Syftet till denna studie är att undersöka vilka aktörer som påverkar religionslärarens didaktiska förutsättning till undervisning i religionskurserna. I studien utfördes semistrukturerade intervjuer på en gymnasieskola i syfte att åskådliggöra vilka aktörer som påverkar religionslärarens förutsättningar. I resultatet presenterar författarna en illustrerad kartläggning av aktörerna som påverkar läraren i nätverket. Teorin som författarna utgått ifrån i studien är Aktör-Nätverksteorin som anser att mänskliga ting samt ickemänskliga ting har samma möjlighet att påverka en annan aktör, vilket denna regel enligt Aktör-Nätverksteorin kallar för symmetriregeln. Slutligen kommer författarna i analysen- och diskussionen erbjuda teorin en tentativ utfyllnad i form av en ny aktör kallad dimensionell aktör.

The CRC is an ethical foundation documents to strengthen children's position in the family law process and ensure that both the child's needs and rights are met. According to article 12 all children have the right to participate in processes and decisions that affect them, where their opinions should be given weight in accordance to their age and maturity. Even to meet the child's best interests (article 3) should be the main target at each crucial decision on issues affecting children. The definition of the child's best changes in time and place and leads to individual assessments needs to be made based on the needs of each child, by their individual interests and situation. In practice it may also be deemed to be a dilemma to consider both articles, tension may arise when the child ́s will and the best interests of the child do not correspond. Based on theories of child's status as an actor or non-actor in the assessment through the different perspectives: care logic and legal logic, we want to understand how assessors in different cases of access account to the articles that determine their decisions. Our study has been conducted through a qualitative research with textual analysis of five Swedish cases from District Court and Court of Appeal from the years 2015-2016. The outcome of the study shows that two logics (care logic and legal logic) generates in the assessments of the child ́s best and that their decisions is depending on which one of those thats dominate. The results also shows that the children ́s will depends on its age and maturity which also determine the children ́s influence and status as actors or non-actors in the legal process of access

Den här studien har sin utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv – ett perspektiv som försöker få syn på materialiteten och dess roll i pedagogiska praktiker. Syftet med studien var att undersöka hur whiteboardtavlan används i förskolan och vilka relationer den tycks producera. Som insamlingsmetod användes deltagande videoobservation, som analysmetod - Aktör-nätverksteori (ANT). Observationerna gjordes på en storbarnsavdelning på en kommunal förskola i nordvästra Stockholm. Utifrån Aktör-nätverksteorin kunde tavlan förstås som en materiell-diskursiv aktör som ihop med andra aktörer ingår i olika nätverk i ett ständigt flöde av kopplingar och översättningar. Men den kan också förstås som en ”effektskapare” bortom de effekterna som den var tänkt att bidra med – och där många överraskande effekter träder fram i den fria leken. Om whiteboardtavlan på samlingen begränsar barnens möjligheter att agera fritt och bidrar till att en maktrelation förskolläraren-barn skapas och upprätthålls, så är det helt andra roller som gäller i den fria leken: tavlan skapar möjligheter till lärande och kreativitet, inbjuder till lek och samarbete och blir en mötesplats för olika barnkonstellationer. Den framgångsrika relationen barn-tavlan skulle dock inte varit möjlig utan andra aktörer i nätverk: pennor, suddborsteen, pennfacket och barnens fingrar/händer. Även kamrat- och mediakulturer i form av Angry Birds träder fram i den fria leken och kan ses som en diskursiv aktör som får allt mer inflytande i förskolans praktiker. Tavlan agens i den fria leken kan förstås som en viktig ”effekt” som inte är särskilt uppmärksammad av pedagogerna. Med whiteboardtavlan som aktör i rummet blir både barn och pedagoger något annorlunda.

The purpose of this essay is to critically review three different contributions to the agency – structure debate from a political science perspective. My opinon is that the agency – structure debate is one of the main problems within the social science. The theories which I will examine are Lennart Berntsons theory from 1974, Lennart Lundquists from 1984 and Walter Carlsnaes from 1992. These political scientists all have different perspectives to the problem. My aim is to compare three theories that is of importance to the problem. But I also want to show that there are problems with each of these theories. No one really solves the problem. I want to shed some light on the different problems which these theories encounter and I also want to show were the solution to these problems might be found. It is obvious that the theories have a similar view on the actor (or agent). Each see the actor as both an individual and a collective, such as a party, state or an organisation. They also see the actor in a constant relation to the society. The two main differences between the theories is when it comes to defining the structures and when it comes to trying to connecting the actor with the structure. Berntson sees the connection as mainly classoriented and this provides valuable knowledge to the debate. However, compared to Berntson, Lundquists theory is more thoroughly worked out when it comes to providing knowledge to how agents are affected by structures. This, I would say, is the biggest advantage with Lundquists theory. Finally, Carlsnaes theory, compared to both Berntson and Lundquist, is the least developed one, at least when it comes to defining both the actor and the structure. Though, I still consider his theory of importance. This is because his contribution to the knowledge on how we might explain structural change.

Det pågår ett skifte där varor har skiftat mot en mer tjänsteinriktad marknad som påverkar allt flera branscher, bland annat affärssystembranschen. Det produktorienterade synsättet har ersatts av Service Dominant (S-D) logik, där värde samskapas av aktörer i ett aktör-till-aktör nätverk. Denna utveckling kommer påverka aktörerna: kund, affärssystempartner och affärssystemleverantör, som är de aktörer som traditionellt ingår i ett aktör-till-aktör nätverk inom affärssystembranschen. Studien syftar till att skapa förståelse kring hur affärssystempartners och affärssystemleverantöres roller i aktör-till-aktör nätverket kommer förändras när affärssystem levereras som en molntjänst. Samt hur detta kommer påverka aktörernas relation till varandra. Studien har identifierat utmaningar som molnbaserade affärssystem kommer föra med sig för affärssystempartners och affärssystemleverantörer. Molnbaserade affärssystem har påverkat affärssystempartners och affärssystemleverantörers roller och sätt att arbeta. Främst affärssystempartners roll då deras arbetsuppgifter ersätts av andra aktörer. / A shift is taking place where goods has shifted towards a more service-oriented market that affects several industries, including the enterprise industry. The product-oriented approach has been replaced by Service Dominant (S-D) logic, where value is cocreated by multiple actors in an actor-to-actor network. This development will affect the actors: customer, ERP partner and ERP vendor, which traditionally are a part of the actor-to-actor network in the business of enterprise industry. The purpose of the study is to understand how the roles of ERP partners and ERP vendors will change in the actor-to-actor network when ERP are delivered as a cloud ERP. And how this will affect the actor’s relationship to each other. The study has identified challenges that cloud ERP will bring for ERP partners and ERP vendors. Cloud ERP have influenced the roles of ERP partners and ERP vendors, and their ways of working. Primarily ERP partners' role, as they risk being replaced by other actors.

<p></p><p>I dagens samhälle tas miljöfrågor allt oftare upp i den allmänna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete är något som i allt högre grad krävs av företag från bland annat myndigheter och miljöorganisationer. Stålindustrin är inget undantag och får därför ofta kritik för att de åtgärder som vidtas inte är tillräckliga.</p><p>Inom stålindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpåverkan trots att avkastning på det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien är spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöåtgärder inom den svenska stålindustrin. Formatet för studien är en fallstudie där den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.</p><p>Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete påverkas i stor utsträckning av andra aktörer inom det organisatoriska fält som företaget tillhör. Inverkan på det studerade företagets miljöarbete och således spridningen av miljömedvetenhet varierar mycket mellan olika aktörer. Det är framförallt aktören <em>politiker och myndigheter</em> som genom tvingande mekanismer styr företagets miljöarbete. Beroende på rådande situation kan dock även influenserna från övriga aktörer påverka företagets miljöarbete och spridningen av miljömedvetenhet.</p><p> </p> / <p></p><p>In society today environmental issues more often appear on both the public and the political agenda and an active environmental awareness is increasingly often demanded from companies by regulative authorities and environmental organisations. The steel industry is no exception and therefore receives criticism that they do not undertake the necessary actions to prevent further pollution.</p><p>Companies within the steel industry often invest in different measures to reduce their environmental impact although it seldom generates a profit. Institutional theory explains these actions as direct consequences of conformity. The phenomenon of interest is the spread of environmental awareness because it is considered to be the reason behind investments in environmental impact reduction within the Swedish steel industry. The study is preformed as a case study where the empirical data is collected through written sources and interviews.</p><p>It is established that the environmental work of the focal company is largely affected by the other actors within the organizational field of interest. Among these actors the level of impact on the focal company’s environmental work and therefore also the spreading of environmental awareness varies a lot. <em>Politicians and government authorities are</em> the actor which first and foremost through coercive actions affects the environmental work in the studied company. Although, depending on the situation at hand the other actors can also play very important parts in affecting the studied company and the spread of environmental awareness.</p><p> </p>

Förskolorna i Sverige regleras genom skollagen och läroplanen, där likvärdighet fått en betydande roll. Med likvärdighet avses främst att kvalitén på utbildningen ska vara lika för alla barn oberoende av var i landet de bor och som är ett uppdrag som vilar på förskolecheferna. Men hur uppnås likvärdighet för barnen om inte förskolechefernas förutsättningar i deras arbetsuppgifter är likvärdiga? I en större svensk kommun genomfördes en omorganisation under våren 2018 där ett av de uttalade målen var att uppnå likvärdighet mellan förskolecheferna i deras dagliga arbete. Studiens syfte var att undersöka förskolechefernas upplevelser av likvärdighet för deras arbetsuppgifter efter omorganisationen. Genom deras redogörelser lyfter vi aspekter för likvärdighet i deras arbetsuppgifter och identifierar olika problemområden. För att åstadkomma detta använder vi oss av Aktör-nätverksteorins förhållningssätt, både teoretiskt och metodologiskt. Med olika lokala samt nationella styrdokument och genom semi-strukturerade intervjuer har vi tagit del av nio förskolechefers redogörelser, samt en intervju med den tidigare verksamhetschefen som initierade omorganisationen. Resultatet visar att likvärdighet mellan förskolecheferna och deras arbetsuppgifter innehåller många olika aspekter. Antalet enheter utgör en skillnad i arbetsbelastning mellan förskolecheferna samt att deras arbetsteam har många fördelar, men innebär också en snedfördelning av stödresurser. Rektorsutbildningen som förskolecheferna går tar tid från den operativa verksamheten, utbildningen har också betydelse för att likvärdighet i deras arbetsuppgifter inte uppnåtts. Ett komplicerat nätverk framträder med problemområden kopplade till likvärdighet mellan förskolecheferna och andra relevanta aktörer.

Having ratified the UNCRC (United Nations Convention on the Rights of the Child), the Swedish government and its authorities are responsible towards their young citizens to guarantee them care, protection and to be put first. In addition, children have a right to participation in processes and decisions which affect them. Especially in situations where the child is in need of protection. In research, children´s protection and children´s participation has been investigated as two separate, and often opposing rights, and the perception of children has in many regards been an ambivalent one. This study is focusing on the perception of the child and their participation in their welfare using two perspectives that splits the perception of the child: Children as subjects of rights and children as objects of care. The study investigates the perceptions of children and their participation in family therapy at Child and Adolescent Psychiatry (BUP) and family treatment at the municipal Social Services. Family therapy/treatment is a treatment aimed to gather the family to solve their common problems based on the system theory that perceive the family as a system. Through eight qualitative interviews with therapists and social workers, the study investigates the respondents own perceptions. The study finds that both the perception of the child as subjects of rights and as objects of care is found both at BUP and at the Social Service, although the perception of children as subjects of rights is more clear at the BUP and the perception of children as objects of care more clear at the Social Services. A discovery is that the Social services is more clearly using concepts linked to the system theory at the same time as being treating the parents as the main actors in the treatment with slightly less focus on the child´s participation. BUP, on the other hand is more clearly using concepts linked to the child as the patient with more individual and clear focus on the child´s participation, suggesting that where there is a perception of the family as a system, there is less focus on the child´s participation and where there is more of an individual focus, there is more focus on the child´s participation.

Tuberkulosens härjningar i världen har drabbat miljontals människor genom åren. Bland denna statistikkan även Sverige kring 1800- och 1900-talet ses ha drabbats hårt. samhällsförändringar utifrånindustrialisering och urbanisering skapade nya förutsättningar för spridning av sjukdomen, detta blevmärkbart ur ett folkhälsoperspektiv. Krafttag mot tuberkulosens framfart i Sverige inleddes i början av1900-talet och flertalet av de krafter som stod bakom detta arbete var ideella organisationer. I Värmlandslän sammanträdde Arvika förening mot tuberkulos officiellt första gången 1907. Då med målet attbekämpa tuberkulosen i Arvika både ur ett direkt och ett långsiktigt perspektiv. Det direkta perspektivetvar en preventiv implementering där dispensärverksamhet var den främsta insatsen. Det långsiktigaperspektivet som fanns inom föreningen var byggandet av någon typ av tuberkuloshem – vilket islutändan resulterar i uppförandet av ett sanatorium i Arvika 1912, då i samarbete med officiellamyndigheter och organ. Uppsatsen avser att belysa föreningens framväxt och hur ett ökandefolkhälsoperspektiv påverkade hur vård och omsorg diskuterades och sågs på under tidsperioden. Undersökningen ämnar lyfta fram Arvika förening mot tuberkulos ideella arbete kring sjukdomenmellan åren 1907 – 1912. Hur har Arvika förening mot tuberkulos agerat som en aktör i kampen mottuberkulos i Arvika? / Tuberculosis ravages in the world have affected millions of people over the years. Among thesestatistics, Sweden can also be seen to have been hit hard during the 1800s and 1900s. Societal changesbased on industrialization and urbanization created new conditions for the spread of the disease, thisbecame noticeable from a public health perspective. Force action against the profess of tuberculosis inSweden began en masse during the early 1900s and a big part of the work was conducted by non-profitorganizations. In the county of Värmland, Arvika förening mot tuberkulos [Arvika organization againsttuberculosis] officially met for the first time in 1907. Then with the aim of combating the tuberculosisdisease in Arvika both from a direct and a long-term perspective. The direct perspective was apreventive implementation, where dispensary activities were the foremost effort. The long-termperspective that existed within the organization was the construction of some type of tuberculosis home– which ultimately resulted in the construction of a sanatorium in Arvika in 1912, then in cooperationwith official authorities. This essay aims to highlight the organizations growth and how an increasingpublic health perspective affected how care and treatment were discussed and looked at during theperiod. The study aims to highlight Arvika förening mot tuberkulos non-profit work concerning the diseasebetween the years 1907 – 1912. How did Arvika förening mot tuberkulos act as an agent in the fightagainst tuberculosis in Arvika?

<p><strong>Bakgrund: </strong>Hållbarhetsredovisning har utvecklats från att vara ett undantag till en norm, dock är enbart cirka 40 procent av de utgivna hållbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG från 2008. Det saknas krav när det gäller granskningen av hållbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan användas vid granskningen, både internationella och nationella sådana. I och med detta försvåras jämförelser mellan företag samtidigt och det blir svårt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har.</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsen syfte är att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig åt beroende på granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som används i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det här fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivå på granskningen som lämnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta är det möjligt att bidra med kunskap om huruvida användbarheten av hållbarhetsredovisningarna påverkas av granskande aktör och använd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta länderna.</p><p><strong>Metod:</strong> En undersökning av 30 hållbarhetsredovisningar i respektive land. Uppsatsen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Granskningsrapporternas utformning skiljer sig mellan de undersökta länderna samt beroende på granskande aktör och använd granskningsstandard. En större andel av de hållbarhetsredovisningar som granskas av annan aktör än revisionbyrå ges ett bestyrkande med hög men inte absolut säkerhet. Granskningsrapporterna utgivna av revisionsbyråerna är betydligt mer standardiserade än de övriga vilket gör att dessa inte ger läsarna/intressenterna en fullständig bild av det granskade företagets hållbarhetsarbete. Därmed kan användbarheten av granskningen ifrågasättas. Användbarheten kan dock även ifrågasättas hos de granskningsrapporter som är utfärdade av annan aktör än revisionsbyrå. Då dessa aktörer inte är tydligt kontrollerade på samma sätt och det inte ställs samma krav på oberoende på dessa aktörer, så är det svårt att avgöra om den utförda granskningen är tillförlitlig.</p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong> Sustainability Reporting has developed from being an exception to becoming a norm. According to a research performed by KPMG in 2008, only 40 per cent of the issued sustainability reports are assured by an independent assurance provider. There are no requirements regarding assurance of sustainability reports and it exist a number of standards that could be used in the assurance process for sustainability reports, as well international standards as national standards. As a result of this the comparison between companies becomes difficult and it is difficult to evaluate the quality of the performed assurance.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to examine whether the assurance report given by the assurance provider differ depending on assurance provider and/or the assurance standard that is used in Sweden, Germany, Great Britain and Denmark. Assurance reports differ if the assurance provider emphasizes on different qualities and different stakeholders and provide different level of assurance. By examining this it would be possible to contribute with knowledge regarding whether the usefulness of sustainability reports depend on assurance provider and assurance standard and whether it exist differences between the examined countries.</p><p><strong>Methodology:</strong> A research involving 30 sustainability reports from each country. This thesis is based on case study and has a qualitative research method.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The content in the assurance reports differ between the countries in this thesis and is depending on assurance provider and assurance standard. A majority of the sustainability reports that provide a conclusion with reasonable assurance are assured by other assurance provider than accountants. The assurance reports issued by accountants are more standardized than the remaining reports and therefore give the readers/stakeholders an uncomplete picture of the sustainability actions performed by assured company. A consequence of this is that the usefulness of the assurance provided could be questioned. The usefulness could also be questioned regarding the reports provided by other provider than accountants because these providers do not have the same requirements regarding independence and control as the accounting firms and therefore it is difficult to judge the reliability of this reports.</p>