During the first half of the 20th century, lake lowering was a common practice for agricultural drainage in Sweden. Although this phenomenon led to drastic changes in the Swedish landscape, it has been remarkably understudied. Furthermore, previous research on lake lowering, and on the adjacent subject of hydropower, has mostly taken a social constructivist approach. In contrast, the aim of this study was to generate a posthumanist, symmetric account of a lake lowering project, where the non-human actants involved in the network were seen to act. This in order to better understand the driving forces and power relations emerging in a large technical project. The study took the form of an actor-network analysis of the lowering of Lake Tämnaren in the south-east of Sweden. The analysis consists of a chronological account of the project between the years 1923-1967. During the years predating 1950, investigations into both material and social matters were carried out by two engineers who became spokespersons of the many collectives of actants affected by the lake lowering. In the years between 1950-1953 when the project was carried out, the spokespersons’ accounts of reality were challenged, with varying results. After the works had been completed, the question of maintaining a suitable water level in the lake remained controversial and concerned managing the newly built dam. In brief, the conclusions of the study highlight the role of material agency in transporting and changing power between actants in a network. Forms of material agency were for example: the lake flooding, the hardness of soil, or the floodgates of a dam remaining open.

On the 24 of February 2022 Russia launched an operation to seize control of Hostomel Airport, a few miles from Kyiv. Although Russia is the military superior state in the war with Ukraine, they failed to achieve the strategic purpose of the operation. The operation is an example of the classic, empirical puzzle of how relatively superior military actors can still lose armed conflictsagainst a weaker opponent. The aim of this study is to make a contribution to the research on asymmetric warfare, focusing on why a military stronger, state actor sometimes fails to achieve strategic victory in a conflict with another state actor. The more specific aim is to increase the understanding of why Russia, the military stronger state, did not achieve the strategic objective of the operation at Hostomel Airport in February 2022. The study was carried out as a single case study, using the method “structured, focused comparison”. Two theories were used to increase the understanding of the outcome, Warden´s theory of Air Superiority and Leonhard´s theory of Combined Arms. The results of the study shows that both Warden´s and Leonhard´s theories contributed to a more comprehensive understanding of the outcome of the operation. Russian forces lack of air superiority resulted in several consequences and frictions to the Russian assault. Russian forcescould not operate freely in the air and both the Ukrainian air defence and air force were able toaffect the Russian forces throughout the operation. One of the most important conclusions of the study was that the Russian forces lack of air superiority enabled the Ukrainian air force to bomb and destroy the runways, making them impossible to land heavy aircraft on. Russia did notimplement the principles of combined arms during most of the operation, and never at the critical moments. One consequence of this could be that the initial attack was prolonged, making it impossible for Russian reinforcements to land on the runways.

How can we understand places and their development processes from a social perspective? The aim of this case study is to understand the emergence of an IT-industry in Karlskrona between 1989-2002 from a social capital perspective. Historically, the production and the form of life of the population in Karlskrona, has been characterized by the fact that Karlskrona is a naval city, which for several centuries has had a naval base and a naval ship yard. Karlskrona is also an interesting case to study because of the stagnation in the economy and the insignificant prospects for industrial renewal in the late 1980s. Despite these conditions, something happens that for a short period of time changes the local structure both in terms of production and population. How can we understand the social dimension of such a change? In a narrated form this case study highlights how the transformation of Karlskrona contain both bridging and bonding forms of social relations. The main purpose of this dissertation is accordingly to understand which networks of relations the key participants of the study are a part of and get resources from. The study also aim to highlight structures for action around the development of the IT-industry in relation to the ties that bind in the already established industrial specialization in Karlskrona, in other words the lasting relationships tied to the naval base, the navy and the naval yard. From this viewpoint questions are asked regarding what kind of social relations appear, both in the new and the old Karlskrona, and what it is in particular that characterizes the new social capital that makes up the key participants room to manoeuvre in the process of transformation for Karlskrona.   The phenomenon where the place Karlskrona appears as socially divided between exchanges within the context of the new and the already established industry, is illustrated as two pillars of social capital. The pillars are assumed to be separated at the beginning of the transformation, and then they change as people live their lives and are included in new types of exchanges with each other. From the case specific study of the transformation of Karlskrona between 1989-2002, other, more general analytical connections are made in the discussion about how the dynamics of the transformation could be made possible, and why it stopped. From the theoretical viewpoint of social capital the dissertation follows a discussion about the lessons which can be learnt regarding the question how we can view places and their transformation processes. The conclusions particularly emphasize the importance of how newcomers can contribute as well as the crucial role held by border crossers when it comes to create linking social capital of the place. / Hur kan vi betrakta platser och deras utvecklingsprocesser från ett socialt perspektiv? I denna avhandling studeras framväxten av en IT-industri i Karlskrona mellan åren 1989-2002 utifrån ett perspektiv om socialt kapital. Produktionen i Karlskrona och populationens livsform har ur ett historiskt perspektiv varit präglad av det faktum att Karlskrona är en örlogsstad som under flera hundra år inrymt ett örlogsvarv samt omfattande enheter av den kungliga flottan, och dess utbildningar. Karlskronas transformation är ett intressant fall att studera eftersom ekonomin i slutet av 1980-talet var stagnerad och utsikterna för industriell förnyelse mycket små. Ändå händer något som för en kort tid kom att skapa förändringar i den lokala sammansättningen av såväl produktion som population. Hur kan vi förstå den sociala dimensionen av en sådan förändring? Teorin om socialt kapital hjälper oss i denna studie att se hur relationer innehåller utbyten mellan aktörer som är kopplade till platsen och dess dominerande livsform. Denna studie ser hur platsens utveckling rymmer sociala relationer som verkar både bindande likt ett klister och möjliggörande likt ett smörjmedel. Det övergripande syftet med denna avhandling är att förstå vilka nätverk av relationer som studiens nyckelaktörer ingår i och hämtar resurser ur. Studien syftar även till att belysa utbyten runt IT-industrins framväxt i relation till de samordningar som sedan länge varit etablerade runt den dominerande industriella specialiseringen i Karlskrona, det vill säga varaktiga gemenskaper med koppling till örlogshamnen, flottan och varvet. Utifrån en sådan ansats ställs frågor om vilka slags sociala relationer det är som framträder i både det nya och det gamla Karlskrona och vad det är som särskilt karaktäriserar det nya sociala kapital som bildar nyckelaktörers manöverutrymme i berättelsen av Karlskronas transformationsprocess. Fenomenet där platsen Karlskrona framstår som socialt tudelad mellan utbyten inom den nya och den redan etablerade industrins sammanhang illustreras som två pelare av socialt kapital. Pelarna antas vara åtskilda vid transformationens början för att sedan förändras i takt med att människor på platsen lever sina liv och ingår i nya slags utbyten med varandra. Utifrån den fallspecifika studien av Karlskronas transformation 1989-2002 dras även mer generella analytiska kopplingar i diskussionen om hur utvecklingens dynamik kunde bli möjlig, samt varför den upphörde? Utifrån avhandlingens teoretiska ansats och berättelser diskuteras slutligen de lärdomar som kan dras från studien med återkoppling till frågan om hur vi kan betrakta platser och dess utveckling från ett socialt perspektiv. De slutsatser som dras betonar framför allt vikten av att inflyttade kan göra något avsevärt nytt liksom vilken avgörande roll gränsgångare har i skapandet av platsens överbryggande sociala kapital.

Den här studien är en totalundersökning av hur svenska tryckta medier skrivit om europeiska kvinnor som anslutit sig till Islamiska staten (IS), under perioden 1 januari 2015 till 11 april 2016. Studien bygger på två metoder, kvantitativ innehållsanalys av 96 artiklar och kritisk diskursanalys på sex uppslag. Vi har valt en eklektisk ansats i vårt teoretiska ramverk och haft utgångspunkt i fyra teorier, gestaltningsteori, genusteori, kriminologisk teori om det idealiska offret samt postkolonial teori om skapandet av ”den andra”. Frågorna som besvaras berör hur kvinnor som ansluter sig och deras handlingar framställs och hur man kan förstå varför kvinnorna framställs på det sättet. Studien visar att i 65 % av artiklarna ger medierna tydliga förklaringar till varför subjekten anslutit sig, men endast i 9 % av artiklarna vi har gått igenom framställs subjekten som att de fattat ett eget medvetet beslut. I övrigt fann vi fyra typiska inramningar kring kvinnors anslutande till IS. Dessa är att hon har blivit lurad dit, att hon gör det för en partner, att hon åker för att hon har en tom tillvaro hemma och att hon har lockats via internet. I undersökningen kommer vi också fram till att subjekten sällan själva får komma till tals. Kvinnorna som har anslutit sig eller som varit på väg att ansluta sig framställs nästan genomgående som att de fallit offer för IS propaganda. Med vårt teoretiska ramverk förstår vi att kvinnorna inte skrivs om som gärningsmän för att de framställs med stereotypt kvinnliga egenskaper. Kvinnorna framställs som antingen ofullständiga eller som att vara i motsats till det som männen är. I en dikotom relation till mannen tillskrivs kvinnorna egenskaper såsom passiv, underordnad, svag och irrationell.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur plats generellt produceras i relation mellan planering, förvaltning och brukare. För att kunna ta reda på detta har denna uppsats fokuserat på att undersöka hur skolgården produceras som plats. Det undersökta studieobjektet i uppsatsen, som uppsatsförfattaren har haft som utgångspunkt i empiriinsamlingen, är låg- och mellanstadieskolan Tullskolan i Karlskrona kommun. Uppsatsen har genom Paulssons (2015) tolkning av det teoretiska perspektivet aktör-nätverksteori (ANT) undersökt hur skolgården som plats produceras i relation mellan dessa tre praktiker. Paulssons (2015) tolkning av ANT har valts som teoretiskt perspektiv eftersom teorin tillåter uppsatsförfattaren att synliggöra relationer mellan människor, men också relationer mellan människor och andra icke-mänskliga ting. I uppsatsen påvisas det att de tre praktikerna har olika föreställningar och målsättningar med hur platsen skolgården ska tas i bruk och användas. Det framkommer även att det finns vissa konflikter i dessa målsättningar mellan praktikerna. Slutligen framkommer det att studieobjektet Tullskolans skolgård samproduceras som en säker plats för rörelselek och laglek av de tre praktikerna planering, förvaltning och brukare. Alla tre praktiker påvisar således, på ett eller annat sätt, att den studerade skolgården som samproducerad plats ska vara en säker plats för rörelselek och laglek. Förhoppningen med denna studie är att den ska ändra ett etablerat synsätt inom planering där de tre praktikerna planering, förvaltning och brukare ses som skilda praktiker utan relation med varandra.

Studien utgår från aktör- nätverksteori (actor-network theory, ANT) och baseras på litteraturstudier och intervjuer med rektorer och förstelärare. I studien beskrivs nätverken som uppstår runt försteläraruppdraget, vilka krafter som påförs och deras interaktion.  I studien har efterfrågats rektorers och förstelärares beskrivning av försteläraruppdraget och hanteringen av det som ett led i identifikationen av aktörer som påverkar det komplexa uppdraget. Aktörer är mänsklig eller icke-mänsklig, konkret eller abstrakt och påverkas av eller påverkar andra aktörer i det nätverk som avses. ”An actor is what is made to act by many others” (Latour, 2005, s. 46). Försteläraruppdraget karaktäriseras av ett samspel och interaktion mellan ett flertal fysiska, tekniska och sociala aktörer där inga symmetriska relationer råder eftersom en aktörs karaktär inte är given på förhand, erhåller den karaktären i det sammanhang den både uppträder i och bidrar till att forma eller omforma. Varje aktör blir ett resultat av sina relationer och det sammanhang den blir en del av, och något som inte påverkar ett sammanhang för någon annan aktör kan inte heller ses som en (Latour, 2005).   Min förhoppning är att denna studie ska bidra till en ökad förståelse för den komplexitet försteläraruppdraget innebär för både rektorer, förstelärare, blivande förstelärare och lärarkollegor. Det är ett omdiskuterat och mångfacetterat uppdrag som syftar till påverka elevers kunskapsinhämtning och förändra lärarprofessionens rykte och förbättra den framtida rekryteringen. / To be a first teacher or have a first teacher assignment, what is the difference? This thesis is based on data from interviews with Swedish first teachers and principals, and is investigating the asymmetric, constantly moving and reforming network of the first teacher reform. Connections, transformations and translations are being made, causing the network to reform.  By using an actor-network theory (ANT) the thesis presents traces of the first teacher reform and illuminates different actors and their connection in order to follow the actor, based on concepts from Latour and Law. This repertoire has enabled the work with capturing the ongoing processes between different actors within the network.    The study concludes that even though teachers would like the assignment to be more ruled and regulated, most of them benefit for their own personal development as well as for the pupils development.

The military concept of asymmetric warfare has become both popular and ambiguous in military scientific discourse. Even though the debate amongst scholars has been focused on what kinds of power may cause a conflict to become asymmetric, the concept is also often used to describe unconventional war against former colonial nations.   The purpose of this study is to compare how asymmetric warfare has been described by the Swedish Armed Forces, in military theory literature and the article which founded the concept. By concept analysis, asymmetric warfare is analysed through John Gerrings metatheory.   The result shows that the concept is indeed ambiguous and broad in its meaning. The scientific literature describes the concept as debated and imprecise; the Swedish Armed Forces describe asymmetry in warfare as inequality of motives between two actors. This study contributes to the military discourse by highlighting the concept of asymmetric warfare as uncertain in its meaning. It also explains what approach the Swedish Armed Forces takes to the concept.

<p>Bakgrunden till undersökningen är att arbetsplatsen är en viktig arena att arbeta hälsofrämjande på, eftersom en stor del av befolkningen nås via denna och olika hälsobeteenden kan påverkas innan ohälsa uppstår. En framgångsrik strategi för att skapa hälsosammare arbetsplatser är att arbeta med friskvård. Om människor ska kunna leva hälsosamt krävs att de får möjlighet att göra det även på arbetsplatsen, då hälsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvård på företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, är Måleriproduktion AB. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som underlättar respektive försvårar för friskvårdsarbete på Måleriproduktion AB samt att studera vilka faktorer som är viktiga hos den externa aktören för att uppnå ett framgångsrikt friskvårdsarbete på arbetsplatsen. Undersökningen baseras på kvalitativ metod och intervjuer har genomförts med åtta deltagare i friskvårdsarbetet. Resultatet och slutsatserna visar att faktorer som underlättar för friskvårdsarbete är inställning, socialt stöd, motivation, förändrade rutiner och en extern aktör. Faktorer som försvårar för friskvårdsarbete är tidsbrist, brist på gemensamma aktiviteter och andra faktorer på själva arbetsplatsen. Viktiga faktorer hos den externa aktören är att den förmedlar bred information samt att upplägget är varierande med föreläsningar, individuell rådgivning, tester och uppföljning.</p> / <p>The background for the study is that the workplace is an important arena to work with health promotion, since a large amount of the population can be reached by the workplace and different health behaviors can be affected before ill health appears. A successful strategy for creating healthy workplaces is to work with preventive health care. If people are going to be able to live healthy lives, they need to get the opportunity to live healthy even at the workplace, because health is supposed to be seen from a holistic point of view. EduTainer has created a method, used for companies, to work with preventive health care. A company which has adopted this method, with good results, is Måleriproduktion AB. The aim of this study is to examine what factors that simplify respectively complicate working with preventive health care at Måleriproduktion AB and to study what factors that are important for the external operator to achieve a successful preventive health care-work at the workplace. The study is based on qualitative method and interviews have been made with eight participants of the preventive health care-work. The result and the conclusions show that the factors that simplify working with preventive health care-work are attitude, social support, motivation, a change of routines and an external operator. Factors that complicate working with preventive health care are lack of time, lack of common activities and other factors at the workplace itself. Important factors for the external operator are that the information is widely mediated and that the framing is varied with lectures, individual counselling, tests and follow up.</p>

<p>How is space conceptualized? The question is central to subject theory in human geography. In the present dissertation, this issue is actualized in discussions of the virtual, space, and an ontology of becoming. The point of departure is that in human geography, as well as in the general discourses in society, a science fiction-like conception of the virtual has been dominant. The virtual is understood as another reality and as an absolute space. Predominant perceptions of the space and the virtual are problematized in Space in Becoming, and based on analyses of complex sets of ideas grounded in actor-network theory and Deleuzian geophilosophy, an alternative approach is formulated. The aim is to provide an enhanced conceptual understanding of space and the virtual. In order to fulfill the aim, three tasks are performed. Firstly, the prevalent conception of the virtual is presented. Secondly, a conception of space grounded in an ontology of becoming is constructed and defined, expressed in three postulates. Thirdly, the importance of the ontology of becoming and the postulates for the conception and conceptualization of space are discussed in relation to subject theory in human geography. Since the present work centers on treatment of concepts and ideas, a postulate method was selected. The postulate method also makes argumentation and discussion on theoretical and analytical levels possible. The outcome of the project is formulated in three postulates – actants do space, assemblages fold space, and the virtual is a real dimension of space. Accordingly, the main contribution to the conceptual understanding of space and the virtual is the construction and specification of the three postulates. The notion of the virtual as an ontological dimension emerges, with direct implications for the conception and conceptualization of space. The ontology of becoming offers an alternative point of departure, a different perspective on the virtual, and thereby also on virtual geography. This is further elucidated by returning to the point of departure for the dissertation project. The postulates contribute to subject theory in human geography by providing an alternative point of departure for future theoretical research and the formulation of new theories. Accordingly, the particular conception of space expressed in the three postulates brings a challenge in terms of both method and vocabulary.</p>

How is space conceptualized? The question is central to subject theory in human geography. In the present dissertation, this issue is actualized in discussions of the virtual, space, and an ontology of becoming. The point of departure is that in human geography, as well as in the general discourses in society, a science fiction-like conception of the virtual has been dominant. The virtual is understood as another reality and as an absolute space. Predominant perceptions of the space and the virtual are problematized in Space in Becoming, and based on analyses of complex sets of ideas grounded in actor-network theory and Deleuzian geophilosophy, an alternative approach is formulated. The aim is to provide an enhanced conceptual understanding of space and the virtual. In order to fulfill the aim, three tasks are performed. Firstly, the prevalent conception of the virtual is presented. Secondly, a conception of space grounded in an ontology of becoming is constructed and defined, expressed in three postulates. Thirdly, the importance of the ontology of becoming and the postulates for the conception and conceptualization of space are discussed in relation to subject theory in human geography. Since the present work centers on treatment of concepts and ideas, a postulate method was selected. The postulate method also makes argumentation and discussion on theoretical and analytical levels possible. The outcome of the project is formulated in three postulates – actants do space, assemblages fold space, and the virtual is a real dimension of space. Accordingly, the main contribution to the conceptual understanding of space and the virtual is the construction and specification of the three postulates. The notion of the virtual as an ontological dimension emerges, with direct implications for the conception and conceptualization of space. The ontology of becoming offers an alternative point of departure, a different perspective on the virtual, and thereby also on virtual geography. This is further elucidated by returning to the point of departure for the dissertation project. The postulates contribute to subject theory in human geography by providing an alternative point of departure for future theoretical research and the formulation of new theories. Accordingly, the particular conception of space expressed in the three postulates brings a challenge in terms of both method and vocabulary.