Värdet av IT är väldigt stort för företag och att implementera IT-system är ett sätt som möjliggör för företag att kunna utveckla och effektivisera arbete och processer i verksamheter. Utmaningen med IT-projekt är dock att det är många komponenter inblandade där av är de erkända som komplexa projekt. Varje år slösas flera miljarder kronor bort på misslyckade IT-projekt. Syftet med denna studie är att undersöka samt analysera hur management konsulter i IT-branschen med olika lång erfarenhet och bakgrund inom IT-projektledning bedriver sina IT-projekt. Min ambition är att försöka förstå samt belysa vilka faktorer som anses vara kritiska vid genomförandet av ett IT-projekt.

Den här undersökningen i audiovisuella studier undersöker möjligheter att lättrörligt och resurssnålt producera reklamfilm för e-handeln. För att undersöka de möjligheterna och föreslå sätt att producera reklamfilm har en case-studie gjorts på ett svenskt glasbruk. Forskningsfrågan formulerades på följande sätt: Hur kan detaljhandelsföretag med e-handel snabbt och med begränsade resurser göra värdefull reklamfilm? De teorier undersökningen stödjer sig på är agila metoder, iterativitet, designteori samt ledarskap- och organisationsteorier. Metoden i undersökningen är Design Research Methodology, DRM, och har genomförts med fyra faser. Resultatet av undersökningen är en produktionsmodell som diskuterar möjligheter och förutsättningar för ett team att för en kund producera reklamfilm inom ramarna för en arbetsdag. Produktionsmodellen One Day Agile Production Model utvecklas i undersökningen och är ett förslag på ett supportverktyg som kan användas för lättrörlig och snabb reklamfilmproduktion

Systemutveckling handlar om processen för att underhålla, anpassa eller utveckla befintliga program och system. Systemutveckling är en komplex aktivitet som är påverkad av ett antal faktorer, ofta tid, budget och eskalerande problem. För att kunna hantera detta i en värld där tekniken utvecklas med snabba steg har systemutvecklingsprojekt börjat använda sig av agila metoder. Agila metoder syftar till att arbete sker iterativt, repeterande processer. Dessa metoder anses flexibla och rörliga inom projekt och målet är att kunna leverera en liten del av slutprodukten efter varje iteration.  Löpande kravhantering syftar till kravarbetet som sker löpande under ett helt projekt, detta är en del av den agila metodiken som används för att kunna vara mer flexibel och anpassningsbar vid arbete i projektform. Istället för att kravlistan ska vara helt färdig och svår att ändra innan projektet drar igång ska löpande kravhantering underlätta dagens snabbt svängande systemutvecklingsprojekt. Mätningar av projektresultat syftar till mätningar som kan genomföras för att få en bild av hur projektet har gått. Kritik har riktats mot hur mätningar sker och att resultat blir missvisande, även att kravhanteringen, trots medvetenheten hos företag, fortfarande försummas och skapar problem med bristfälliga kravställningar. Syftet med uppsatsen är att identifiera riktlinjer för löpande kravhantering och mätning av projektresultat, samt undersöka hur relationen mellan dessa ser ut. Detta kan bidra till att fler företag kan undvika missförstånd mellan leverantör och kund, samt även skapa en fortsatt förståelse för vikten av kravinsamlingsarbetet för att kunna genomföra trovärdiga mätningar. Studiens metod bygger på en kvalitativt inriktad insamlingsform, empiri samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra personer, samtliga konsulter, med bred erfarenhet från branschen har deltagit i studien och intervjuats. Studien resulterade i en analys om hur löpande kravhantering kan påverka mätningar av projektresultat och vilka effekter detta kan leda till. Även en diskussion kring utmaningar, samt lösningar och verktyg för att hantera detta stod i centrum. Slutsatsen beskriver hur relationen mellan löpande kravhantering och mätning av projektresultat ser ut, samt presenterar i punktform utmaningar och riktlinjer kopplade till denna relation.

Agila utvecklingsmetoder används ofta i systemutvecklingsprojekt för grupper som arbetar på en och samma plats. I takt med globaliseringen har många organisationer behövt arbeta på ett distribuerat sätt. Distribuerad systemutveckling i kombination med agila utvecklingsmetoder har blivit ett önskvärt tillvägagångsätt för att arbeta i projektform. Denna symbios innebär ett antal utmaningar och framgångsfaktorer som påverkar varandra och gör distribuerade agila systemutvecklingsprojekt komplexa.   Denna studie undersöker området agila utvecklingsmetoder i samband med distribuerade agila systemutvecklingsprojekt. Syftet är att identifiera och beskriva viktiga utmaningar och kritiska framgångsfaktorer som kan förekomma i ett agilt distribuerat systemutvecklingsprojekt. I studien har tidigare forskningsartiklar använts som stöd för bygga en grund till denna forskning och därefter har en analysmodell utformats för att underlätta identifieringar av utmaningar och framgångsfaktorer i distribuerade systemutvecklingsprojekt. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att identifiera utmaningar och framgångsfaktorer. Två företag har deltagit i studien och sex respondenter har sammanlagt medverkat i, där samtliga har erfarenhet av att arbeta i agila distribuerade projekt. För att tillfredsställa det djupgående kunskapsmässiga som studien avser undersöka har olika roller valts ut för att säkerställa att upplevelsen inte styrs av en specifik roll, där alla olika rollers erfarenheter skapar ett bredare perspektiv.  Slutsatser som kan dras av denna studie är att socio-kulturella skillnader, koordination, geografiskt avstånd, kunddeltagande, förtroende, projektstatus och kommunikation är de viktigaste utmaningar i distribuerade agila systemutvecklingsprojekt.  Användningen av agila utvecklingsmetoder i distribuerade miljöer har även visat att det finns framgångsfaktorer för att hantera utmaningarna och göra projekt framgångsrika. Dessa faktorer är effektiv kommunikation, kommunikationsverktyg, koordination, förtroende och stå-upp-möte, som till exempel genom att implementera en sorts dagligt webbaserade stå-upp-möte även om arbetet sker på distans.   Det visar sig även att kommunikationsverktyg och stå-upp-möte har underlättat samarbete och kommunikationen mellan distribuerade team och de är viktiga och potentiella determinanter för att bygga interaktioner och förtroende.

Vi lever i en föränderlig värld, där det är av största vikt för företag att ständigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar därför inte att skapa ett system som ett år senareimplementeras på företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förändrats.Agila metoder är en effekt av den förändliga värld vi nu lever i, då de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder är iterativa medständiga och effektiva anpassningar till förändringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsättningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum är en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de båda förstått behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förändringar. Scrum arbetar efter timeboxing,vilket menas att hela projektet delas in i mindre delar och att det vid varje avslutad period skanågot vara klart att realisera till kund. Då kunden får delleveranser istället för hela systemet påen gång, kan de tidigt i processen se vad som behövs ändras med produkten, om de upptäckeratt den inte passar deras behov. Scrum har inga direkta regler för hur utvecklingsarbete ska gåtillväga, men den innehåller viktiga agila kärnprinciper, såsom hög personlig kommunikation,hög motivation av alla medverkande och minimal dokumentation. Att frekvent levereraresultat för att på så vis få en nöjd och involverad kund är t.ex. betydligt viktigare än att skapanoggrann dokumentation. Agila metoder är väldigt aktuella just nu och det som finns skrivetom dem är i det närmaste enbart positivt. Stefan Cronholm skriver även i sin artikel ”Usingagile methods? – expected effects” (2008) att agila metoder bör ifrågasättas och kritiseras påsamma sätt som de traditionella metoderna, vilket vi ansåg intressant att bygga vidare på. Viställde oss frågande till den höga motivation, höga personliga kommunikation och minimaladokumentation som agila metoder innebär och de blev därför en central del i vårproblemställning. Målet med vår studie var att bringa klarhet i hur väl agila metoder fungerari praktiken med fokus på de tre kärnbegreppen. För att få svar på frågan valde vi att först läsain oss på teori inom området och därefter införskaffa empiri i form av observationer påföretaget Logica som arbetar utifrån Scrum. Efter analys av empirin identifierade vi de trekärnbegreppen som vitala för arbetssättet inom agila metoder. Vi fann även ett nytt begreppunder forskningsprocessen som vi anser är lika relevant för att skapa ett bra utvecklingsarbetemed agila metoder, vilket är gruppdynamik. Vi har analyserat relationerna dem emellan ochskapat en modell för att visa hur dessa begrepp hänger samman. Vi kan efter genomfördstudie säga att agila metoder fungerar väl i praktiken, förutsatt att de tre agila begreppenmotivation, dokumentation och kommunikation samspelar väl ihop och används på rätt sätt.Om de gör det, skapas stark gruppdynamik och därigenom underlättas utvecklingsarbetet ioch med att teamet samarbetar bra. Vi finner att vår studie kan vara av intresse för samtligasom vill öka sin förståelse om det agila konceptet.

<p>To assure good quality the software needs to be tested to find errors and to verify that the programme meets the customer’s expectations. Traditional methods are usually used in software development and means that a number of predetermined steps are followed. By using agile methods the development can more easily be adapted to the changes on the market. With these methods the testing is carried out continuously throughout the project. This may affect both developers and testers in different ways. Most studies focus on how agile methods affect developers but there are no studies on how testers are affected by these methods. The purpose of this master thesis is therefore to study how the testers are affected when adopting the agile methods.</p><p>The study was based on a theoretical and an empirical study consisting of interviews. These studies indicate five areas to investigate further, these areas were: test process, collaboration and communication, psychological effects, exchange of knowledge and education. After contacting a number of interviewees a decision was made to only study the agile methods Extreme programming and Scrum. Interviews were carried out at six different companies, where all interviewees had experience of testing in agile projects. The questions were open-ended questions and the answers were compiled to be compared with the theory in an analysis.</p><p>The result showed that tests are carried out early and continuously throughout the entire development process. Since the testing is carried out parallel to the development the tester gains a better understanding for the product and there is a smaller risk for unnecessary tests to be written. The documentation produced during the test process is not affected by the agile methods but is rather dependent on other factors. These factors could be demands or the company’s business area. Collaboration and communication between testers and developers is improved since they are sitting together and have daily meetings. This also results in an increased exchange of knowledge within the team and that the team members are more informed about each others work. The result also showed that agile methods have psychological effects on the tester. Since the tester often has a unique role in the team the feeling of loneliness is larger and the opportunities to discuss tests are less than if there would have been other testers in the team. The role as a tester means to work independently with both developers and product owners to satisfy the interests of both sides. Finally, the study showed that the team needs an education when adopting agile methods to make sure that all team members have the same understanding of the methods.</p> / <p>För att kunna säkerställa god kvalité på mjukvara krävs att den testas för att hitta fel och visa att programmet uppfyller kundens förväntningar. Vanligen sker mjukvaruutveckling enligt så kallade traditionella metoder som innebär att ett antal förutbestämda steg följs. För att kunna anpassa mjukvaruutvecklingen efter förändringar som ständigt uppstår på marknaden används i stället agila metoder. Dessa metoder innebär bland annat att testningen sker parallellt med utvecklingen vilket kan komma att påverka utvecklarna och testarna på flera olika sätt. De flesta studier kring agila metoders påverkan fokuserar på utvecklarna och studier som visar hur testarna påverkas saknas. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka hur testarna påverkas av införandet av agila metoder.</p><p>Undersökningen baserades på teoristudier och en empirisk studie bestående av intervjuer. Dessa studier visade på fem områden att undersöka närmare, dessa var: testprocessen, samarbete och kommunikation, psykologiska effekter, kunskapsutbyte samt utbildning. Efter kontakt med ett antal intervjuobjekt beslöts att avgränsa studien till att endast studera de agila metoderna Extreme programming och Scrum. Personer från sex olika företag intervjuades, där alla intervjuobjekt hade erfarenhet av test inom agila projekt. Intervjufrågorna var fasta med öppna svarsalternativ och svaren sammanställdes sedan för att, i en analys, jämföras med den teoretiska bakgrunden.</p><p>Resultatet visade att testaren utför tester tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. Genom att testningen sker parallellt med utvecklingen får testaren en ökad förståelse för produkten och risken minskar för att onödiga tester skrivs. Dokumentationen som produceras under testprocessen påverkas inte av de agila metoderna utan beror i stället på andra faktorer. Dessa faktorer kan vara efterfrågan eller vilken bransch företaget är verksam i. Samarbete och kommunikation mellan testare och utvecklare förbättras då de sitter tillsammans och har dagliga möten. Detta leder även till att kunskapsutbytet inom teamet ökar och att teammedlemmarna blir mer insatta i varandras arbeten. Resultatet visade även att agila metoder har vissa psykologiska effekter på testaren. Eftersom testaren oftast har en unik roll i teamet känner denne i större grad ensamhet i sitt arbete och tillfällena att diskutera test blir färre än om det hade varit fler testare i teamet. Rollen som testare innebär att arbeta oberoende med både utvecklare och produktägare samtidigt som båda parter ska bli nöjda. Slutligen visade undersökningen att teamet behöver utbildning vid införandet av agila metoder. Utbildningen ska ge en korrekt bild av metoderna för att alla i teamet ska få samma syn på dessa.</p>

Agile methods for Information Systems Development (ISD) projects are claimed to encourage developers to be more flexible and efficient by means of arrangements in the development team’s physical and social environment. Research has, however, not yet answered the questions of how, why, and in what contexts agile methods work. ISD can be understood as a highly complex undertaking, which requires the developers’ creativity. The creative process is susceptible to the individual’s task motivation, which in turn is affected by the physical and social environment. In view of this, I argue that theories of motivation, such as the Self-Determination Theory, and theories of creativity could be usefully applied in such research. This study analyses Scrum, one of the most popular agile methods. Empirical data were collected through focused interviews with developers who had extensive experience of working in projects using various agile methods. Narratives of work episodes with perceived high and low motivation were analyzed in terms of motivation theory. Interview data were classified according to the type of motivation experienced and analyzed in relation to the agile method arrangement involved. The results of the investigation demonstrate how agile methods affect developers’ motivation in ways that are conducive to creative performance. The most pronounced effects are related to the individuals’ perceived work-related competence, autonomy, and sense of belonging to the team. Several agile arrangements in combination affect motivation in the positive direction, the single most influential factor being the team’s daily stand-up meetings. The agile arrangement that seems most difficult to implement without causing episodes of low motivation is the product owner role. The analytical approach taken in this study contributes to a better understanding of the aspects that are critical to the successful implementation of agile methods. / Agila metoder för systemutvecklingsprojekt syftar till att öka utvecklarnas flexibilitet och effektivitet genom arrangemang av utvecklarnas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Forskning om hur, varför och i vilka sammanhang agila metoder fungerar är dock ännu otillräcklig. Systemutveckling kan beskrivas som en komplex uppgift som fordrar utvecklarnas kreativitet. Individens kreativa process påverkas av individens uppgiftsmotivation, vilken i sin tur påverkas av faktorer i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Mot den bakgrunden framhålls psykologisk teori om motivation, som Self-Determination Theory, och teori om kreativitet, som relevant för forskning om agila metoder. I avhandlingen analyseras Scrum, en av de mest populära agila metoderna. Empiriska data har hämtats från fokusintervjuer med utvecklare med lång erfarenhet av arbete i agila projektmiljöer. Deras berättelser om episoder med starka motivationsupplevelser har analyserats med stöd av teorin. Intervjudata har klassificerats avseende motivationstyp och i relation till inverkande agila arrangemang. Resultaten visar hur agila metoder inverkar på utvecklares motivation i avseenden med relevans för kreativa prestationer. Starkast var inverkan relaterad till utvecklarnas upplevelse av arbetsrelaterad kompetens, autonomi och samhörighet med utvecklingsteamet. Flera samverkande agila arrangemang inverkade positivt på motivationen; allra starkast inverkan hade teamets dagliga stå-upp-möte. Det agila arrangemang som var svårast att implementera utan att bidra till uppkomsten av negativt inverkande episoder var rollen produktägare. Studien bidrar med kunskap relevant för implementering av agila metoder i systemutvecklingsprojekt.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det är mer eller mindre motiverande för anställda inom mjukvaruindustrin att jobba enligt agila utvecklingsmetoder än enligt traditionella utvecklingsmetoder. Undersökningen har gjorts med teoretisk utgångspunkt från motivationsskapande variabler ur de kontemporära motivationsteorierna Self Determination Theory samt Job Characteristic model. Som en ansats till att besvara frågeställningen har en kvalitativ fallstudie genomförts på företaget Kambi Sport Solutions AB. Kambi Sport Solutions AB har under de senaste åren genomfört en organisationsförändring där traditionella projektledningsmetoder ersatts av agila projektledningsmetoder. Studiens empiri visar med stöd ur motivationsteori att övergången till agila metoder signifikant påverkat individens motivation positivt. Framförallt som en följd av en högre grad av självbestämmande, kunskapsvariation, identitet i och betydelse av arbetsuppgiften, autonomi samt feedback.

Den ökade digitaliseringen och den ständiga utvecklingen i omvärlden idag har bidragit till att företag och organisationer måste tillämpa passande organisationsformer för att förmå möta denna utveckling. Då projekt som arbetsform har som syfte att genomföra förändring eller förnyelse, har projekt blivit en allt vanligare tillämpad arbetsform. Den forskning som finns i dagsläget om projektledning är relativt övergripande och "allmän", och tar ingen direkt hänsyn till i vilken bransch projektet verkar i eller om projektet är internt eller externt. Denna studie, som är av kvalitativt slag, har således till avsikt att utforska framgångsfaktorer och utmaningar projektledare står inför inom två mer specifika branscher; banksektorn och IT-konsultbolag. Studiens syfte är att genomföra en jämförande fallstudie om en bankorganisation som arbetar i interna projekt och ett IT-konsultbolag som arbetar i externa projekt, där dessa framgångsfaktorer och utmaningar har utforskats och jämförts mot varandra, liksom mot redan befintlig teori. Det empiriska materialet har samlats in genom delvis strukturerade djupintervjuer med totalt sex projektledare, tre från respektive organisation. Resultatet har sedan analyserats och jämförts mot varandra, samt mot teori som har försökt bistå en förklaring till och förståelse för olika mönster i det empiriska materialet. Studiens resultat pekar på att det finns vissa skillnader, men även likheter,om utmaningar och framgångsfaktorer inom ramen för projektledning i de två valda branschernas natur, även i fråga om interna och externa projekt. Regelbunden och tydlig kommunikation alla parter emellan i ett projekt ses som en grundpelare för framgångsrik projektledning utifrån studiens resultat, och på samma sätt påvisades en framträdande utmaning om att få deltagarna att arbeta mot samma mål. En viktig skillnad om projektledning i interna och externa projekt som påvisats utifrån studiens resultat är att projektledaren har friare tyglar i interna projekt, där faktorer som tid och budget inte är lika strikta eller viktiga att förhålla sig till, utan kundens efterfråga är viktigare.

Sammanfattning/AbstractDenna uppsats erbjuder en skalbar lektionssekvens som på ett adekvat pedagogiskt sätt introducerar elever på teknisk linje till att anamma dynamiska agila projektarbetsformer som utnyttjas inom näringslivet för att få fram nya produkter och tjänster. Detta är centralt för att uppfylla de krav som finns på teknikutbildningen på gymnasienivån och utgörs av att eleverna ska få förmåga att arbeta tillsammans i projektform för att lösa realistiska problem och sedan använda sig av teknikutvecklingsprocessen för att ta fram användbara lösningar.Uppsatsen presenterar det pedagogiska konceptet med organiserade syften för att få eleverna att förstå de begrepp och principer som utgör de centrala delarna av denna arbetsform. Konceptet bygger på närliggande och övergripande syften där målet är att det närliggande syftet blir ett fruktbart mål-i-sikte för eleverna samtidigt som det görs kontinuerligt med övergripande syfte. För ett antal aktuella begrepp och principer presenters ett antal alternativa närliggande syften med avsikten att underlätta och stimulera pedagogens möjlighet att utnyttja detta koncept för att förbättra undervisningen vad gäller agila projektformer.För att tillgodogöra sig denna arbetsform på ett effektivt sätt krävs enligt den didaktiska litteraturen att eleverna utvecklar en produkt/tjänst som löser ett problem inom ett definierat område. Detta innebär att eleverna inom ramen för lektionssekvensen dessutom får utveckla förmågan att brottas med autentiska problem där de får söka sig fram till en lösning samtidigt som de får ta del av kollegialt lärande. Detta är väsentliga byggstenar för att tillgodogöra sig teknisk kunskap och utgör ett sekundärt lärandemål med lektionssekvensen.