin (exempelvis ökad kundanpassning och snabbare leveranser) har bidragit till att större företag börjat att införa agila arbetssätt i hela organisationen – det vill säga inte bara i enskilda projekt. Denna idé har lett till att olika generella ramverk som benämns för Skalade agila ramverk (Scaled Agile Framework) har introducerats på marknaden. Ett par exempel på befintliga ramverk är Scrum of Scrums, LeSS, Scaled Agile Framework och Lean Scalable Agility. Av existerande ramverk är “Scaled Agile Framework” (SAFe) den mest implementerade och väletablerade. Det finns emellertid flera utmaningar med att införa SAfe i stora verksamheter. En utmaning är att skalade agila ramverk är komplexa och tar lång tid att införa. En annan utmaning är att det saknas verktyg som stöttar organisationer i deras försök att implementera ramverket. Detta är problematiskt eftersom det kan leda till en ineffektiv implementeringsprocess, högre kostnader och att vinsterna med den agila filosofin reduceras. Detta har lett oss till det problem som vi adresserar i studien; det saknas kunskap om hur bedömningsmodeller för SAFe skall designas. Problemet har sporrat oss att utföra en studie där vi, tillsammans med en organisation i näringslivet, har designat och utvärderat ett användbart och icke-komplext verktyg för bedömning av skalade agila ramverk. Syftet är med verktyget är att det skall effektivisera implementeringsprocessen av SAFe. Problemet har också legat till grund för vår forskningsfråga som lyder: Hur bör ett verktyg för bedömning av SAFe implementationer designas? För att finna svar på forskningsfrågan har vi valt att följa forskningsmetoden Action Design Research (ADR). ADR metoden vill bidra IS-forskning genom att 1) den adresserar ett problem i en specifik organisatorisk kontext genom design av en IT-artefakt samtidigt som den 2) stödjer identifiering av designprinciper. Studiens resultat visar att bedömningsmodellen fungerar, att den bidrar till att lösa det adresserade problemet samt att de designprinciper som presenteras är korrekta. / Agile methods and the agile manifesto has been for the last two decades a central focus point of software development in the world. The benefits that come with the usage of the agile philosophy (for example, increased customer adaptation and quicker deliveries) has led larger companies to try to adopt the principles on their entire organization - not only on smaller projects. This adoption has translated to the emergence of various frameworks that are generally labeled as Scaled agile frameworks. A few examples of these frameworks are Scrum of Scrums, LeSS, Scaled Agile Framework and Lean Scalable Agility. These frameworks are being widely adopted by large companies, with SAFe (Scaled Agile Framework) being the most adopted on the market. However, these frameworks have become a pinnacle of complexity due to the large size of the frameworks which proves to be a challenge for the company that is using them. This is problematic because there are no real tools to evaluate the implementation of scaled agile frameworks. With no tools to use, there is a risk of having an inefficient implementation process which constitutes to higher costs and that the general benefits of Agile manifesto are lost on the way. This has led us to the problem that we’re addressing in this study: There is a lack of knowledge on how to design assessment models for the SAFe framework. This problem has spurred us into conduct a study where we, together with an organization within the IT-industry, have designed and evaluated a tool that effectively assesses the implementation of SAFe. The problem set the groundwork for our science and the question we seek to answer in this study is: How should a tool for assessment of SAFe implementation be designed? Consequently, to find answers to this question, we have chosen to use the research method Action Design Research (ADR). The method of ADR wants to contribute to IS-research by 1) To design an uncomplex tool that can help IT industry to evaluate their scaled agile framework implementation and 2) provide theoretical knowledge translated into design principles that will contribute to other design efforts in similar contexts. The result provided in this study will help show that the design knowledge works, provide rigor to the study, help solve the given problem of the study and show that the design knowledge is correct

<p>Enligt statistik från The Standish Group’s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell?</p><p> </p><p>I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen. Under studiens gång har fyra intervjuer inom dessa sektorer utförts, studien har även införskaffat ytterligare betydande information genom två expertintervjuer inom området. Studien är uppbyggd kring en rubrikstruktur utifrån viktiga kriterier som Extreme Chaos (2001) tar upp, även några kriterier från teorin ligger till grund för denna struktur. Det vi hittade var att det är av stor betydelse att man verkligen är införstådd med vad kunden vill få ut av projektet, att man verkligen talar samma språk. Att man använder sig av en begreppslista för att förtydliga svårbegripliga ord.</p><p> </p><p>Studien framhäver även att projektledarens roll inom IT-projekt mer är av stödjande karaktär i jämförelse med bygg, där projektledarrollen mer är av styrande karaktär. Det finns även tydliga tecken på att projektledningsmodellen har en stor betydelse för projektets utgång. Inom IT-projekt är ofta vägen till resultatet tämligen diffus på grund av dess komplexitet. Analysen visar en illustration över hur vi ser på projektutförandet. Den visar att det finns två typer av IT-projekt, den ena är industri-IT, vilket vi menar är installationer av redan färdigutvecklade produkter. Den andra är innovativ-IT, vilket vi menar är IT-projekt där målet är känt men vägen dit är okänd. I dessa fall är det av fördel att använda sig av en iterativ metod som exempelvis Scrum för att successivt ta sig an IT-projektet.</p>

Enligt statistik från The Standish Group’s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell?   I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen. Under studiens gång har fyra intervjuer inom dessa sektorer utförts, studien har även införskaffat ytterligare betydande information genom två expertintervjuer inom området. Studien är uppbyggd kring en rubrikstruktur utifrån viktiga kriterier som Extreme Chaos (2001) tar upp, även några kriterier från teorin ligger till grund för denna struktur. Det vi hittade var att det är av stor betydelse att man verkligen är införstådd med vad kunden vill få ut av projektet, att man verkligen talar samma språk. Att man använder sig av en begreppslista för att förtydliga svårbegripliga ord.   Studien framhäver även att projektledarens roll inom IT-projekt mer är av stödjande karaktär i jämförelse med bygg, där projektledarrollen mer är av styrande karaktär. Det finns även tydliga tecken på att projektledningsmodellen har en stor betydelse för projektets utgång. Inom IT-projekt är ofta vägen till resultatet tämligen diffus på grund av dess komplexitet. Analysen visar en illustration över hur vi ser på projektutförandet. Den visar att det finns två typer av IT-projekt, den ena är industri-IT, vilket vi menar är installationer av redan färdigutvecklade produkter. Den andra är innovativ-IT, vilket vi menar är IT-projekt där målet är känt men vägen dit är okänd. I dessa fall är det av fördel att använda sig av en iterativ metod som exempelvis Scrum för att successivt ta sig an IT-projektet.

As the world of business changes at a pace higher than ever before, there is an increased need for organizations to rapidly adapt and respond to these internal and external changes, whether they are technological, political, social or environmental. In management, agility is a term frequently used today in response to this new business environment, which often includes the use of agile methodologies for product development. As organizations adopt agile methodologies, old traditional management and leadership models fade. This void is being filled by new and emerging agile leadership models. Additionally, self-organizing and cross-functional teams become key concepts. All these transformations are bound to culminate in a considerable alteration in the role of the manager. This study examines the new role of the manager in an organization transitioning to agile. To answer the research questions, changes in the key work activities of the manager were evaluated, as well as how changes in interplay and interaction between the manager and the group could affect the role. Furthermore, the aim was also to identify some of the main challenges and barriers that arise. This was studied qualitatively through a literature review. Also, a case study was conducted at the software development department at Scania AB, where ten managers and one employee was interviewed. A survey was also sent out to the group members at this department, with 150 respondents. Findings indicated that most work activities did not change. Some of them changed in character due to introducing an agile method and due to internal, structural changes. In one case, the work focus shifted from one activity to another. In the interplay with the group, the manager now has new roles to consider, while his role becomes more of an empowerer and meets new leadership models. With this organizational change, there are also new opportunities of delegating work activities to a higher extent. The main challenges that were identified regarded communication and coordination, control, and mastering agile methods. / Affärsvärlden möter förändringar i en allt snabbare takt än tidigare, varför organisationer måste bemöta och förhålla sig till både de interna och externa förändringar som sker, vare sig dessa är teknologiska, politiska, sociala eller miljömässiga. Inom ledarskap används idag termen agilt allt mer, som svar på detta nya affärsklimat, vilket ofta inkluderar användandet av agila metoder inom produktutveckling. Då allt fler organisationer inför användandet av agila metoder, tappar också de traditionella ledarskapsmodellerna sin roll. Detta gap som uppstår har kommit att fyllas av nya agila ledarskapsmodeller. Vidare blir också självstyrande och tvärfunktionella grupper viktiga koncept. Dessa förändringar medför en avsevärd förändring av chefsrollen. Denna studie undersöker hur chefsrollen förändras i en organisationen som blir allt mer agil. För att svara på forskningsfrågorna undersöktes hur huvudarbetsuppgifterna förändrats, men också hur förändringar i samspelet och interaktionen mellan chefen och gruppen kan komma att påverka chefsrollen. Vidare undersöktes också vilka huvudsakliga utmaningar och hinder som uppstod. En kvalitativ litteraturstudie utfördes i studien. Också en fallstudie på avdelningen för mjukvaruutveckling på Scania AB utfördes, där tio gruppchefer och en annan anställd intervjuades. En undersöknings skickades också ut till gruppmedlemmar på denna avdelningar, med totalt 150 svar.Resultatet påvisade att de flesta arbetsuppgifter inte förändrades. Vissa av dessa förändrades i karaktär och i utförandet, till följd av införandet av en agil metod och strukturella förändringar i företaget. I ett fall skiftade arbetsfokus från en arbetsuppgift till en annan. I samspelet mellan chef och grupp har nu chefen nya roller att ta hänsyn till. Chefens roll blir mer av en facilitator, där nya ledarskapsmodeller också står till mötes. Chefen har också större möjligheter till delegering av arbetsuppgifter än tidigare. De utmaningar som identifierades rörde kommunikation och koordination, kontroll, och hanteringen av agila metoder.