Inom organisationsförändrings-fältet har det huvudsakligen forskats utifrån normativa idéer som förutsätter att det går att finna ett bästa sätt på att genomföra en organisationsförändring. Det normativa forskningsperspektivet har resulterat i olika steg-för-steg modeller där lösningen är universal. Inom denna forskning ges alltför stor tilltro till de generella lösningarna, dessutom förutssätts den ledande aktören ha all makt att driva igenom en organisationsförändring. Istället för att bidra till dessa generella synsätt hade vi för avsikt att med en kvalitativ studie, bidra till en djupare förståelse för hur en VD:s möjligheter och begränsningar påverkar dennes faktiska handlingsutrymme att genomföra en organisationsförändring. Detta gjorde vi med hjälp av en fallstudie där vi genomförde en observation och semi-strukturerade intervjuer med en VD och en styrelseordförande inom branschen. Vi fick ta del av deras syn på organisationen och den dagliga verksamheten, samt förjupade oss i hur VD:ns verklighet såg ut. Genom att analysera VD:ns verklighet i kombination med branschens strukturer och aktörer fick vi en betydligt djupare förståelse för VD:ns möjligheter att agera. Vi fann att de möjligheter och begränsningar som existerade, var beroende av aktörens medvetenhet om de socialt konstruerade strukturer som omfamnar aktören och att aktören själv utformar den socialt konstruerade verklighet hen lever i. Organisationsförändring visar sig vara betydligt mer komplext än vad den normativa forskningen identifierat, vilket synliggörs i denna studie.

Den här studien undersöker hur samarbetet och samspelet mellan gymnasieskolans svensklärare i ett ämneslag kan bidra till utveckling av svenskämnet och svenskundervisningen. För att genomföra detta har studien använt en kombination av semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare och observationer av fem ämneslagsmöten, inom ramen för en etnografisk ansats. Med utgångspunkt i begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har lärarna besvarat frågor om vilka delar av ämneslagets arbete de upplever fungerar bra och vad övriga delar saknar, vilket tillsammans med observerande och antecknande av sådant som kan relateras till dessa fenomen vid mötena har försett studien med data relevant för syftet. Genom att analysera data i ett aktör-nätverksteoretiskt ramverk visar studien att ämneslaget upplevs ha potential att vara ett nätverk som på ett lyckat sätt förbinder aktörer för att främja utveckling av svenskämnet och svenskundervisningen, men även att ämneslaget i praktiken inte ges förutsättningar att upprätta dessa förbindelser. Förklaringar till detta spåras bland annat till otillräcklig tid och brist på tydliga direktiv från de aktörer som representerar ledningen i skolans styrkedja.

Min uppsats är en fallstudie av den före detta gymnasieskolan Ross Tensta gymnasium där jag med hjälp av insamlad empiri som omfattar såväl intervjuer, policydokument och mediematerial analyserat vilka strukturella faktorer som var med och påverkade skolans villkor. Syftet med uppsatsen har varit att analysera och diskutera vilka eventuella konsekvenser det marknadsstyrda skolsystemet tar sig uttryck i praktiken. Mitt primära fokus har varit att beskriva hur samhällets omgivande strukturer påverkar aktörer i skolan och hur de förhåller sig till de premisser som ges. Till min hjälp har jag använt mig av Bourdieus begreppsapparat för att förena struktur och aktör men också för att förstå betydelsen av och hur den geografiska platsen och segregation påverkar skolan och dess rykte. Jag har även analyserat den mediala bilden och vad den har för påverkan både på enskilda aktörer men också för skolan. Resultatet visar att skolor som har lågt symboliskt kapital kommer i ett marknadsstyrt skolsystem som främjar valfrihet påverkas negativt. Resultatet visar även att enskilda aktörer har ett mycket begränsat handlingsutrymme utifrån de strukturer som de måste anpassa sig efter och att den geografiska platsen och dess rykte spelar stor roll för skolans förutsättningar på skolmarknaden.

Syftet är att undersöka statliga styrdokument (Lpo 94 och Lgr 11) i relation till Waldorfskolans kompletterande styrdokument. Styrdokumenten undersöks genom en diskursanalys utifrån begreppen aktör och struktur, med hjälp av det analytiska begreppet agens. Frågeställning för arbetet lyder som följande: På vilka sätt konstrueras och representeras aktörer och strukturer  utifrån begreppet agens samt vilka diskursiva mönster går att utläsa i Lpo 94, Lgr 11 och Waldorfskolans respektive kompletterande styrdokument för historieämnet? Vid genomförande av arbetet används ett diskursanalytiskt förhållningssätt, i relation till teoretiska begrepp. Arbetet utgår därför från både konstruktivistisk och socialkonstruktivistisk teori.  Arbetet har sin grund i kvalitativ forskningsmetod, med diskursanalys som utgångspunkt. Genom en diskursanalys synliggörs bakomliggande diskursiva mönster, som analyseras med hjälp av den teoretiska modellen. Den teoretiska modellen bygger på en cirkulär förståelse genom: representanter för makthavande, utsagor, analogikedjor och diskursiva mönster. Lpo 94 och Lgr 11 har en tydlig strukturalistisk prägel, och framför strukturer som överordnade aktörer. I Lpo 94 kan agens endast utläsas implicit, medan Lgr 11 möjliggör större utrymme för aktörspåverkan. I En väg till frihet (2007) och (2016) utläses en underliggande strukturalistisk prägel, trots att aktör och struktur framskrivs i en dualistisk samverkan. Agens kan därför utläsas vid flertalet tillfällen, eftersom aktören tilldelas handlingsutrymme.  De statliga styrdokumenten innehåller tydliga strukturalistiska diskursiva mönster, med en total avsaknad av individuellt aktörskap och agens. Kollektiva aktörer framställs som underordnade strukturen, vilket kan ha en negativ påverkan på elevens bild av sin egen förmåga att påverka. Båda versionerna av En väg till frihet innehåller en strukturalistisk prägel, men i regel sätts både individuella och kollektiva aktörer i en dualistisk samverkan med strukturer. På grund av den dualistiska samverkan kunde agens utläses vid flertalet tillfällen, och kan därav skapa känsla av påverkningsmöjligheter hos eleven. Diskursiva mönster yttras främst i urvalet av strukturer och aktörer, vilket speglas i utformningen av styrdokumenten.

Denna studies syfte är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till att använda TAKK iförskolan. Eftersom många som arbetar med TAKK inte känner sig bekväma med attanvända sig av metoden så vill vi med denna studie ta reda på varför och belysa dennaproblematiken. Vi vill också undersöka vad det är som gör att TAKK inte hålls levandei verksamheten. Genom att göra intervjuer skall vi undersöka hur och varför pedagogeranvänder sig av TAKK i verksamheten. Även hur effekterna av TAKK beskrivs av bådepedagogerna och förskolechefer. Vi skall jämföra och analysera våra intervjusvar ochdärmed se om det finns likheter och skillnader i de olika svaren.Denna studie tar stöd i variationsteorin då den handlar om hur man ser lärandet som ettsätt att utveckla förmågor och kompetenser. Det framgår av denna studie att kollegialtlärande är en stor del av hur man arbetar för att hålla TAKK levande på avdelningarna.För att kunna analysera det empiriska materialet så använder vi centrala begrepp somförhållningssätt, kollegialt lärande och effekter i daglig verksamhet. Vi har även använtoss av poststrukturalismen som en teori som ser på lärandet som något rörligt ochföränderligt och de begrepp som är centrala inom denna teori är aktör, struktur, rhizomoch diskurs.I vårt analysarbete av empirin har vi hittat ett positivt förhållningssätt till vetskapen omatt TAKK är en bra metod som leder till ökad språkutveckling, men under vår analyshar vi hittat att de flesta pedagogerna känner sig stressade och osäkra på grund avbristande kunskap vilket framgår i studiens resultatdel. Vi har hittat skillnader mellanpedagogernas och förskolechefernas svar angående hur man använder sig av TAKK iförskolan, men en större samsyn på hur effekterna ser ut när man använder metoden.Slutsatsen är att TAKK är en metod som både pedagoger och förskolechefer vill arbetamed, men kunskapsbrist och brist på drivande pedagoger har betydelse för om TAKKanvänds eller inte i förskolan.

Sammanfattning Läroplanen revideras 2018 och undervisning förväntas nu ske på förskolearenor runt om i landet. I samband med kommande revidering 2018 ökar kraven på förskollärare att uppfylla de riktlinjer som formuleras i läroplanen, varav formuleringen gällande undervisning är relevant för föreliggande studie. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskolepersonals tal om undervisning samt talet om den verksamhet som i relation till undervisningsuppdraget ska bedrivas. För att få svar på syftet utför vi kvalitativa intervjuer med förskolepersonal vilka i föreliggande studie är förskollärare, barnskötare samt förskolechef. Intervjuerna ligger till grund för en tematisk analys. Studien grundar sig i Anthony Giddens struktureringsteori med ett socialkonstruktionistiskt synsätt samt relevant tidigare forskning inom området som rör undervisning. Den tidigare forskningen belyser även förskolepersonals resonemang om undervisning och revidering av läroplanen 2010. Struktureringsteorin bygger på att människor som aktörer har förmågan att skapa och omskapa sin vardagliga struktur som vidare förstås ur ett socialkonstruktionistiskt synsätt vilket innebär att ett samhälle är socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. I föreliggande studie har vi därför valt att analysera förskolepersonals berättelser och resonemang utifrån vald teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar förskolepersonals tal om undervisning i relation till den profession de har. Vad som framkommer är att tiden att bedriva undervisning i barngrupp inte upplevs vara tillräcklig samt att arbetet utanför barngrupp tar mer tid i relation till förskolans ökade krav på kvalité. Vidare uttrycks det av förskollärare att tidsbristen medför konsekvenser att uppfylla professionens fulla uppdrag i relation till läroplanen. Det framkommer också att förhållningssätt till begreppet undervisning kan sättas i relation till den fortbildning gällande undervisning i förskolan som förskolepersonal i föreliggande studie erbjuds via forsknings- och utvecklingsprogrammet. Vidare synliggörs huruvida begreppet undervisning kan appliceras i verksamheten vilket i resultatet visar sig ha att göra med förutsättningar beroende av ett större samhälleligt perspektiv. Verksamhetens ansvar och skyldigheter genemot samhället kan vidare kopplas till ett orsakssamband. Nyckelord: Aktör, educare, fortbildning, förskolepersonal, profession, struktur, undervisning

Sammanfattning Det är många individer i Sverige som väljer att påbörja eftergymnasiala utbildningar med en målsättning att få ett stimulerande arbete inom sina utbildningsområden. I en del fall blir individer arbetslösa efter avslutade högskole- och universitetsutbildningar och det kan få negativa konsekvenser för individen och samhället. Syftet med vår undersökning har därför varit att utifrån våra respondenters berättelser, belysa och analysera de faktorer som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet. I syftet ingick även att undersöka huruvida de åtgärder som förespråkas av kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen bidragit till att etablera våra respondenter på arbetsmarknaden inom sina utbildningsområden. För att precisera syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Vilka faktorer är det, enligt respondenterna, som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet? Hur anser arbetslösa individer med universitets- eller högskoleutbildning att kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen borde arbeta för att på ett proaktivt sätt hjälpa dem att etableras på arbetsmarknaden? Hur kan individernas berättelser förklaras utifrån begreppen individ- och kontextsystem? Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat sju arbetslösa individer med eftergymnasial utbildning. De teoretiska utgångspunkterna som vi använt oss av Beckers Humankapitalteorin, Patton och McMahons System Theory Framework (STF) och Bourdieus kapitalformer. Undersökningens huvudresultat visar på att faktorer som bidragit till att respondenterna befinner sig i arbetslöshet är brist på arbetslivserfarenhet inom utbildningsområdet, brist på socialt nätverk och orättvisa. I resultatet framgår även att respondenterna uppskattade att de kompletterande aktörerna höll i workshops och seminarier men att de hade önskat att de kompletterande aktörerna hade fokuserat mer på individuellt stöd och att de haft större sociala nätverk. Nyckelord: Kompletterande aktör, arbetslöshet, högskola/universitetsutbildning, etablering och karriärutveckling.

Gränssättning i fritidshemmet handlar om att skapa regler som ger barn trygghet och fördelaktiga förutsättningar för utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemslärares förhållningssätt till sina elever och hur detta påverkar deras syn på gränssättning i relation till aktiviteter i fritidshemmets utomhusmiljö. Studien använder sig av ett barndomssociologiskt teoretiskt perspektiv och dess relaterade begrepp. Studien använder svensk och internationell forskning och utgått från kvalitativa intervjuer av fritidshemslärare för att komma nära deras individuella synsätt på frågeställningarna. Intervjuerna spelades in för att senare transkriberas och analyseras. I denna studie framkommer det att fritidshemslärarna är en övergripande struktur som påverkar barns möjligheter till handling. I sin gränssättning sätter de barnets bästa främst och genom det skapa trygga miljöer som bidrar till elevernas utveckling och förhindrar trauma och onödig skada. Fritidshemslärarnas barnsyn visar att de ser eleverna som sårbara med behov av stöd samtidigt som de ger eleverna utrymme att vara kompetenta aktörer med möjlighet till eget handlingsutrymme, men att graden av självständighet beror elevernas ålder och mognad. / Boundary-setting in leisure-time teaching is about creating rules giving pupils safe and favorable conditions for their development. The aim of this study is to shed light on leisure-time teachers' approach to their pupils and how this affects their outlook on boundary-setting in relation to leisure-time centres outdoor environment. The study’s outlook is based on the theoretical perspective of childhood sociology and its concepts. The study has used Swedish and international research and been based upon qualitative interviews of leisure-time teachers to get close to their individual approach to the questions. The interviews were recorded, transcribed, and then analyzed. This study shows that leisure-time teachers function as a comprehensive structure that affects children's possibilities for action. In their boundary-setting leisure-time teachers act in the interests of the children, which creates safe environments that will contribute to the pupil’s development and meanwhile prevent trauma as well as unnecessary injury. The leisure-time teachers' perspective on children presents them as vulnerable and in need of support while pupils are given room to function as competent agents on their own, though the degree of independence depends upon the pupils age and maturity.

Lärare i Sverige har större tillgång till digitala verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer. Vi fann att lärares användande av digitala verktyg i stor utsträckning berodde på de fysiska möjligheterna, den upplevda nyttan samt ifall läraren hade en så kallad karriärstjänst. De skillnader som vi fann mellan olika lärare kan delvis förklaras av hur den enskilda läraren upplever nyttan av digitala verktyg samt hur bunden den aktuella läraren upplever sig vara av skolledningens ambitioner. / Lärare i Sverige har större tillgång till digitala verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer. Vi fann att lärares användande av digitala verktyg i stor utsträckning berodde på de fysiska möjligheterna, den upplevda nyttan samt ifall läraren hade en så kallad karriärstjänst. De skillnader som vi fann mellan olika lärare kan delvis förklaras av hur den enskilda läraren upplever nyttan av digitala verktyg samt hur bunden den aktuella läraren upplever sig vara av skolledningens ambitioner.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och med vilka verktyg vårt urval av vägledare och lärare arbetar med att rusta elever på estetiska programmet för framtida studie- och yrkesliv, i förhållande till elevernas karriärmål/drömmar. Karriär-mål/drömmar som kan rikta sig mot den, enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos, svåretablerade arbetsmarknaden inom kulturbranschen.Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat fyra studie- och yrkesvägledare samt två lärare på gymnasieskolans estetiska program. Vi har därefter analyserat resultatet genom relevanta begrepp tagna från kapitlet tidigare forskning samt Social cognitive career theory och begreppen upplevd självförmåga (self-efficacy), personliga mål (personal goals), och förväntade utfall (outcome expectation. Vidare har vi analyserar resultatet utifrån Sociodynamic Counselling: a practical approach to meaning making och begreppen verktyg, att konstruera sin egen framtid (future buildning), empowerment och att konstruera tillsammans (joint action). Vi använder även begreppen utvidga (pushing up), begränsa (cooling out) samt institutionell aktör i syfte att analysera resultatet av vår empiri.Vårt resultat visar på att majoriteten av våra respondenter har ett uppmuntrande förhållningssätt mot eleverna och deras karriärmål/drömmar att arbeta inom kultur-branschen. Det samverkas dock inte kring arbetet med att rusta eleverna för vägarna vidare efter gymnasiet men vägledare och lärare kompletterar varandra omedvetet genom att vägledare rustar dem inför eftergymnasiala studier och lärare inför ett kommande arbetsliv. Sammanfattningsvis har vi genom analysen kommit fram till att vi ser att det kan vara en balansgång för vägledare och lärare att vara uppmuntrande mot elevernas val av framtida karriär och samtidigt få dem att drömma realistiskt. Detta utan att uppfattas som institutionella aktörer som begränsar vad eleverna ser som möjligt att uppnå utifrån vad professionerna själva ser som förnuftigt.