Denna studie syftar till att undersöka hur barnets nätverk kan se ut utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt skapa kunskap om hur samverkan mellan förskollärare och föräldrar kan fungera för barn i behov av särskilt stöd. För att få svar på detta använder vi oss av intervju som metod där vi intervjuar både förskollärare och föräldrar som har erfarenhet inom ämnet. De förskollärare som deltar i studien är kontakter från våra tidigare verksamhetsförlagda utbildningar. De föräldrar som deltar i studien tog vi kontakt med via en bekant från en särskola. Studien visar att kontaktnätverket för barn i behov av särskilt stöd är väldigt omfattande. Det är särskilt utmärkande i studien att barn i behov av särskilt stöd har fler kontakter i sitt mikro-, meso- och exosystem än andra barn. Det framkommer även i studien att arbetet med samverkan kan bli problematiskt om inte alla parter tar sitt ansvar och samverkar med varandra för barnets bästa.

Syftet med denna studie var att observera lärandet i ett aktör-nätverk mellan aktörerna i förskolors ateljéer. Detta för att observera hur nätverket ansluter till nya aktörer, vilka olika nätverk som kommer samman och hur aktörerna reagerar gentemot varandra. Studiens empiriska material är insamlat genom videoobservationer. Empirin är analyserad genom aktör-nätverksteorin (ANT), för att synliggöra icke-mänskliga och mänskliga aktörer i ateljéns nätverk. Begrepp som använts i bearbetningen av analysen är icke- mänsklig agens och generaliserad symmetri.  Studiens resultat visar på att materialets deltagande i ateljén kan bero på kompetensen hos pedagogen. Vid en högre kompetens hos pedagogen kan skapandeprocessen ge ett meningsfullt lärande i förskolans ateljé, detta då de icke-mänskliga aktörerna har möjlighet att deltaga i nätverket

I föreliggande studie utforskas förskolegårdens platser och material ur ett posthumanistiskt perspektiv, genom att uppmärksamma yngre barns lek och utforskande i utomhusmiljöer, med avsikt att få en didaktisk relevant insikt i hur platser och material står i relation till var och hur planerad undervisning kan ske utomhus på förskolegården. Olika teorier vidgar vår förståelse om världen vilket kan innebära en central skillnad från vad vi är vana vid att tänka kring. Ett posthumanistiskt perspektiv intas där plats och material ställs hierarkiskt lika med människor. Frågor som besvaras är: Vilken inverkan har plats och material på barns utforskande och lek på förskolegården? Hur kan undervisning skapas i förhållande till de platser och material som barn erbjuds på förskolegården? På en förskola i södra Sverige genomfördes först en pilotstudie för att få en inblick i vilka platser och material som skulle läggas fokus på. Sedan genomfördes videoobservationer under två förmiddagar på samma förskola när barnen var på förskolegården. Videoobservationerna analyserades sedan med Aktör-nätverksteori (ANT). Resultatet visar att barns lek klart påverkas av material och plats. Materialet tillåter barnen att utforska vidare samtidigt som det får barnen att återkomma och upprepa sina lekar, vilket kan tolkas som att materialet och platsen fångar barns intresse och att undervisningssituationer kan planeras. Genom att undersöka alla olika beståndsdelar i utdragen och följa dess effekter har sammanflätningar mellan plats, material och barn synliggjort barns utforskande och var undervisning kan planeras.

I denna studie har vi fokuserat på långtidsarbetslösas berättelser och erfarenheter. Studiens syfte är att undersöka hur långtidsarbetslösa upplever interaktionen i mötet med Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten och vilka konsekvenser upplever de att mötet emotionellt får. Studien som genomförts är explorativ som innebär att vi vill få veta mer om individernas egna berättelser. Genom att besvara syftet har tre frågeställningar ställts upp: (1)I hur hög utsträckning omfamnas rollen som långtidsarbetslös i interaktionen med handläggare på Arbetsförmedlingen/Arbetsmarknadskonsulent? (2)Vilka emotioner skapar interaktionen för intervjupersonerna i mötet med handläggare på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadskonsulenten?(3) Hur skiljer sig intervjupersonernas upplevelser i mötet med Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten? Metoden som använts är kvalitativ och 11 personer inom målgruppen har intervjuats. Den teoretiska referensram som använts är roller och emotioner. Ytterligare har även en jämförelse gjorts för att belysa eventuella skillnader gällande upplevelser i mötet med både handläggare på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadskonsulenter.  Resultatet som framkommit är relativt överensstämmande hos alla intervjupersoner som deltagit i studien. Intervjupersonerna uttrycker en missnöjdhet över ständiga byten av handläggare på Arbetsförmedlingen. Detta har tolkats av oss och benämns som den cyniska aktören i mötet. Intervjupersonerna önskar att det finns ett emotionellt utbyte och tillit mellan dem, handläggaren på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadskonsulenten på Arbetsmarknadsenheten. Intervjupersonerna vill bli bemötta som människor och inte statistik, de upplever att handläggarna på Arbetsförmedlingen arbetar efter rutin och inte lyssnar och tror på dem i mötet. I mötet med Arbetsmarknadskonsulenterna upplever däremot intervjupersonerna att de blir bemötta som människor och det emotionella utbytet och tilliten finns i samspelet. På Arbetsmarknadsenheten sker inga ständiga byten av Arbetsmarknadskonsulenterna som det görs av handläggarna på Arbetsförmedlingen vilket resulterar i att en tillit har byggts upp i mötet och den ärliga aktören antas istället. Slutsatsen är att det är viktigt för individen att bli trodd och lyssnad på i mötet om inte detta sker så antas den cyniska aktören av deltagaren.

Studiens syfte är att undersöka hur posthumanistisk teori kan bidra till måluppfyllelse och kvalitet i förskolan genom att synliggöra relationer mellan aktörer i ett tematiskt arbetssätt. Forskningsfrågor som ämnar svara på detta är; hur samverkar pedagoger, barn samt icke-mänskliga ting i förskolans temaarbete? Samt vilka handlingar möjliggörs därigenom för det systematiska kvalitetsarbetet? Problemområdet beskrivs utifrån stora skillnader i kvalitet mellan förskolor samt att undervisning i samband med den reviderade läroplanen tar stöd i nya teorier. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserats med aktör-nätverksteori. Resultatet visar att icke-mänskliga aktörer som miljö, material samt läroplan kan vara utgångspunkt för ett utforskande arbetssätt. Med detta som utgångspunkt i arbetsprocesser för systematiskt kvalitetsarbete kan en samverkan med ett målinriktat arbetssätt skapas genom pedagogers stöttande förhållningssätt. Slutsatsen är att posthumanistiska teorier kan bidra till förskolans måluppfyllelse och kvalitet genom en rörelse mellan olika teorier.

Inom modebranschen växer konkurrensen sig allt större bland företag och det blir allt svårare att slå sig in, eller överleva på marknaden. Dagens konsumenter har även tillgång till mer information kring produkter vilket gör att kundbeteendet förändrats. För att göra sig slagkraftig i kampen om konsumenten behöver butikskedjor erbjuda kunden unika produkter och tjänster. Företagen behöver utmärkas och synas för att slå sig igenom det enorma bruset på marknaden. Utöver det finns ett stort samhällsansvar som alla företag bör ta hänsyn till, då massproduktion av varor och tjänster ständigt utvecklas och blir alltmer tillgängliga. Enorma resurser av massproduktion leder i sin tur till påfrestningar på världens naturtillgångar och vår miljö. Med bakgrund till det har vi i uppsatsen valt att undersöka om konsumenter finner ett behov av en miljövänlig klädkonsumtion. Syftet med studien är att ta reda på om dagens kunder efterfrågar miljöinriktade kläder hos varumärket Desigual. Frågeställningarna syftar till att undersöka konsumenters attityder och köpbeteende kring kläder och även deras intresse för miljöproducerade kläder. Vår studie har genomförts med en kvantitativ undersökning där vi skickade ut ett frågeformulär via e-mail och en kvalitativ undersökning där vi intervjuat kunder i Desiguals butik i Göteborg. De två olika perspektiven har analyserats och använts tillsammans med teorin för att kunna dra slutsatser. Genom vår analys kan vi dra slutsatsen att det inte finns ett intresse eller behov av miljöinriktade kläder gällande varumärket Desigual, och att dagens konsumenter istället värderar priset som ett av de mest påverkande faktorerna vid inköp av kläder. / Program: Butikschef, textil och mode

Since the 1990’s Open Access has developed into an alternative model for scientific publication. Today an increasing political interest in promoting Open Access is commonly channeled through the implementation of policies by research funders. However, in the scientific community the uptake and acceptance of the model has been of notably different character.This Master’s thesis examines the understanding of and attitudes towards open access among eight senior Swedish researchers and how these have been affected by the implementation of the Swedish Research Council’s Open Access-policy as implemented in 2010. It further asks the question of how researchers’ publishing practices can be understood as shaped by and performed within actor-network configurations. The study is based on interviews with researchers from three academic disciplines. The empirical material has been analyzed through the perspective of actor-network theory.The study finds that the impact of the Swedish Research Council’s policy has been low. Yet, perceived as a floating object, the policy has forced the researchers to adhere to and position themselves in relation to the immanent powers of the policy and, thus, to Open Access both as movement and publishing model. The study also finds that both the traditional model for scientific publishing and the Open Access model can be understood as actor-networks, currently competing for the researchers’ loyalty and involvement in order to secure future dominance. The study finally concludes that in order to fully understand researchers’ practices and attitudes it is necessary to perceive these as shaped in and by extra-social contexts and forces. / Program: Masterutbildning: Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation

The purpose of this Master’s thesis is to describe the development of the most important libraries in Skövde, starting from 1830. We conclude our examination about 1940, when the municipal library has been active for almost ten years, and the libraries started by the temperance and working-class movements have been deposited at the municipal library. In order to explain this process we describe the development of the Swedish public library and its predecessors, such as reading societies and the popular national movements’ libraries, as a background and comparison to the early libraries in Skövde. We describe the most significant libraries that existed in Skövde during this period, starting with a reading society in 1830. We continue with a commercial lending library and a couple of popular national movements’ libraries, before we discuss the municipal library. The municipal library in Skövde opened quite late, almost 15 years after the decision in the municipal council. We examine what happened in the meantime, and introduce Major Eric Uggla who played an important part in this process. To explain his role in this development, we have done a simplified structure/actor analysis, based on a model by Lennart Lundquist, professor of political science. / Uppsatsnivå: D

This thesis discusses and analyses the existence of two different perspectives, a social and a technical one, in Library and Information Science (LIS). Most of the time the division between these perspectives seems to result in research only using either of them. This can be a problem when studying complex phenomena. We therefore see a need for a metatheory that unites the social and the technical. By presenting and analysing all doctoral dissertations published at the Swedish School of Library and Information Science (SSLIS) 1993-2005, we try to detect and critically discuss the dichotomy between the two perspectives. The analysis of the dissertations is done with an Actor-network theory (ANT) perspective. The outcome is that most of the dissertations are written using either a social or a technical perspective, though not all of them. As a way out of the division between the social and the technical, we discuss the possibilities for ANT as a new metatheory for LIS. A few examples of international ANT writings in LIS are also presented briefly to show the possibilities of that metatheory. / Uppsatsnivå: D

In this masters paper the change that Lidköping public library went through between 1952 and 1959 is described and analysed. The aim is to describe and analyse the reactions that arose at the time that the first professional librarian, Jörgen Elgström, acted to create a modern public library in the town. The issues that are handled are: How did the local politicians and the general public react to the process of change that was started by Jörgen Elgström? What were the consequences for the staff, the premises, lending, child and youth activities? The paper is concentrated around the period 1952-1959 because this is the time when Jörgen Elgström was working in Lidköping. Jörgen Elgström has a central role in the paper. Elgström’s actions resulted in, for example, an increase in library staff, the founding of a child and youth library as well as that the library merged with the ABF library. A short history of the library’s early history is given to create background. A chapter is included on the development of the librarian profession in Sweden together with a chapter detailing three actors who during their respective periods have acted for library activities both nationally and locally. The paper is a qualitative case study that is first and foremost meant to illustrate Lidköping’s situation but it also gives examples of how it could have been in other library contexts in Sweden at the time. A large part of the empirical material consists of records and newspaper articles, so source criticism has been a suitable method to employ. The paper’s theoretical starting point consists of an actor perspective connected to a structure perspective and progresses to show how the actors integrated with society’s structure and vice versa. / Uppsatsnivå: D