Purpose: The purpose of this study is to identify how uncertainties affect a partially distributed team. To do this, the thesis goes into the details of the different types of uncertainties and how they are handled. Design/Methodology/Approach: This research uses a multiple case study with interviews and observations as data gathering methods. The two cases study are first analyzed separately and then a cross case analysis is conducted. Findings: This study showed that uncertainties are mostly correlated to threats and therefor focus lies on mitigating them. Using agile practices allows for a greater flexibility and makes uncertainties more manageable. Practical implications: This study shows the value of following agile principles. It also shows that when choosing to have a partially distributed team one needs to weigh the negative aspects with the positive ones. Originality/Value: This study combines research conducted on partially distributed teams and uncertainties. / Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera hur osäkerheter påverkar ett delvis distribuerat team. För att göra detta går uppsatsen in i detalj om olika typer av osäkerheter och hur de kan hanteras. Design/Metodologi/Ansats: Denna studie använder sig av fallstudier med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder. Två fallstudier analyseras först separat och därefter genomförs en korsfallsanalys. Resultat: Denna studie visade att osäkerheter mestadels är korrelerade med hot och därför ligger fokus på att förhindra dem. Genom att använda agila metoder möjliggörs större flexibilitet och gör osäkerheter mer hanterbara. Praktisk betydelse: Denna studie visar värdet av att följa agila principer. Det visar också att när man väljer att ha ett delvis distribuerat team måste man väga de negativa aspekterna med de positiva. Orginalitet/Värde: Denna studie kombinerar forskning som utförs på delvis distribuerade team och osäkerheter.

Public procurement is described as trade in goods andservices by government agencies. Carrying out aprocurement of information systems according to atraditional purchasing process is challenging if the intendedsystem is extensive or complex, as many requirements andother documentation are needed for a supplier to be able tocarry out the assignment. This makes it challenging forsuppliers to deliver a product that meets the customer'sexpectations and is one of the reasons why many public ITprojects fail today.System development has been conducted as standardaccording to an agile development process for many years.To be able to apply the agile way of working in systemdevelopment work in the public sector, a new way ofprocuring is required. This is done by describing whichimpact goals the business wants the system to satisfy andthen sets requirements for the development team that willcarry out the work, instead of setting requirements for thesystem.The knowledge gap identified and which the study aimed toinvestigate was how agile development teams should beevaluated, so that it is ensured that the supplier who winsthe procurement is also the development team that candeliver the most cost-effective solution for the contractingauthority.A qualitative study has been carried out, which was basedon a literature review to map the current state of knowledgein the field and to create a theoretical basis to start from. Theempirical material has been collected by conducting eightsemi-structured interviews with respondents from thecustomer and supplier side in public procurement of agiledevelopment teams. The collected material has beenanalysed to map success factors in evaluating agiledevelopment teams in public procurement.The study resulted in five success factors that were identifiedas important to consider when evaluating agile developmentteams, these are clear impact goals, mature organization,competence in the agile working methods, evaluation of softfactors and a clear project plan. By identifying and ensuringthese factors during the evaluation phase in publicprocurement, the contracting authority can procure thesupplier that best meets their expectations. / Offentlig upphandling beskrivs som handel av varor ochtjänster av statliga verksamheter. Att genomföra enupphandling av informationssystem enligt en traditionellinköpsprocess är utmanande om det påtänkta systemet äromfattande eller komplext eftersom det behövs en stormängd krav och annan dokumentation för att en leverantörska kunna genomföra uppdraget. Detta gör det utmanandeför leverantörer att leverera en produkt som motsvararbeställarens förväntningar och är en av anledningarna till attmånga offentliga IT-projekt misslyckas idag.Systemutveckling bedrivs som standard enligt en agilutvecklingsprocess sedan många år tillbaka. För att kunnatillämpa det agila arbetssättet vid systemutvecklingsarbeteninom offentliga sektorn så krävs ett nytt sätt att upphandla.Detta görs genom att beskriva vilka effektmål verksamhetenvill att systemet ska tillfredsställa och sedan kravställskompetenser på det utvecklingsteam som ska genomföraarbetet, i stället för att ställa krav på systemet.Den kunskapslucka som identifierats och som studien syftatatt undersöka var hur agila utvecklingsteam bör utvärderas,så att det säkerställs att den leverantör som vinnerupphandlingen också är det utvecklingsteam som harförmågan att leverera den mest kostnadseffektiva lösningenför den upphandlande myndigheten.En kvalitativ studie har genomförts, som utgått från enlitteraturgranskning för att kartlägga det aktuellakunskapsläget inom området och för att skapa en teoretiskgrund att utgå från. Det empiriska materialet har samlats ingenom att genomföra åtta semistrukturerade intervjuer medrespondenter från beställar- och leverantörssidan vidoffentlig upphandling av agila utvecklingsteam. Detinsamlade materialet har analyserats för att kartläggaframgångsfaktorer vid utvärdering av agila utvecklingsteamvid offentlig upphandling.Studien resulterade i fem framgångsfaktorer somidentifierats som viktiga att beakta vid utvärdering av agilautvecklingsteam, dessa är tydliga effektmål, mogenorganisation, kompetens inom de agila arbetssättet,utvärdering av mjuka faktorer och tydlig projektplan.Genom att kartlägga och säkerställa dessa faktorer underutvärderingsfasen inom offentlig upphandling, kan denupphandlande myndigheten upphandla den leverantör sommotsvarar deras förväntningar på bäst sätt.

In a growing digital economy, where demands for network services and competition from various communication-over-the-network service providers intensify, telecommunication companies need to keep up in an ever-changing environment. As there is a need to reduce time-to-market for new network services, agility becomes restrained by having to operate within large legacy IT infrastructure environments. While agile methodologies in modern time have attained recognition in the field of software development for the way they help to manage changing customer demands and deliver early value incontinuous increments, it is yet uncertain how agile methodologies can best be adopted for IT infrastructure deliveries to achieve the same purpose. Hence, this study explores how legacy IT infrastructure can be transformed in an agile way into modernized infrastructure landscapes supporting the business with fast enough development, release and deployment of new network services in demand. More precisely, the study investigates how larger IT infrastructure transformation projects can be executed by the help of agile practices. In order to investigate this, the study carries out a case study at Telia Company, a large Nordic incumbent telecommunications company possessing a big legacy of IT infrastructure. The study conducts internal interviews with Telia employees as well as external interviews with agile experts. Also, benchmarking is conducted with a well-established Swedish bank to better understand the challenges and how agile practices can best be applied.The study concludes that agile practices influenced by agile frameworks Scrum and Kanban can advantageously be applied at team level for more agile execution. However, the surrounding organizational business landscape greatly sets the limits for agile deliveries, due to dependencies on cooperation from the business side in the execution phase and the need to be aligned with business needs and stakeholder requirements. Further, the study also shows that the application of agile practices at team level in combination with a close dialogue with stakeholders and a scaled agile approach requiring investing in automation, is the key for more agile infrastructure deliveries. In this way, aligned end-to-end delivery processescan be better developed and infrastructure needs better understood and implemented at the right time. As a contribution, the study proposes a model with inspiration from agile frameworks Scrum, Kanban and SAFe, for how this may work in practice. / I en växande digital ekonomi, kännetecknad av intensifierad efterfrågan på nätverkstjänster och konkurrens från diverse aktörer som erbjuder kommunikationstjänster över nätverket, behöver telekommunikationsföretag hålla uppe takten i den snabbföränderliga omgivningen. Samtidigt som det finns behov av att minska tid till marknad för nätverkstjänster, blir snabbheten återhållsam på grund av att man måste jobba i miljöer med stora IT infrastrukturs-arv. Agila metoder har i modern tid blivit erkända inom mjukvaruutveckling för hur de hjälper att hantera föränderliga kundbehov och kontinuerligt leverera tidigt värde inkrementellt. Dock råder det fortfarande ovisshet kring hur agila metoder kan tillämpas bäst inom IT infrastrukturs-leveranser för att uppnå samma ändamål. Följaktligen utforskar denna studie hur IT infrastrukturs-arv agilt kan bli transformerade till moderniserade infrastrukturs-landskap som stödjer verksamheten med tillräckligtsnabb utveckling, lansering och spridning av efterfrågade nätverkstjänster. Mer exakt undersökerstudien hur större IT infrastrukturs-projekt kan bli genomförda med hjälp av agila arbetssätt efter en initial projektplanering. För att undersöka detta genomförs en fallstudie på Telia Company, som är ett etablerat nordiskt telekommunikationsföretag och som har ett stort arv av IT-infrastruktur. Studien inkluderar interna intervjuer med Telia anställda såväl som externa intervjuer med agila experter. Även en benchmarkundersökning med en väletablerad svensk bank utförs för att bättre förstå utmaningarna och hur agila arbetssätt kan bli tillämpade på bästa sätt. Studien drar slutsatsen att agila arbetssätt med influens av de agila ramverken Scrum och Kanbanmed fördel kan bli tillämpade på team-nivå för mer agila verkställanden. Dock begränsas agila leveranser till stor del av det omgivande verksamhetslandskapet. Detta på grund av beroenden av samarbeten från verksamheten i olika utförande-moment och behovet av att vara sammanvävd med verksamhetsbehov och intressentkrav i leveranserna. Sammanfattningsvis menar studien att tillämpningen av agila arbetssätt på team-nivå i kombination med en nära dialog med intressenter samt ett initiativ för att skala agilt, är nyckeln för mer agila infrastrukturs-leveranser. För att uppnå detta, krävs även investering inom automation. På så vis kan end-to-end-strukturerade leveransprocesser bli bättre utvecklade och infrastrukturs-behov bättre förstådda och implementerade i rätt tid. Som ett bidrag föreslår studien en modell för hur detta kan fungera i praktiken, med inspiration från de agila ramverken Scrum, Kanban och SAFe.

In rapidly changing environments organization and management theories have to consider more flexible approaches to match the demands (1) (2). Agile methods attempt to enable flexible efficient ways of working in team structures (1). In this thesis we empirically study a model from a constructivist approach in an attempt to contribute to knowledge on the eternal problem of people working efficiently in the structure of teams. Social processes are argued to have a major impact on the general application of agile methods (3). However, the practitioners of agile methods tend to focus more on the physical and technical infrastructure as enablers of successful teamwork rather than the social processes of team development (4). Hence, without knowing how the social processes of a team affects the usage of agile methods for team development, an organization is at risk of becoming less efficient over time without realizing why (5) (6).Therefore it is essential to study how an agile method for team development affects and influences the social processes within a team in order to understand how it can be used for efficient teamwork. The purpose of this thesis was to study how an agile method for team development can aid a software development team to improve their way of working. We empirically tested a team-level workshop-based agile method for team development, SHC, in a case study at the Swedish Police Authority IT Department. This included 14 focus group sessions with seven development teams. We posed the following main research question to fulfill the purpose of the study: how can the use of an agile method for team development help software development teams improve theirway of working? We conclude that there are several ways in which an agile method for team development can help teams improve their way of working, and that these depend on the unique social processes within each team. The purpose of the study was fulfilled by the findings of how an agile method can serve teams in different stages of team development by fulfilling different purposes, how it can assist a team in taking action, as well as the potential it has to enable Shared Leadership. / I snabbt föränderliga miljöer måste organisations-och management-teorier ta hänsyn till mer flexibla angreppssätt för att möta kraven (1) (2). Agila metoder har som mål att möjliggöra flexibla och effektiva arbetssätt i teamstrukturer (1). I denna uppsats studerar vi empiriskt en modell ur ett konstruktivistiskt perspektiv i ett försök att bidra till kunskapen om det eviga problemet i att arbeta effektivt i teamstrukturer. Sociala processer anses ha en stor påverkan på den generella appliceringen av agila metoder (3). Utövare av agila metoder tenderar dock att fokusera mer på den fysiska och tekniska infrastrukturen som mögliggörare för effektivt teamwork snarare än de sociala processerna kring teamutveckling (4). Om en organisation alltså inte vet hur de sociala processerna hos ett team påverkar användandet av en agil metod så riskerar organisationen att bli mindre effektiv över tid utan att inse varför (5) (6). Därför är det essentiellt att studera hur en agil metod för teamutveckling påverkar och influerar de sociala processerna inom ett team, för att förstå hur metoden kan användas  för effektivt teamarbete. Syftet med denna uppsats var att studera hur en agil metod för teamutveckling kan hjälpa ett mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt. Empiriskt testade vi en workshop-baserad agil metod på team-nivå, SHC, i en fallstudie på Polismyndighetens IT-avdelning. Denna inkluderade 14 fokusgruppsessioner med 7 olika utvecklingsteam. Vi ställde följande huvudsakliga forskningsfråga: hur kan användandet av en agil metod för teamutveckling hjälpa mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt? Vi nådde slutsatsen att det finns flera sätt som en agil metod för teamutveckling kan hjälpa team att förbättra sitt arbetssätt, och att dessa sätt beror på de unika sociala processerna inom teamet. Syftet med studien uppfylldes av slutsatserna kring hur en agil metod kan stödja team i olika stadier av teamutveckling genom att fylla olika syften, hur en agil metod kan stödja ett team i att agera, samt potentialen metoden har i att möjliggöra delat ledarskap.

Syftet med studien är att beskriva hur agila team upplever digitala DSM samt kartlägga vilka tekniska ochsociala behov som uppfylls och/eller saknas. De teman som undersöktes var hur digitala DSMgenomfördes praktiskt, vilka tekniska verktyg som användes samt vilken social inverkan det hade påteamet. För att ge riktning åt studien skrevs tre forskningsfrågor med tillhörande tre hypoteser sombaseras på tidigare forskning. Hypoteserna som utformades löd; (H1) vid digitala DSM behöver fler än detre centrala frågorna diskuteras, (H2) funktioner som simulerar den fysiska arbetsplatsen är bärande för ettfungerande digitalt DSM och (H3) minskad informell kommunikation vid distansarbete kompenseras avatt digitala DSM utökas i tid. Studien har genomförts genom att samla in data från en webbaserad enkätsom skickades ut med hjälp av grindvaktare till flera agila team. Enkäten bestod av både kvalitativafritextfrågor och kvantitativa flervalsfrågor som baserades på Theory of distances (Bjarnason et al., 2016),en sammanställning av intergroup theory samt tidigare forskning. Resultatet visade att små skillnaderfanns mellan traditionella och digitala DSM. Hybrid-varianter, minskad informell kommunikation ochbrist på heltäckande funktioner ansågs vara den största utmaningen med digitala DSM. Fördelarnaupplevdes olika beroende på personliga förutsättningar hos respondenterna. Slutsatserna som kunde drasav studien var att det saknades funktioner för att stödja synlighet av emotioner och kroppsspråk men attfunktioner, som skärmdelning, gav en gemensam bild av projektet. Den informella kommunikationenbehöver aktivt inkluderas vid digitala DSM vilket gör att digitala DSM blir längre än traditionella. Vidareforskning hade kunnat fokusera på virtuella mötesrum som en del av lösningen på identifierade problem. / The purpose of the study is to describe how agile teams experience digital DSM and to elucidate whichtechnical and social needs that are met and/or missing. Following themes were examined: how digitalDSM was implemented in practice, what technical tools were used and what social impact digital DSMshad on the team. To give direction to the study, three research questions were formulated with threeassociated hypotheses based on previous research. The hypotheses that were formed were; (H1) in digitalDSM, more than the three central questions were discussed, (H2) functions that simulate the physicalworkplace are essential for a functioning digital DSM and (H3) reduced informal communication inremote work is compensated by time extended digital DSM. The study was conducted by collecting datafrom a web-based survey that was provided to several agile teams with the help of gatekeepers. Thequestionnaire consisted of both qualitative open questions and quantitative multiple-choice questionsbased on Theory of distances (Bjarnason et al., 2016), a compilation of intergroup theory and previousresearch. The results show that there are small differences between traditional and digital DSMs. Hybridvariants, reduced informal communication and lack of comprehensive features were considered to be thegreatest challenge with digital DSM. The benefits were experienced differently depending on the personalcharacteristics of the respondents. The conclusions of the study were that there were no technicalfunctions to back the visibility of emotions and body language, but that functions such as screen sharing,gave a common picture of the project. The informal communication needs to be actively included indigital DSMs which makes digital DSMs more protracted than traditional ones. Further research can focus on virtual meeting rooms as part of the solution to the identified problems

The increased usage and need for software as part of products has challenged traditional project management, nevertheless for hardware heavy organisations that are used to rely on the linear prediction and tracking of project outcomes. The developments in projects with embedded systems have countless dependencies and almost impossible to predict. Literature shows that software development projects have problems meeting the initial goals of budget, time, and scope. This is discovered too late due to insufficient methods of tracking progress. The purpose of this thesis was to investigate how large agile software development projects can continuously be followed to evaluate their performance and meet initial customer agreements fixed in time, budget, and scope. The thesis was conducted at Saab, active in the defense and security industry. This qualitative exploratory study was conducted with semistructured interviews and focus group discussions at the case company Saab, benchmark interviews with two additional companies, and an extensive literature study. The issues with the existing tracking approach were explored to determine how progress tracking may be created to continuously measure progress and indicate if project goals will be accomplished or not. The more general challenges in software development were also investigated to provide knowledge about areas in need of additional metrics which could indicate the problem and mitigate it. One industry-specific challenge is the security aspect that is unavoidable and requires a lot of documentation that holds up the development activities. Other detected challenges were difficulties in understanding requirements that lead to faulty estimations and work in the wrong direction, undiscovered dependencies that lead to a lot of rework and waiting for additional parts, insufficient testing environments that lead to late feedback, and holds up the development. It was also visible that the projects were conducted with different management approaches and no best-proven practice existed for tracking performance. From an analysis of the empirical data and existing literature, a suggestion of method tracking design was developed for large agile software projects with fixed contracts. The models were proposed to allow flexibility, enable control, and provide a holistic view. As Saab intends to introduce Earned Value Management in their software projects, this method was complemented with COMOD, TRL, IRL, and SRL to provide these three characteristics. Transparency and visibility of both products and processes are also found to be key to project success, thus additional metrics to increase visibility in projects are suggested to enable efficient project leading. / Den ökade användningen och behovet av mjukvara har utmanat traditionell projektledning, speciellt för hårdvaruorganisationer som är vana att kunna förlita sig på den linjära utvecklingen av ett projek. Utvecklingen av projekt som inkluderar inbyggda system med otaliga beroenden är nästan omöjliga att förutsäga. Litteratur visar att mjukvaruutvecklingsprojekt har problem att nå de ursprungliga målen för budget, tid och omfattning. Detta upptäcks för sent på grund av otillräckliga metoder för att mäta framsteg i projekt. Detta examensarbete genomfördes som en fallstudie på Saab, aktiv inom försvar- och säkerhetssektorn. Syftet med denna avhandling har varit att utvärdera hur projektledning för stora agila mjukvaruutvecklingsprojekt kontinuerligt kan följa utvecklingen för att möta de ursprungliga kundavtalen som är fastställda i tid, budget och omfattning. Denna kvalitativa undersökningsstudie genomfördes med semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp intervjuer på företaget Saab, benchmarking intervjuer med ytterligare två företag och en omfattande litteraturstudie. För att utvärdera hur en metod för utvärdering av projektstatus ska utformas för att i tid ange om projektmålen inte kommer att uppnås, undersöktes utmaningarna med mjukvaruutveckling och därifrån har möjliga mätvärden och metoder för att mildra eller upptäcka dessa problem utvärderats. Några av de upptäckta problemen verkar överlappa flera industrier medan andra verkar vara mer specifika för just militär- och försvarsindustrin. En branschspecifik utmaning är säkerhetsaspekten som är oundviklig och kräver mycket dokumentation som stannar upp utvecklingsaktiviteterna. Andra upptäckta utmaningar var svårigheter att förstå krav som leder till felaktiga uppskattningar och arbete i fel riktning, oupptäckta beroenden som leder till mycket omarbetning och väntande på ytterligare delar, otillräckliga testmiljöer som leder till sen feedback och håller upp utvecklingen. Stora skillnader i de metoder som idag tillämpas från projektledning i dessa projekt var synligt under projektet, vilket indikerar på att det idag inte finns någon accepteras bästa metod i uppföjlning. Från analys av samlad empirisk data samt befintlig litteratur utvecklades ett förslag på hur en metod för uppföljning av stora agila mjukvaruprojekt skulle kunna se ut. Design på föreslagen modell skulle möjliggöra flexibilitet och kontroll samt förmedla ett helhetsperpektiv. Eftersom Saab avser att introducera Earned Value Management i sina mjukvaruprojekt kompletterades denna metod med COMOD, TRL, IRL och SRL för att få dessa tre egenskaper. Öppenhet och synlighet för både produkt och process visar sig också vara nyckeln till framgång i projektutveckling, vilket är möjligt med ytterligare mått för att öka synligheten i projektet.

Allt fler aktörer uppkommer på den redan konkurrenskraftiga marknaden vilket ställer höga krav på utveckling av nya innovativa produkter för företag inom mjukvarubranschen. Detta leder till att företag måste förändra sin struktur och sitt arbetssätt för att kunna anpassa sin produktutveckling efter kunderna och marknaden. Ett sätt för företag att kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga och bemöta marknadens behov är att implementera agila arbetssätt. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap kring hur produktutvecklingsprocessen för en agil transformation från beslut till implementation kan ske i mjukvarubranschen. Arbetet har undersökt tre frågeställningar relaterade till agil transformation i mjukvarubranschen. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att erhålla en ökad förståelse för produktutveckling i mjukvarubranschen och för det agila arbetssättet. Vidare utfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med fyra respondenter från tre företag där samtliga arbetar med agila arbetssätt och produktutveckling inom mjukvarubranschen. Den kvalitativa studien undersökte vilka utmaningar och potentiella fördelar en agil transformation kan generera samt vad som kännetecknar en lyckad agil transformation. Utifrån resultatet av denna studie utformades ett antal kategorier som kan användas som riktlinjer för hur en organisation kan gå tillväga vid en agil transformation i mjukvarubranschen. Studien visar att en agil transformation är en komplex och tidskrävande process. Utmaningar med agil transformation innefattar att ett agilt arbetssätt ofta blir beroende av en nyckelperson, det kräver en hög samverkan och ökad förståelse för varandras arbetsuppgifter samt ett anpassningsbart tankesätt som är mottagligt för förändring. Däremot genererar den agila transformationen fördelar så som en ökad produktivitet och användarnöjdhet, minskat antal defekter och en kortare ledtid hos samtliga företag. För att lyckas med en agil transformation visar studien på att ett företags medarbetare bör vara mottagliga för förändring och att motivet till transformationen borde komma inifrån organisationen. Sammanfattningsvis resulterade den agila transformationen i en förbättrad mjukvaruutveckling. / A large number of businesses are emerging on the already competitive market which places high demands on the development of new innovative products for companies in the software industry. As a result, companies must change the structure of the organization and their methods. Due to this, they have to customize their product development in order to meet the requirements of the customers and the markets demand and maintain their competitiveness. One way for companies to stay competitive is by implementing agile working methodologies. This study aims to contribute with knowledge and investigate the processes of an agile transformation from decision-making to implementation in the software industry. The study has examined three problem statements related to the agile transformation in the software industry. Initially a literature review was performed to gain an insight into product development in the software industry and the agile working methodologies. Furthermore, a semi structured qualitative interview was conducted which involved four respondents from three companies that work with agile working methodologies and product development in the software industry. This qualitative study examined the challenges and possible opportunities that an agile transformation generates as well as the characteristics of a successful transformation. Based on the result of this study, several categories were chosen and treated as guidelines for how an organization in the software industry can approach the agile transformation and proceed with it successfully. The results of the study demonstrate that an agile transformation is a complex and time-consuming process. The many challenges involving the agile transformation includes that the agile working methodology often becomes dependent of a single key person, it also requires collaboration, an increased understanding of each other’s work as well as an adaptable mindset that is receptive towards change. However, the agile transformation enables advantages amongst all the companies such as an increased productivity and user satisfaction, decreased number of defects as well as a reduced leadtime. To succeed with an agile transformation, it is of importance that a company’s employees are receptive towards change and that the motive behind the transformation comes internally within the organization. In conclusion, the agile transformation improved and strengthened the companies’ software development.

Requirements engineering remains an important discipline to reduce costs, development times and improve quality in software engineering projects. With Agile methods gaining prominence in a rapidly globalized world, many requirements engineering efforts are today made in distributed contexts, with both teams and stakeholders being separated by physical and organisational distances. At the same time, it is not well understood how agile methods for requirements engineering apply to distributed contexts. This thesis investigates the implementation and use of agile methods for requirements engineering in distributed software engineering contexts. Observations made over a three-month study of the CHAMP project, a joint IT and process development effort between major European truck manufacturers Scania and MAN, are used to assess how commonly practices agile methods perform when implemented over distances. The case study of the CHAMP study suggests that the implementation of agile methods is highly context-sensitive, with limited current opportunities to formulate general heuristics for successful applications. The results of the CHAMP study indicate that distributed contexts hamper team communications when compared to co-located efforts, making it more difficult to implement an overall agile project model. However, individual methods, particularly the use of work backlogs, are found to offer increased structural flexibility beneficial to distributed workflows. Additionally, the CHAMP observations suggest implementing agile methods in new contexts requires an organisational mandate, as agile workflows are less predictable than linear models and can expose the surrounding organisation to higher uncertainty. / Kravhantering är fortsatt ett viktigt verktyg för att reducera kostnader, utvecklingstider och öka leveranskvalitet i mjukvaruutveklingsprojekt. Då agila metoder har blivit allt vanligare i en snabbt globaliserad värld, genomförs idag många kravhanteringsprocesser i utspridda sammanhang, där både projektets personal och intressenter är separerade av fysiska och organisatoriska avstånd. Samtidigt är det inte väl förstått hur agila metoder för kravhantering applicerar i utspridda sammanhang. Detta examensarbete undersöker hur agila metoder han implementeras och användas för kravhanteringsprocesser i utspridda mjukvaruutvecklingsprocesser. Observationer insamlade under en tremånadersstudie av CHAMP-projektet, ett gemensamt IT- och affärsutvecklingsprojekt mellan de stora europeiska lastbilstillverkarna Scania och MAN, används för att bedöma hur vanligt förekommande agila metoder fungerar när de tillämpas i agila sammanhang. Fallstudien av CHAMP-projektet indikerar att den specifika kontexten kan kraftigt påverka implementationen ag agila metoder, vilket för närvarande begränsar möjligheten att formulera generella tumregler för hur de framgångsrikt kan lanseras. CHAMP-studiens resultat påvisar att utspridda projekt har svårare att kommunicera jämför med samlokaliserade grupper, vilket gör det svårare att implementera sammanhållet agila projektmodeller. Samtidigt kan enskilda agila metoder, särskilt användningen av backlogs, hjälpa till att öka flexibiliteten i projekt, vilket är värdefullt i utspridda arbetsprocesser. Slutligen påvisar observationerna från CHAMP-projektet att det är viktigt med ett organisatoriskt mandat vid implementationen av agila metoder, då de är mindre förutsägbara än linjära processer och kan utsätta omkringliggande organisationer för högre osäkerhet.

Agile methodologies are one of the most common approaches for companies to develop new software products. Within these methodologies, a significant focus is placed on rapid deliveryand minimal documentation. However, this focus can lead to documentation, especially that concerning quality requirements (QR), being overlooked in favor of speed. This can result in a decrease in the overall quality of the final software product. To address these issues, the suitability of Generative AI (GenAI) is examined to analyze its potential in solving these problems. The purpose of this study was to investigate whether GenAI is suitable foraddressing issues related to QR documentation within agile methodologies. The study conducted a case study on a company currently using GenAI. The data collection method used for this investigation was semi-structured interviews. The Task-Technology Fit (TTF) model was used to evaluate the suitability of GenAI for QR documentation. The results show that "Ease of Use" and "Production timeliness" are GenAI"s greatest strengths. However,other aspects such as "Quality" and "System reliability" showed weaker results. Future research should focus on exploring the broader use of GenAI within agile methodologies and developing comprehensive training programs for the effective use of GenAI.

Denna uppsats studerar förutsättningarna för att implementera mjukvaruutvecklings - metoden Continuous Delivery (CDE). Problemställningen som lade grunden för studien, var att det inte finns någon enhetlig standard för CDE. Studien ämnade att undersöka om detta innebar att metoden har varierande innebörd inom olika företag och om de således, i viss mån tillämpar skilda tillvägagångssätt med metoden. Ytterligare en aspekt var att se vilka utmaningar företagen upplevde vid övergången till CDE. Att undersöka om det var främst organisatoriska eller utvecklingsrelaterade problem som upplevts. Samt hur de hanterade kommunikation och tillit till medarbetarna och arbetet inom verksamheten under förändringen. För att belysa problemen, beskrevs teori med fokus på organisatoriska och tekniska utmaningar med Continuous - metoderna: Continuous Integration (CI), Continuous Delivery (CDE) och Continuous Deployment (CD). Teorikapitlet samt tidigare studier inkluderade även forskning om kringliggande koncept som DevOps och LEAN. Metoder, vilka kan underlätta implementationen av CDE. Datainsamlingen genomfördes med öppna individuella intervjuer med representanter från sex stycken företag, där de delade med sig av deras erfarenheter av och syn på CDE. Studien visar att anledningen till att företag väljer att arbeta med CDE, är att de vill gå från utvecklingsmetoder, vilka kräver många beslut inför varje förändring, till ett mer flexibelt arbetssätt där de funnit fördelar som: bättre kvalitet på det som levereras, snabbare leverans av affärsvärde till kunder samt kortare feedback - loopar. Företag som gör en övergång till CDE väljer dessutom ofta att inte automatisera hela vägen ut till produktion, enligt CD, då de ser utmaningar med att säkra kvalitén. Studien har identifierat ett antal faktorer som viktiga för en framgångsrik implementering av CDE, samt faktorer som kan resultera i en svår övergång. / This thesis studies the conditions needed for implementing the software development method Continuous Delivery (CDE). The problem identified for the study, is that there is no standardized approach for CDE as of today. The intentions of the study were to determine whether this means that the method will have a shifting tenor within different companies, and if so, will these companies implement the method with different approaches. Another aspect was to determine which types of challenges the companies were faced with during the transition towards CDE. To review whether the challenges were foremost organisational or development related. And how the organisations handled the communication and trust towards the co-workers and the development work within the organisation during the change towards the method. To highlight these issues, we presented theories with focus on organisational and technical challenges with the different Continuous practices were made. The practices being: Continuous Integration (CI), Continuous Delivery (CDE) and Continuous Deployment (CD). The theory chapter and former studies also contains research about surrounding concepts such as DevOps and LEAN methods, which can aim to facilitate the implementation of CDE. The empirical data collection was performed using open individual interviews with informants from six different companies, where they shared their experience and views on the method CDE. The study demonstrates that the reason organisations chose to implement CDE, is that they want to transform from software development methods, which requires a lot of decision making for any change, to a more flexible work procedure, in order to experience benefits such as: better quality of what is delivered, faster deliveries of business value to the customers and faster feedback-loops. Organisations that make the transition towards CDE also tend not to automate all the way to production, as in agreement with CD, this because the organisations identify challenges with assuring that the quality is sufficient. The study has identified a number of factors that are essential for a successful implementation of CDE, along with factors that may result in a less successful implementation.