As the world of business changes at a pace higher than ever before, there is an increased need for organizations to rapidly adapt and respond to these internal and external changes, whether they are technological, political, social or environmental. In management, agility is a term frequently used today in response to this new business environment, which often includes the use of agile methodologies for product development. As organizations adopt agile methodologies, old traditional management and leadership models fade. This void is being filled by new and emerging agile leadership models. Additionally, self-organizing and cross-functional teams become key concepts. All these transformations are bound to culminate in a considerable alteration in the role of the manager. This study examines the new role of the manager in an organization transitioning to agile. To answer the research questions, changes in the key work activities of the manager were evaluated, as well as how changes in interplay and interaction between the manager and the group could affect the role. Furthermore, the aim was also to identify some of the main challenges and barriers that arise. This was studied qualitatively through a literature review. Also, a case study was conducted at the software development department at Scania AB, where ten managers and one employee was interviewed. A survey was also sent out to the group members at this department, with 150 respondents. Findings indicated that most work activities did not change. Some of them changed in character due to introducing an agile method and due to internal, structural changes. In one case, the work focus shifted from one activity to another. In the interplay with the group, the manager now has new roles to consider, while his role becomes more of an empowerer and meets new leadership models. With this organizational change, there are also new opportunities of delegating work activities to a higher extent. The main challenges that were identified regarded communication and coordination, control, and mastering agile methods. / Affärsvärlden möter förändringar i en allt snabbare takt än tidigare, varför organisationer måste bemöta och förhålla sig till både de interna och externa förändringar som sker, vare sig dessa är teknologiska, politiska, sociala eller miljömässiga. Inom ledarskap används idag termen agilt allt mer, som svar på detta nya affärsklimat, vilket ofta inkluderar användandet av agila metoder inom produktutveckling. Då allt fler organisationer inför användandet av agila metoder, tappar också de traditionella ledarskapsmodellerna sin roll. Detta gap som uppstår har kommit att fyllas av nya agila ledarskapsmodeller. Vidare blir också självstyrande och tvärfunktionella grupper viktiga koncept. Dessa förändringar medför en avsevärd förändring av chefsrollen. Denna studie undersöker hur chefsrollen förändras i en organisationen som blir allt mer agil. För att svara på forskningsfrågorna undersöktes hur huvudarbetsuppgifterna förändrats, men också hur förändringar i samspelet och interaktionen mellan chefen och gruppen kan komma att påverka chefsrollen. Vidare undersöktes också vilka huvudsakliga utmaningar och hinder som uppstod. En kvalitativ litteraturstudie utfördes i studien. Också en fallstudie på avdelningen för mjukvaruutveckling på Scania AB utfördes, där tio gruppchefer och en annan anställd intervjuades. En undersöknings skickades också ut till gruppmedlemmar på denna avdelningar, med totalt 150 svar.Resultatet påvisade att de flesta arbetsuppgifter inte förändrades. Vissa av dessa förändrades i karaktär och i utförandet, till följd av införandet av en agil metod och strukturella förändringar i företaget. I ett fall skiftade arbetsfokus från en arbetsuppgift till en annan. I samspelet mellan chef och grupp har nu chefen nya roller att ta hänsyn till. Chefens roll blir mer av en facilitator, där nya ledarskapsmodeller också står till mötes. Chefen har också större möjligheter till delegering av arbetsuppgifter än tidigare. De utmaningar som identifierades rörde kommunikation och koordination, kontroll, och hanteringen av agila metoder.

I takt med att det blir vanligare att arbeta i team inom organisationer, utförs allt mer forskning om teamprocesser som påverkar teamens resultat och prestanda. Teamkommunikation är en teamprocess som vid upprepade tillfällen har identifierats som en av de teamprocesser som har en stor inverkan på teamens arbetsresultat. Även användandet av agila mjukvaruutvecklingsmetoder och distribuerad mjukvaruutveckling ökar och det råder delade meningar om hur väl egentligen distribuerat arbete och agila metoder fungerar i kombination. Å ena sidan bygger agila metoder på att utvecklarna har kontrollen själva, å andra sidan blir teamkommunikationen mer omständlig, eftersom den elektroniska kommunikationen kan verka begränsande. Uppsatsens syfte är att identifiera faktorer som påverkar virtuella teams kommunikationsprocesser inom agila mjukvaruutvecklingsprojekt. Fallstudiemetoden har tillämpats för att samla in relevant empiri och det valda fallföretaget är konsultföretaget Altran. Altran har ett konsultuppdrag hos en stor aktör inom fordonsindustrin och arbetar i distribuerade team inom ett agilt mjukvaruutvecklingsprojekt. Studien har utförts med hjälp av flera kvalitativa metoder; ostrukturerade observationer, en sonderande intervju och sex semi-semistrukturerade intervjuer med konsulter från utvecklingsteamen på Altran. Slutsatserna av studien är att flera faktorer påverkar virtuella teams kommunikationsprocesser. Några faktorer har dock varit mer framträdande än andra: Mångfald i teamet, som har en tydlig inverkan på kommunikationsprocesserna, eftersom Mångfalden i teamet sätter förutsättningarna för vilken grad teammedlemmarna är engagerade i kommunikationsprocesserna. Även Teamkommunikation i relation till Tillit mellan teammedlemmarna är viktig. Teamkommunikationen har en tydlig positiv inverkan på Tillit och Tillit har i sin tur en viktig funktion, eftersom det är den som avgör hur väl samarbetet mellan teammedlemmarna inom teamet fungerar. En tredje faktor som identifierats under studien är Teamkommunikationen i relation till Mentala modeller. Mentala modeller skapas med hjälp av Teamkommunikation och är en förutsättning för att teammedlemmarna ska kunna arbeta mot gemensamma mål och få ett bra arbetsresultat.

I en allt mer digitaliserad värld där systemutveckling sker i snabbare iterationer, uppstår ökade behov som behöver mötas av IT-konsultbolag i systemutvecklingsprojekt. Agila systemutvecklingsmetoder uppstod vid behov av lättrörliga systemutvecklingsmetoder. En av de mest tillämpade metoderna är Scrum, som är anpassad för små, samlokaliserade projekt. Den agila utvecklingsmetoden Scrum är en erkänd metodik inom systemutveckling som möjliggör noggrann utvärdering, testning och iteration inom utvecklingsprojekt. Populariteten av Scrum-metoden har ökat och det har medfört att organisationer med olika typer av strukturer blivit intresserade av att tillämpa Scrum-metoden på nationell och internationell nivå, vilket utmanar Scrum-metodens gränser och teorier. Meningen med Scrum-metoden var ursprungligen att effektivisera systemutvecklingsprojekt på lokal nivå. Distribueringen av Scrum-metoden utmanar därför gränserna och påverkar Scrum-metodens projekteffektivitet.   Syftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera, beskriva och förklara förhållanden i en nationellt distribuerad Scrum-process som påverkar den inre projekteffektiviteten. Fallstudiemetoden brukades för denna uppsats, vilken har baserats på ett observationstillfälle hos fallföretaget samt intervjuer med fyra olika rollinnehavare inom fallföretaget. De viktigaste slutsatserna från denna uppsats visar att det finns ett antal förhållanden som påverkar det nationellt distribuerade teamets projekteffektivitet. Valet av releasecykelns struktur påverkar den inre projekteffektiviten, liksom valet av ett mer linjärt team. Fokus på specialkompetens och isolering gentemot kommunikation och samarbete kan påverka hur ett nationellt distribuerat team arbetar över kontorsgränserna. Det visar sig att förhållandena som uppstår ursprungligen har sin grund i hur teamets medlemmar enskilt uppfattar situationerna och att ett team med delade åsikter kan skapa liknande situationer. Slutligen kan synkroniseringen mellan det nationellt distribuerade teamets kontor ha en påverkan på förhållandena.

Kravhantering inom systemutveckling utgör basen för vad som ska utvecklas. Agila systemutvecklingsmetoder blir vanligare för varje dag som går. Det har dock ofta visat sig finnas utmaningar med hur man anpassar just kravhanteringen till de agila metoderna. Verksamheter har olika förutsättningar för att arbeta agilt. Lantmäteriet i Gävle uttryckte ett behov att undersöka varför den agila praxis man hade inte följdes av alla utvecklingsteam i samband med kravhanteringen. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka varför vissa utvecklingteam i en verksamhet arbetade agilt med sin kravhantering medan vissa inte gjorde det. För att undersöka detta utförde jag en fallstudie där jag med hjälp av enkäter och intervjuer samlade in data från både utvecklare och personer på verksamhetssidan som var inblandade i kravhanteringen. Resultaten visade att orsakerna till att en agil kravhantering fungerade så olika var flera. Genom att använda en tematisk analys kunde jag urskilja några framträdande orsaker. Kommunikation och flexibilitet samt kunskap och förståelse för olika perspektiv var teman som utgjorde positiva faktorer. De teman som istället utgjorde negativa faktorer var bland andra otydliga roller, brist på direktiv, en övertro till metoder och processer, osynk mellan verksamhet och IT, prioriteringsproblem, förvaltningsplaner, attityder och IT-arkitektur. / Requirements engineering within software development is the foundation of what needs to be developed. Agile methods in software development become more common every day. It has however often been shown that there are certain challenges with how to adopt the requirements engineering to the agile methodology. Businesses have different preconditions for agile methods. Lantmäteriet in Gävle had a need to examine why not all the developing teams followed agile methods within the requirements engineering process. The purpose with this thesis was thus to examine why some developing teams in an organization worked in an agile manner with the requirements engineering, and some did not. To do this I performed a case study where I collected data through questionnaires and interviews from both developers and people from the business side. The results showed that the reasons for these differences were multiple. Communication and flexibility, and knowledge and understanding for different perspectives were the positive factors. The themes that hindered an agile way of working were, among others, unclear roles, lack of direction, too much reliance on methods and processes, discrepancy between business and IT, prioritizing issues, management plans, attitudes and IT architecture.

Agila arbetssätt härstammar från IT-branschen och har visat sig vara ett framgångskoncept inom flera bolag. Konceptet har på senare tid spridits utanför IT-sektorn och blivit en populär trend i flera branscher. En av dessa är energisektorn där allt fler organisationer intresserat sig för arbetssättet. Forskningen kring arbetssättet är tydligt avgränsat till IT-sammanhang, vilket medfört ett behov av ökad kunskap gällande om arbetssättet går att tillämpa inom energisektorn. Mot bakgrund till detta syftade denna studie till att undersöka huruvida agila arbetssätt anses vara tillämpningsbara i energibranschen samt i vilken utsträckning arbetssättet skiljer sig från tidigare arbetssätt. Syftet behandlades genom tre frågeställningar där organisatoriska förhållanden, erfarenheter och skillnader från tidigare arbetssätt eftersöktes. Datainsamlingen bedrevs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer inom en fallorganisation där arbetssättet delvis implementerats. Insamlad data operationaliserades med hjälp av en tematisk analys där fyra teman identifierades. Resultatet visar på att de organisatoriska förhållandena är väl anpassade för att det ska vara motiverat att implementera arbetssättet och att informanterna upplevde mindre skillnader i förhållande till tidigare arbetssätt. Flera utmaningar vid implementering uppdagades också som kunde försvåra tillämpningen av vissa agila verktyg och processer. De främsta utmaningarna avsåg hanterandet av både abstrakta och spontana arbetsuppgifter i de så kallade sprintarna, som är ett verktyg inom den agila metoden scrum. Vidare såg informanterna flera fördelar med att arbeta agilt. Det rörde sig om möjlighet till transparens, samordning, motivation, flexibilitet och fokus på ständiga förbättringar.

Inom projektledning har olika metoder och agila arbetssätt utvecklas. Det har dock funnits frustration över separerande silostrukturer inom mjukvaruutveckling. DevOps har utvecklats som ett sätt att bemöta detta och istället sammankoppla olika funktioner som utveckling och operations. DevOps har effekter på ett team men det finns inget standardiserat tillvägagångssätt för dess implementering. Det behövs därför mer forskning kring implementeringsprocessen av DevOps. Det kan även vara av intresse att undersöka vilka de medföljande effekterna kan vara. Syftet med detta arbete är studera genomförandet av DevOps implementering inom IT-konsultbranschen och på vilket sätt det påverkar ett team. Det här arbetet har bedrivits som en abduktiv studie där en fallstudie genomförts. För att uppfylla arbetets syfte och besvara forskningsfrågorna har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Insamlad teori och empiri har diskuterats och analyserats för att formulera slutsatser och rekommendationer.  En formulerad slutsats är att varje enskild implementering av DevOps behöver följa ett eget anpassat genomförande där syfte och innebörd tydliggörs. Faktorer inom kommunikation, automation, ansvar, förändringsvillighet och samarbete har också inverkan på implementeringen och de effekter teamet kan uppleva. Det kan även konkluderas att både fördelar och nackdelar kan påverka teamet men nackdelarna framstår ofta vara begränsade till implementeringens uppstart. Det praktiska bidraget utgörs av rekommendationer för implementeringen såsom att till exempel ha en dedikerad person och utbildning inom DevOps. / Within the field of project management different methods and agile approaches have emerged. However, dividing silo-structures have created frustration within software development. DevOps has surfaced as a way to address this and instead connect different functions such as development and operations. DevOps affects teams but there is no standardized approach for its implementation. Therefore, more research around the implementation process of DevOps is needed. Also, investigating what the accompanying effects could be, is of interest. The purpose of this thesis is to study the implementation of DevOps within the IT consultant industry and what impact it has on a team. This thesis was executed with abductive reasoning where a case study was carried out. To fulfill the purpose and answer the research questions literature review and interviews have been performed. Collected theory and empirical material have been discussed and analyzed in order to formulate conclusions and recommendations.  One formulated conclusion is that each implementation of DevOps needs to follow its own adapted execution where the aim and essence are clarified. Factors regarding communication, automation, responsibility, willingness to change and collaboration also impact the implementation and the effects experienced by the team. It can also be concluded that both benefits and limitations can affect the team yet, the disadvantages often appear to be contained within the start of the implementation. A practical contribution comes from recommendations for the implementation, such as having a dedicated person and education within DevOps among others.

IT-projekt har misslyckats till hög grad under väldigt lång tid, studier visar på att uppemot 80% av alla IT-projekt anses vara misslyckade. Det har gjorts studier som visar på att agila metoder, såsom DevOps, kan vara lösningen till att fler IT-projekt ska lyckas. Syftet med denna studie är att bidra till förståelse för hur risker relaterade till IT-projekt har sett ut mellan 1990–2020, samt undersöka om metoder såsom DevOps är rätt väg att gå för att reducera misslyckade IT-projekt. I denna studie kartläggs de vanligaste orsakerna till misslyckade IT-projekt genom att kategorisera risker identifierade i forskning från 1990 till 2020. Detta görs och presenteras genom en litteraturstudie. Denna litteraturstudie resulterar i en överblick över hur litteraturen för de vanligaste riskerna sett ut över 30 år. Kartläggningen visar att tidigare studier mellan 1990 -2010 haft en bred spridning kring risker relaterade till IT-projekt bland samtliga kategorier. De senare åren, 2010–2020 har fokus i litteraturen legat mot lednings-, process samt personalrelaterade risker, något som även får stöd av respondenterna. Vi har även studerat DevOps och genomfört två semistrukturerade intervjuer med respondenter som har erfarenhet av DevOps, agila metoder och att driva IT-projekt. Resultatet av studien är tydligt, teori och empiri är väl överens om att agila metoder är rätt väg att gå. DevOps anses av respondenterna som en effektiv metod att använda för att nå fler lyckade IT-projekt. De två respondenterna verifierar även de riskkategorier som tagits fram i litteraturstudien och bekräftar att det är dessa som är aktuella i IT-projekt. / Literature shows that IT-projects have failed to a large extent for a long time, studies shows that up to 80 % of all IT-projects are considered as failed. There are studies that shows that agile methods, such as DevOps, can be the solution for more IT-project success. The purpose of this study is to contribute to an understanding of what risks related to IT projects that has been identified in literature between 1990-2020 and investigate if methods such as DevOps is the right way to reduce IT-project failure. This study maps all the most common causes to failed IT-projects by categorize the most frequent risks identified in research from 1990 to 2020 and is performed and presented by a literature study. This literature study results in an overview of the literature of the most frequent risks occurred in studies from the last 30 years. The overview identifies that studies between 1990 to 2020 has a range between risks related to IT-projects in all categories. In the most recent studies, from 2010- 2020, focus in research points to management-, process and personnel-related risks, which is also supported by the respondents. We have studied DevOps and completed two semi structured interviews with respondents that have experience of DevOps, agile methods and managing IT-projects. The result of this study is clear, the theory and empirics are aligned, agile methods are the right way to go. The respondents consider DevOps as an effective method to reach a higher success rate for IT-projects. The respondents verify the risk categories from the literature study and confirm these risks in their own IT-projects.

This paper explores the ideas of culture and leadership as a unified phenomenon and a means to face challenges caused by implementing new ways of working in knowledge intensive organizations. By creating a supportive culture and trusting in employees, managers can give decisive authority to employees, which will increase motivation, and enable managers to focus on strategy and vision. The research was conducted as a case study at one of the larger Nordic banks. The findings suggest that a cultural perspective on leadership can be used to increase motivation, and help understand the challenges of complex organizations. / Den här uppsatsen utforskar idéer kring kultur och ledarskap som ett gemensamt fenomen och som ett verktyg för att bemöta utmaningar som uppstår då nya sätt att arbeta implementeras i kunskapsintensiva organisationer. Genom att skapa en stödjande kultur och genom att lita på de anställda kan chefer beslutande ansvar till de anställda, vilket kommer öka motivationen bland de anställda samt ge cheferna mer tid till att fokusera på att utveckla strategi och vision. Forskningen utfördes som en case-studie på en av de större nordiska bankerna. Slutsatserna i den här uppsatsen pekar mot att kulturellt ledarskap kan användas som ett verktyg för att öka motivation, och för att förstå och bemöta the utmaningar som uppstår i komplexa organisationer.

Several studies have been conducted regarding the importance of knowledge managementwithin an organization. Furthermore, due to the successful outcome of the implementation ofagile project management approaches within the IT-sector, they have been implemented inother sectors as well. The purpose of this master thesis is to examine how agile projectmanagement influences knowledge sharing within a project team in an engineeringconsultancy firm.The study was conducted through a qualitative approach at a Swedish engineeringconsultancy firm. Data was gathered from observations of project meetings and interviewswith consultants involved in projects that have implemented agile methods. Moreover,interviews were conducted with external experts with expertise in agile project managementin order to obtain additional perspective. Semi-structured interviews were conducted withmodified questions for consultants and agile experts. Thereafter, the empirical findings wereinterpreted by the theoretical concepts in order to sum up the report with conclusions.Firstly, the study confirmed that the implemented agile methods influence explicit knowledgesharing whereas the tacit knowledge sharing is not enabled sufficiently within a project team.Secondly, it could be concluded that the implemented agile methods influence projecttransparency, team-collaboration and communication. This positive influence enablesknowledge sharing within a project team. Lastly, the conducted research concluded that agilemethods influence consultants to share knowledge due to the nature of required inputs inthese methods. Since tacit and explicit knowledge sharing and its documentation is equallyimportant for the success of a project and the consultancy company subsequently, thisresearch has concluded that a hybrid of traditional management approaches and agile methodsis essential to share and document both types of knowledge for alike consultancy firms.Consequently, the research findings resulted in recommendations which aim to improve theprocess of creating and implementing a hybrid of management approaches. / Flera studier har genomförts avseende betydelsen av kunskapshantering inom en organisation.Som en följd av flera framgångsrika resultat av implementerade metoder inom agilaprojektledning inom IT-sektorn har dessa metoder även börjat implementeras i andra sektorerSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur agil projektledning påverkarkunskapsdelning i ett projektteam i ett tekniskt konsultföretag.Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt vid ett tekniskt konsultföretag iSverige. Data samlades genom observationer av projektmöten och intervjuer med konsultersom deltar i projekt där agila metoder har implementerats. Dessutom genomfördes intervjuermed externa experter med kompetens inom agil projektledning för att få ytterligareperspektiv. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med modifierade frågor för konsulteroch agila experter. Därefter tolkades de empiriska resultaten med de teoretiska koncepten föratt sammanfatta studien med slutsatser.För det första konstaterade studien att de implementerade agila metoderna påverkar denexplicita eller uttalade kunskapen medan den underförstådda eller tysta kunskapsdelningeninte påverkas tillräckligt inom ett projektteam. För det andra kan det konstateras att deimplementerade agila metoderna påverkar ett projekts transparens, samarbetet i ett team ochkommunikation. Detta positiva inflytande möjliggör en kunskapsdelning inom ettprojektteam. Slutligen konstaterade studien att agila metoder påverkar konsulternas vilja attdela med sig av kunskap på grund av metodernas karaktärer vilka fordrar input. Eftersom tystoch explicit kunskapsdelning är lika viktiga för ett projekts framgång har den härundersökningen dragit slutsatsen att en hybrid av traditionell projektledning och agila metoderär avgörande för att upprätthålla båda typerna av kunskapsdelning för konsultföretag avlikadant slag. Forskningsresultaten resulterade följaktligen i rekommendationer som syftar tillatt förbättra processen att skapa och genomföra en hybrid av projektledningsmetoder.

Agila metoder används främst inom IT-sektorn och syftet med dessa metoder är att uppnå en ökad effektivitet och produktivitet. Metoderna främjar ett närmare samarbete mellan projektgrupper och kund. En ökad involvering av kund inom utveckling resulterar i kontinuerlig återkoppling på resultat och projektgrupper kan enklare försäkra sig om projektet håller sig inom ramen för att nå slutmålet med produkten. Metoderna bidrar även till en ökad flexibilitet och hantering av krav och förändringar som tillkommer under projektets gång. Teorin bakom agila metoder är tydlig, dock saknas studier som visar huruvida teorin stämmer överens med agila metoders användning i praktiken. Denna kandidatuppsats ämnar studera skillnaden mellan dessa. Studien baseras på en kvalitativ undersökning och ett omvänt deduktivt angreppssätt. Tre respondenter med olika yrkesroller inom systemutveckling har deltagit i studien för att ge ett bredare perspektiv. Resultatet visar en överenstämmelse mellan teori och praktik. Teorin beskriver utförligt hur en agil metod bör användas, vilka komponenter och roller som bör inkluderas för att nå ett tillfredställande resultat. Praktiken visar att verksamheter komponerar ihop egna metoder mer anpassade efter verksamheten och dess arbetsuppgifter. Verksamheter utgår från synsättet att ingen enskild metod är prefekt. Slutsatsen baserad på resultatet styrker praktiken, verksamheter undviker den begränsningen som medföljer genom att enbart nyttja en metod. Verksamheter som tidigare inte arbetat agilt inleder med att implementera en metod för att erhålla kunskaper kring hur arbetet bör utföras för att nå ett mer agilt tillstånd och vid ett senare skede utveckla dessa metoder för att anpassa dessa efter verksamheten. / Agile methods are most commonly used within system development and allow increased efficiency and productivity. Agile methods promote close collaboration between project groups and customers. Increased involvement of customers in the development process results in continuous feedback on the results, hence, project groups can more easily ensure that project requirements are met. Further, agile methods contribute to increased flexibility and management of requirements and changes that will occur during the project. The theory behind agile methods is clear, however, there are no studies that show whether the theory is consistent with the use of agile methods in practice. This thesis aims to study the difference between theoretical guidelines and the practical use. The study is based on a qualitative and deductive approach. Three respondents with two different professional roles in system development participated in the study to provide a broad perspective. The theory describes in detail how an agile method should be used, what components and roles should be included to yield positive outcome. The practice shows that companies compose their own methods more adapted to the business, based on the view that no single method is perfect. However, companies that have not previously worked agile began to implement a single method for gaining knowledge about how to most efficiently achieve a more agile state and later develop these methods to adapt the to the specific business. These results suggest a consistency between theory and practice. The conclusion based on the results reinforces the practical view, businesses avoid the constraint that comes with using only a single method.