No description available.

I vår första studie som gjordes under SA1 visade det sig att även om lärare ansåg sig vara normkritiska vid valet av högläsningsböcker så visade det sig inte riktigt när vi analyserade böckerna. Vi funderade då på om den normkritiska aspekten kommer in i arbetet med böcker, alltså boksamtal. Därmed blev vårt fokus med den här studien att undersöka om och hur lärare använder sig av normkritiska boksamtal. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Receptionsteori, vilken fördjupas ytterligare med teoretikerna Aidan Chambers och Louise Rosenblatt. Det empiriska materialet består av ett hundratal kvantitativa enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda lärare verksamma i lågstadiet i ett antal mellanstora län i Sverige. Resultatet från enkäterna påvisar att en stor majoritet lärare anser att de är medvetna om kön och genus när de väljer högläsningslitteratur, och att de försöker vara varierande och inkluderande. Det var också en stor andel som också arbetade med antingen bara boksamtal kopplat till högläsningen, eller till och med normkritiska boksamtal. De som ändå uppger att de inte har boksamtal uppger att det är brist på tid och kunskap som är de största stoppklossarna, vilket kan ses som något problematiskt då studier visar att det är en väldigt ojämn fördelning gällande kön och genus i barnböcker. Studien påvisar alltså att lärare i mångt och mycket är medvetna om sina val och tänker normkritiskt sett till kön och genus, samt att boksamtal i stor del är något som prioriteras av lärare.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 resonerar kring arbetet med elever i språklig sårbarhet i matematikämnet. Denna studie är relevant då forskning visar att kommunikation och samspel är en viktig del i lärandet av matematik. Elever i språklig sårbarhet kan ha svårt att delta i moment som bygger på detta och lärare kan ha svårt att överkomma denna svårighet. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem tillfrågade lärare. Lärarna är verksamma på fyra olika skolor i mellersta Sverige med olika lång erfarenhet. Studien har sin grund i det fenomenologiska perspektivet och det insamlade materialet är transkriberat och analyserat utifrån fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att språklig sårbarhet påverkar elever i matematikundervisningen i olika sammanhang. Lärare beskriver att de använder olika typer av arbetssätt för att stötta elever i språklig sårbarhet och använder olika typer av strategier för att uppmärksamma hinder. Slutsatsen för denna studie är att det är en fördel att vara klasslärare när det kommer till att hantera språklig sårbarhet i matematikundervisningen.

The diploma thesis introduces critically selected theoretical concepts that try to describe characteristics of children's and youth literature (further: LPDM). It focuses on approx. last thirty years of foreign research in LPDM. Firstly, the attention is paid to theories analyzing LPDM for specific qualities of appropriate texts. Then, the thesis presents theories which primarily describe LPDM on the base of specific context: the context in which the works emerged and are (expertly and non-expertly) received. Finally, the diploma thesis concerns with the potential benefit of presented theories but also with their problematic parts. By that it tries to offer new tools of productive analysis and interpretation of LPDM to Czech discourse of literary science.

Uppsatsen analyserar Frida Nilssons bok Jagger, Jagger (2013) och R.J. Palacios bok Undret (2013), som båda behandlar ämnet mobbning. Undersökningens syfte är att dels analysera hur mobbning framställs i dessa böcker, dels hur böckerna, och skönlitteratur med motivet mobbning i allmänhet, kan användas i arbetet mot mobbning i skolan. Analysen genomförs utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, med närläsning och litterär texttolkning som metod. I den didaktiska diskussionen om hur böckerna kan användas i undervisning, kopplas egna reflektioner till Louise Rosenblatts receptionsteori och Aidan Chambers boksamtal. Analysen visar på ett flertal aspekter som berör gestaltningen av mobbning i de två barnböckerna, såsom att offren är impopulära, har få vänner samt är normbrytande. De utsätts främst för relationell och verbal mobbning. Förövarna i böckerna har hög social status och är överlägsna sina offer. Omgivningens reaktion och hantering av mobbningen är inte särskilt omfattande. Däremot skildrar Jagger, Jagger den starka inverkan som en utomstående individ kan ha på offrets hantering av mobbningen. Undret har en mer realistisk karaktär och Jagger, Jagger en mer fantastisk inriktning, vilket medför att den sistnämnda får en mer humoristisk lätthet i allvaret och samtidigt öppnar upp för tolkning hos läsaren. Den didaktiska diskussionen belyser skönlitteraturens värde i undervisningen samt hur läsning ger barn tillgång till fiktionsvärldar med skilda perspektiv, vilket i sin tur kan utveckla deras empatiska förmåga.

In this essay I have studied wedding services in the Church of Sweden, as they are actually performed. I do this from a liturgical-theological perspective, a performance- perspective and from the perspective of ritual studies. According to the performance- perspective the wedding service can be seen as consisting of different scripts, for example, the normative script of the handbook, the script of the wedding-couple and the script of the minister. The main question is: What is constructed when these three scripts meet in a wedding service? I first study each script. I give an account for the script of the handbook and analyse it by placing it in a historical, liturgical and theological context. The script of the wedding couple and the minister I uncover by participant observations of three wedding services and interviews with the couples and ministers acting in these services. Thereafter I analyse the scripts of the couples and the minsters looking at themes that appear to be important in these scripts and in the handbook. Such themes are the wedding service as a service of blessing, the legal aspect of the service, the construction of family through marriage, love, the service as a ritual, the setting of the wedding, the role of the minister, the importance of participation and the role of the music. I conclude that the three scripts are indeed three very different scripts, but when they are juxtaposed a new meaning is constructed. This can occur even if the script are not correlating or even to some extent collides. One important factor for meaning to be constructed is the ritualization, acts that make the service a ritual. This seems to be more important than the fact that the scripts correlate. Another important factor for meaning to be constructed is that the scripts actually meet, that they actually are juxtaposed together. For this to happen the minister has to clarify his/her own script and be responsive to the couple’s script. Then the minister can relate their script to blessing, prayer and scripture. Normatively, I conclude that the wedding service becomes a meaningful wedding service when the couple’s scripts are related to the greater, transcendent Script