<p>På grund av vårt privata intresse för och användningen av det sociala nätverket Facebook, ville viundersöka en av dess funktioner närmare; statusuppdateringarna.</p><p>Vi tror att Facebook är på väg att bli något som många inte klarar sig utan, eller inte vill vara utan. Facebook har helt enkelt kommit att få en stor betydelse för väldigt många människor i deras dagliga kommunikation och interaktion med andra, och just statusuppdateringarna är en viktig del av detta.</p><p>Syftet med vår undersökning var att studera hur statusuppdateringar på Facebook ser ut. Vidare ville vi även undersöka anledningarna till varför individer uppdaterar sin status på Facebook, samt hur andra användares statusuppdateringar eventuellt påverkar dessa individer. Frågeställningarna vi ville besvara var; <em>vilket tematiskt innehåll har våra insamlade statusuppdateringar, vilka anledningar ser våra informanter till att uppdatera sin status, samt hur uppfattar våra informanter andras statusuppdateringar på Facebook?</em></p><p>Metoderna vi valde för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar var en tematisk analys av 393 insamlade statusuppdateringar från Facebook, samt två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tre informanter i vardera. Vi utgick från teorin om subjekt- och objektjag, teorier om narcissism och människans egoistiska strävan efter fördelar, Goffmans teorier om det sociala samspelet, samt teorin om socialtunderlättande.</p><p>Vårt resultat visar att det inte finns någon generell statusuppdatering på Facebook, att anledningarna till att uppdatera sin status på Facebook är för att nå ut med information och föratt synas, samt att hur en uppdatering uppfattas är beroende av vem som läser den samt hur ochav vem den är skriven.</p>

<p>Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för hur utlandsföddas möjlighet att få ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlättas. För detta ändamål har fyra personer intervjuats. Två högutbildade utlandsfödda personer och två arbetsmarknadskonsulenter anställda på Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berättelser.</p><p>I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas även upp hur individen kan stärkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering. Ämnesområdet diskuteras i uppsatsen till största delen utifrån ett rättviseperspektiv.</p><p>I studien framkommer några omständigheter som viktiga för att en person ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. Valet av praktikplats och därmed möjligheten att få tillgång till ”rätt” kontaktnätverk samt en större flexibilitet vid introduktionen in i arbetslivet kan vara avgörande. Överhuvudtaget är det viktigt att individen sätts i centrum vid planeringen av arbetslivet. För högutbildade utlandsfödda personer skulle en modell för mentorskap behöva utvecklas. Det skulle vara ett sätt för personer att få ta del av andras erfarenheter, få tips och idéer samt ett stöd för att bygga upp ett kontaktnätverk.</p><p>Att vägledningen mot arbetslivet börjar från dag ett i flyktingintroduktionen är till stora delar positivt för att en persons egen drivkraft ska tas till vara och för att den kompetens personen har med sig från sitt hemland fortfarande ska vara aktuell. Ett ökat fokus på arbetslinjen som medel för integration riskerar dock också att komma i konflikt med tanken om att personer ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. I takt med högre resultatkrav kan det ligga närmare till hands att styra in personerna mot de områden där det råder brist på arbetskraft.</p><p>Utifrån ett samhälleligt perspektiv kan vi se att ett ökat fokus på individens egen drivkraft är välbehövligt. Detta förutsätter dock att man också arbetar aktivt med att förbättra de strukturella förutsättningar som gäller för de utlandsfödda. Om inte riskerar istället en ökad betoning på individens eget ansvar att förstärka trenden mot en etniskt segmenterad arbetsmarknad.</p>

<p>Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. </p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet. Den negativa trenden representeras av Smedjebacken och den positiva av Söderköping. </p><p>Studiens teoretiska ansats fokuserar kring aktör – strukturperspektivet och relationen stat – kommun. Det empiriska materialet baseras på tolv intervjuer som genomförts med politiker, tjänstemän, fackliga representanter och näringslivsrepresentanter. I undersökningen av kommunernas situationer har åtta potentiella förklaringsfaktorer använts: geografiskt läge, politiskt styre, offentlig ekonomi, befolkningens sammansättning, näringsliv och arbetsmöjligheter, samarbete, relation till staten samt värderingar och visioner hos kommunens ledare. </p><p>Resultaten visar att båda kommunerna har områden som fungerar bra och andra som kan åtgärdas. Samtliga åtta förklaringsfaktorer är av relevans i fråga om att förklara en kommuns situation, och det tillkommer även ytterligare element. Smedjebacken har en lång negativ trend, men ser en ljusning inom ekonomin. Det finns förhoppningar om befolkningstillväxt och ett utökat näringsliv, men det finns även mycket att åtgärda exempelvis vad gäller låneskulden. Smedjebacken har varit beroende av två stora arbetsgivare liksom av statlig hjälp. Söderköping med en positiv trend enligt urvalskriterierna har fått ekonomiska problem, men har fortfarande många fördelaktiga utvecklingsfaktorer som närheten till Norrköping, läget mitt i en arbetsmarknad och den positiva befolkningstillväxten. Den ljusa trenden i kommunen tenderar att vara beroende av flera faktorer som kommer av det geografiska läget. Fördelar som gör att verksamheter fungerar automatiskt kan medföra att kommuner är oförberedda inför eventuella framtida problem som står utanför de yttre faktorernas makt.</p>

<p>Situationen för många primärkommuner har varit ansträngd under en längre tid, bland annat på grund av en svår ekonomisk situation och negativ befolkningsutveckling. Kommunerna som ingår i Sundsvallsregionen utgör inget undantag. Samarbete mellan kommuner kan vara ett alternativ för att lösa dessa problem. Samarbetet i denna region innefattar sex kommuner i Mellansverige, Hudiksvall, Nordanstig, Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösands kommun. Dessa kommuner samarbetar för att utveckla och öka denna regions attraktionskraft vilket ska kunna vända trenden med en negativ befolkningsutveckling och även förbättra kommunernas ekonomiska situation.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga det regionala utvecklingssamarbetet i Sundsvallsregionen. Frågeställningarna har inriktat sig mot hur samarbetet ser ut mellan kommunerna, varför samarbetet startade och vilka hinder som upplevs finnas för samarbetet mellan kommunerna.</p><p>Undersökningen visar att samarbetet mellan kommuner ses som någonting naturligt för de inblandade i Sundsvallsregionen. Kommunerna har också samarbetat med varandra under en längre tid men det var i och med ett möte i oktober 2004 som kommunerna bildade Sundsvallsregionen. Samarbete sker i första hand runt infrastrukturen i regionen och kommunerna har enats om prioriteringar av vissa delar av infrastrukturen. Det är också kring infrastrukturen som kommunerna ser fördelen med att samarbeta. Tillsammans upplever kommunerna att de har en starkare röst gentemot statliga verk, departement och andra regioner. Storleken på regionen utgör en konkurrensfördel gentemot andra regioner och områden när det gäller att attrahera såväl människor som företag. Hindren för samarbetet i regionen är huvudsakligen tre. Det första hindret är den svenska organisatoriska uppdelningen i län och kommuner som medför svårigheter när samarbetet går över dessa gränser. Det andra hindret är att i ett samarbete gäller det för alla aktörer att hitta sin roll. I detta samarbete finns det tre olika typer av kommuner och då ska alla dessa hitta sin roll i samarbetet. Det tredje och sista hindret utgörs av det mentala hindret. Det mentala hindret finns hos människor som är en del i samarbetet och för att överbrygga detta hinder krävs tid och information till samtliga berörda för att resultatet av samarbetet ska bli det bästa möjliga.</p>

<p>Social networks have increased significantly during the latest decades, but what does the cooperation include and how does the network processes look like? Networks are not specific for communities in the 2000’s or for that matter human organisations, but the ability to build networks and introduce more actors to the organisation have become easier with today’s communication technology. The study is about the Norrköping Municipality membership in the transnational network Sweden Emilia Romagna Network (SERN). It gives an insight into how networking and cooperation can be seen by politicians and officials, based on mission statements and the reason why a municipality choose to participate in transnational networks. The study aims to examine how Norrköping Municipality uses the SERN network and what the network have resulted in since the beginning of the municipality membership in 2005. It is a qualitative study which involves interviews with officials and politicians from the Municipality of Norrköping and textual material from SERN’s strategy documents and policies. The empirical material has been analyzed from the theoretical and methodological traditions Actor-Network Theory and Discourse Theory. The study has shown that the cooperation have given an opportunity to establish contacts with other municipalities and organisations on a regional, national and international level, where members of the network can form European projects together. At the same time, emphasizes the importance of discussing each other’s work and approaches in the design of the network process. The network processes, the dimensions of cooperation and the motivations for cooperation are discussed in the analysis. </p>

<p>Uppsatsen handlar om tre informanter som intervjuats angående sin syn på alternativa behandlingar och alternativa diskurser i kontrast till dominerande diskurser inom medicin och samhälle. Viktiga avsnitt rör till exempel sådant som vad är healing, hur kan en behandling gå till, grundläggande synsätt i alternativa diskurser och hur man ser på sjukdom.</p> / <p>This paper is about three informants. I have interviewed them in the context of their views about alternative discourses in contrast to the dominating discourses in medicine and society. Important parts in the paper touch healing, how treatment is carried out, basic thinking in alternative discourses and how disease is perceived?</p>

<p>Undersökningen behandlar hur kriminella personer och polisen använder sig av geografiska förutsättningar i sina respektive verksamheter. Hur de först kartlägger objekt i sin omgivning för att sedan välja hur de ska agera. Kriminella personer och polisen undersöks för att visa hur aktörer, på olika sida om lagen, möter liknande geografiska förutsättningar fast upplever dem på olika sätt. Avslutningsvis återges deras inställning till att först kartlägga objekt i sin omgivning innan de agerar. Undersökningen skildrar hur aktörer subjektivt upplever objektiva föremål i sin omgivning på olika sätt, beroende på deras avsikter. </p><p>Kriminella personer planerar ett brott genom att först kartlägga sin omgivning. Det leder till att de sedan kan avgöra hur de ska agera på brottsplatsen. De beger sig till brottsplatsen en tid innan brottet ska utföras. På brottsplatsen undersöker de människors dagliga rutiner och hur objekt som exempelvis byggnader är placerade, för att kunna underlätta deras brott.  De kriminella har angett vilken tid på dygnet ett brott är som mest gynnsamt för dem. Om de inte kan utföra ett brott under en särskild tid ökar risken för att gripas. Objekt i en omgivning kan skapa tillfällen och försvåra för kriminella att genomföra brott. Deras erfarenhet bidrar till att hitta tillfällen som lämpar sig för brott i en omgivning. Svårigheter anser de vara andra människor som befinner sig på en brottsplats och väderförhållanden.</p><p>I polisens arbete kartläggs objekt i omgivningen utförligt, eftersom de inte vill riskera att skada andra poliser, misstänkta eller allmänheten, när de ska agera i arbetet. På en brottsplats försöker de säkra bevismaterial beroende på brottsplatsens förutsättningar. Polisen vill göra ett gripande på säkrast möjliga sätt, i annat fall kan en polisaktion komma att avbrytas. Det kan handla om att gripa en misstänkt under en särskild tid på dygnet. Under ett spaningsarbete ska enskilda poliser själva kartlägga sin omgivning och avgöra hur en förflyttning ska ske. Polisspanare måste ständigt förnya och omvärdera sin omgivning. Både polisen och kriminella anser att de inte kan utföra respektive arbete utan att först ta hänsyn åt de objekt som finns i en omgivning. De resonerar om varandras agerande och uppfattar liknande objekt i omgivningen. Dessa upplever de sedan på olika sätt, till följd av deras avsikter i arbetet.</p>

På grund av vårt privata intresse för och användningen av det sociala nätverket Facebook, ville viundersöka en av dess funktioner närmare; statusuppdateringarna. Vi tror att Facebook är på väg att bli något som många inte klarar sig utan, eller inte vill vara utan. Facebook har helt enkelt kommit att få en stor betydelse för väldigt många människor i deras dagliga kommunikation och interaktion med andra, och just statusuppdateringarna är en viktig del av detta. Syftet med vår undersökning var att studera hur statusuppdateringar på Facebook ser ut. Vidare ville vi även undersöka anledningarna till varför individer uppdaterar sin status på Facebook, samt hur andra användares statusuppdateringar eventuellt påverkar dessa individer. Frågeställningarna vi ville besvara var; vilket tematiskt innehåll har våra insamlade statusuppdateringar, vilka anledningar ser våra informanter till att uppdatera sin status, samt hur uppfattar våra informanter andras statusuppdateringar på Facebook? Metoderna vi valde för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar var en tematisk analys av 393 insamlade statusuppdateringar från Facebook, samt två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tre informanter i vardera. Vi utgick från teorin om subjekt- och objektjag, teorier om narcissism och människans egoistiska strävan efter fördelar, Goffmans teorier om det sociala samspelet, samt teorin om socialtunderlättande. Vårt resultat visar att det inte finns någon generell statusuppdatering på Facebook, att anledningarna till att uppdatera sin status på Facebook är för att nå ut med information och föratt synas, samt att hur en uppdatering uppfattas är beroende av vem som läser den samt hur ochav vem den är skriven.

Social networks have increased significantly during the latest decades, but what does the cooperation include and how does the network processes look like? Networks are not specific for communities in the 2000’s or for that matter human organisations, but the ability to build networks and introduce more actors to the organisation have become easier with today’s communication technology. The study is about the Norrköping Municipality membership in the transnational network Sweden Emilia Romagna Network (SERN). It gives an insight into how networking and cooperation can be seen by politicians and officials, based on mission statements and the reason why a municipality choose to participate in transnational networks. The study aims to examine how Norrköping Municipality uses the SERN network and what the network have resulted in since the beginning of the municipality membership in 2005. It is a qualitative study which involves interviews with officials and politicians from the Municipality of Norrköping and textual material from SERN’s strategy documents and policies. The empirical material has been analyzed from the theoretical and methodological traditions Actor-Network Theory and Discourse Theory. The study has shown that the cooperation have given an opportunity to establish contacts with other municipalities and organisations on a regional, national and international level, where members of the network can form European projects together. At the same time, emphasizes the importance of discussing each other’s work and approaches in the design of the network process. The network processes, the dimensions of cooperation and the motivations for cooperation are discussed in the analysis.

Syfte Vårt syfte är att få ökad förståelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nå fram med sin identitet till en lokal marknad. Våra frågeställningar är: 1. Vilken identitet har Capgemini? 2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder på en lokal marknad? 3. Når Capgemini ut med sin identitet till sina lokala potentiella kunder? 4. Vilken eventuell problematik har Capgemini med att nå ut med sin identitet till sina potentiella kunder på den lokala marknaden? 5. Hur kan Capgemini åtgärda de eventuella problem som finns? Metod I vår uppsats har vi använt oss abduktiv metod, en kombination av induktiv och deduktiv metod. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie bestående av fyra intervjuer med anställda på konsultföretaget Capgemini, två av dem personligen och två via telefon. De som intervjuades över telefon hade vi träffat personligen vid ett tidigare skede. En mindre marknadsundersökning med kvalitativa intervjuer genomfördes på plats ute hos tio olika företag. Teori De teoretiska områden vi har använt oss av är företagsidentitet, organisationsidentitet, företagsimage och företagskommunikation. Vi har även teori inriktad mot B2B-marknaden. Empiri Empirin består till största delen av primärdata i form av kvalitativa intervjuer. Vi har utfört fyra intervjuer med Capgemini Sverige för att öka förståelsen för deras identitet, samt intervjuer med tio potentiella kunder till Capgemini för att få en förståelse av den image de har av Capgemini. Vi har även använt oss av sekundärdata i form av bland annat företagens webbsidor. Slutsatser Capgeminis potentiella kunder har en varierande image av företaget. Problematiken för företaget med att nå ut med sin identitet kan till stor del förklaras av bristande kommunikation. Det finns dock andra, externa variabler inblandade som har stor påverkan på hur Capgemini lyckas nå ut med sin identitet.