Denna studie har analyserat åtta myndighetsrapporter mellan 2010–2021 som handlar om organiserad brottslighet och undersöker hur kvinnan beskrivs i dokumenten. Syftet är att genom kvalitativ innehållsanalys av dokumenten öka förståelsen för kvinnan i en kriminell samhällsstruktur. De valda teorierna för undersökningen är Den heterosexuella matrisen och Doing gender. Resultaten visar hur traditionella könsmönster för både män och kvinnor framträder samt problematiserar hur dessa återupprepas i lägesrapporter. Vidare visar resultaten inte en avsevärd förändring i beskrivningar av aktörer i dokumenten, inte heller av kvinnans roll. Hon beskrivs genomgående som en passiv aktör med bristande makt och inflytande. Det som framträder är snarare tecken på att fokus skiftar något mellan rapporter och år. I de senare finns till exempelvis ett minskat fokus på strategiska aktörer (individer och deras könstillhörighet) till att mer beskriva fenomenet organiserad brottslighet och strategier i detta.

Kriget i Ukraina 2022 har lett till sanktioner mot Ryssland som företag behövt hantera. Studien syftar att undersöka hur företag har hanterat sanktionerna samt undersöka hur företagens nätverk har påverkats genom deras aktörer, resurser och aktiviteter. I studien har en kvalitativ metod använts genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem olika företag samt ett rådgivande organ inom internationell handel. Av studien framgår att samtliga företag behövt göra ändringar i sina nätverk och samtliga företag har följt sanktionerna och agerat i enlighet med dem vilket tyder på att alla företag har haft en anpassande strategi.

Sverige toppade nyligen en ranking som det land i världen som det är bäst att leva i avseende indikatorn livskvalité, totalplacering blev en femte plats. Det är positivt men vid sidan om topprankningar framträder en annan dyster verklighet mitt i det svenska välfärdssamhället. Civilsamhällets olika verksamheter med matutdelning utgör en nyckelroll i samhället. Dagligen ser vi medmänniskor köa för ett mål mat, en värmande kopp kaffe men kanske även för ett vänligt ord. Civilsamhällets aktörer synes utgöra en förutsättning för ett fungerande samhälle.   Syftet med studien är att utforska situationen för ålderspensionärer vilka diskursivt benämns ”fattigpensionärer” och som besöker civilsamhällets verksamheter som bedriver matutdelning, det som i media ofta benämns som ”soppkök”. Studien baseras på tolv semistrukturerade intervjuer med ålderspensionärer och personal. Studien utgår från klassteori, struktureringsteorin samt teorin om KASAM och belyser frågeställningar kring hur social stratifiering skapar exkludering, hur individen som aktör kan hantera sin livsvärld samt hur en känsla av sammanhang och tillhörighet är av betydelse för individen.   Resultaten påvisar att en del av de ålderspensionärer som varit med och byggt upp den svenska välfärden inte får den del av kakan i tillräckligt hög utsträckning, i stället har det blivit en daglig rutin att besöka civilsamhällets verksamheter för att få fysisk och social hunger mättad. Slutsatsen är att det föreligger exkludering men resultaten visar också på ålderspensionären som en handlingskraftig aktör. Studien vill vara en ögonöppnare för vem individen är som besöker civilsamhällets matutdelningar. När det är tydliggjort kan makthavare agera och sätta in de åtgärder som behövs för att säkerställa en välfärd för alla.

No description available.

<p>The purpose of this essay is to critically review three different contributions to the agency – structure debate from a political science perspective. My opinon is that the agency – structure debate is one of the main problems within the social science. The theories which I will examine are Lennart Berntsons theory from 1974, Lennart Lundquists from 1984 and Walter Carlsnaes from 1992. These political scientists all have different perspectives to the problem. My aim is to compare three theories that is of importance to the problem. But I also want to show that there are problems with each of these theories. No one really solves the problem. I want to shed some light on the different problems which these theories encounter and I also want to show were the solution to these problems might be found.</p><p>It is obvious that the theories have a similar view on the actor (or agent). Each see the actor as both an individual and a collective, such as a party, state or an organisation. They also see the actor in a constant relation to the society. The two main differences between the theories is when it comes to defining the structures and when it comes to trying to connecting the actor with the structure. Berntson sees the connection as mainly classoriented and this provides valuable knowledge to the debate. However, compared to Berntson, Lundquists theory is more thoroughly worked out when it comes to providing knowledge to how agents are affected by structures. This, I would say, is the biggest advantage with Lundquists theory. Finally, Carlsnaes theory, compared to both Berntson and Lundquist, is the least developed one, at least when it comes to defining both the actor and the structure. Though, I still consider his theory of importance. This is because his contribution to the knowledge on how we might explain structural change.</p>

Uppsatsen berör den nya prisbelönade mobila betalningstjänsten Swish, som är ett samarbete mellan sju av Sveriges största banker. Syftet är att identifiera framträdande aktörer i samarbetet kring Swish samt redogöra för hur dessa förhåller sig till varandra. Med hjälp av teori om aktör-nätverk definieras och beskrivs det nätverk av aktörer som omger Swish. Därutöver redogörs det för hur nätverket har formats från det att Swish var en idé till att den blev en färdig applikation. Michel Callons teori om översättning används för att beskriva denna process. En kvalitativ studie genomfördes, där sju semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för studiens empiriska resultat. Analysen av det empiriska resultatet sker kvalitativt i form av att definiera framträdande aktörer, som sedan används för att beskriva formandet av nätverket som omger Swish utifrån de fyra faserna av översättning: problematisering, intresseväckning, värvning samt mobilisering. Uppsatsen redogör för egenskaperna i varje fas och hur dessa har bidragit till formandet av Swish som färdig applikation. Framträdande aktörer i det aktör-nätverk som omger Swish är till att börja med de sex bankerna som utvecklat idén om Swish: Swedbank, Nordea, Länsförsäkringar, Handelsbanken, SEB, samt Danske Bank. Bankerna bildar även en gemensam framträdande aktör i form av det konsortium som bildades och senare blev bolaget Getswish AB, som ägs av de sex bankerna. Vidare är Bankgirot, HiQ och TWL framträdande aktörer i samarbetet kring Swish. Bankgirot är underleverantör till Getswish AB. Bankgirot tillhandahåller infrastrukturen BIR, och säljer tjänsten Swish till intresserade banker. HiQ är i sin tur underleverantör till Bankgirot. HiQ utvecklar och förvaltar betalningsväxeln och de mobila enheterna, och kommunicerar med bankerna via Bankgirot. TWL är designbyrå åt Getswish AB och bankerna, där TWL bidrar med strategisk kompetens kring kommunikation och varumärke. Även Mobilt BankID, som är den gemensamma säkerhetslösningen, och mobilapplikationen Swish ses som framträdande aktörer i samarbetet. Vidare diskuteras översättningens fyra faser, där en icke-linjär dynamisk process kan identifieras då nätverket kring Swish formades. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

Denna studie syftar till att synliggöra relationen mellan pedagoger, barn och den digitala pekplattan i förskolans verksamhet. Detta för att en kunskapslucka har visat sig i forskning och tidigare erfarenheter, där förskolans verksamhet präglas av ett humanistiskt synsätt och betoningen ligger på att använda sig av tekniken istället för tillsammans med tekniken. Där pedagoger står framför en utmanande uppgift att utforma aktiviteter med pekplattan i verksamheten. Studien förhåller sig till ett posthumanistiskt perspektiv med inriktning på aktör-nätverksteorin, intra-aktion och agens, dessa använts som ett analysverktyg för att analysera fram ett resultat av den valda empirin. Ett posthumanistiskt perspektiv bidrar till att hierarkin mellan vad som är människa och icke-människa har jämnats ut och ses som likvärdiga. Genom att tillämpa detta perspektivet i studien vill jag bidra med att synliggöra den mänskliga och icke-mänskliga aktörens delaktighet och påverkan, så att pedagoger får en djupare förståelse för hur de kan angripa arbetet i tillsammans med pekplattan. Studiens insamlade empiriska material skedde via videoobservationer på två förskolor i två olika kommuner. Studiens resultat visar att nätverket aktörerna ingick i aktiviteterna kan enbart upprätthållas om alla aktörer, således pedagogen, barnet och pekplattan förstår varandra. Att pedagogens, barnets och pekplattans deltagande har lika grundläggande faktorer för att påverka, förändra eller utveckla ett samutvecklat nätverket.

Idén om de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde är en idé om hur världen är eller bör vara konstruerad, och på vilket sätt vi människor bör leva i den. Men vad händer då begreppet värdighet färdas i tid och rum och vilka effekter får begreppet för materialitet och den byggda miljön? Uppsatsen undersöker de maktrelationer som iscensätter det ’värdiga boendet’ som en del av målet att upprätthålla människans värdighet i en asylprocess. Vidare analyseras vilka effekter som det ”värdiga” får med fokus på rumslig organisering, materialitet och människor samt hur det rumsliga och materiella påverkar, motverkar och iscensätter makt. För att förstå effekterna av begrepp som värdighet måste de studeras i praktiken, d.v.s. hur de ’görs’. I vår uppsats handlar det om asylboendet – dess lokalisering, rumsliga organisering, dess materiella konfiguration och människor. Genom att följa de kopplingar och relationer som etablerats i syfte att upprätthålla människans värdighet visar denna uppsats att då begreppet värdigt färdas i tid och rum översätts det på olika sätt vilket gör att dess innebörd också förskjuts. Studien visar att utsagor om ’alla människors lika värde’ och att asylsökande ska ’behandlas så förmånligt som möjligt’ har förskjutits och omförhandlats mot att vissa människor (icke-medborgare) ses ett hot mot den rådande samhällsordningen och därmed anses kunna behandlas mindre förmånligt, rimligt, tillräckligt eller kostnadseffektivt. Genom ’görandet’ ett intrikat nätverk av upphandlingskrav, policydokument, byggnader, objekt, människor, rutiner etc.  är den byggda miljön både en del och en effekt av en kunskaps- och maktordning. Studien visar också att de boende genom sina handlingar också handlar och ger egen definition åt det värdiga och att de även påverkar den miljö de lever i. Makten kan därför inte ses som hierarkisk utan något som sker i alla kopplingar och på alla nivåer.  Studien visar att det värdighet inte är något statiskt eller universellt - något som likvärdigt omfattar alla, alltid på alla platser - utan något som ständigt förändras, omförhandlas och omformas. Vi har visat att vad som i en tid och i ett rum är ’värdigt’ eller ett ’värdigt boendet’ diskursivt, materiellt och organisatoriskt, översätts i andra tider och andra rum varigenom begreppets innebörd och praktik förändras.

The Swedish government recognised the state of Palestine, it was soon after the Social democrats won the election 2014. Many thought that a similar decision would be made about West Sahara but the proposal got declined. The two cases are therefore interesting because of the similarities with a troubled situation but also because the decisions were made only one year apart and during the same government. The aim of this essay is to analyse what the motives were behind these two decisions and afterwards compare the two cases. This essay will also end with a discussion about the motives and why the government acted the way they did.          The tool for the study is debates and interpellations with statements made by people from the parties in the government. The statements will be analysed and categorised based on the theory by Graham Allison and his two models, the rational choice and organizational behaviour.          The study shows that the reason behind the decision to recognise Palestine was to favour a solution in the troubled area by working for a two-state solution. The government think that the decision will be one step closer to peace between Israel and Palestine. The motive behind the decision not to recognise West Sahara was according to the government because the country lack a highly effective outer defence and the recognition will therefore be delayed until the country is more independent and secure.

The Swedish government recognised the state of Palestine, it was soon after the Social democrats won the election 2014. Many thought that a similar decision would be made about West Sahara but the proposal got declined. The two cases are therefore interesting because of the similarities with a troubled situation but also because the decisions were made only one year apart and during the same government. The aim of this essay is to analyse what the motives were behind these two decisions and afterwards compare the two cases. This essay will also end with a discussion about the motives and why the government acted the way they did.          The tool for the study is debates and interpellations with statements made by people from the parties in the government. The statements will be analysed and categorised based on the theory by Graham Allison and his two models, the rational choice and organizational behaviour.          The study shows that the reason behind the decision to recognise Palestine was to favour a solution in the troubled area by working for a two-state solution. The government think that the decision will be one step closer to peace between Israel and Palestine. The motive behind the decision not to recognise West Sahara was according to the government because the country lack a highly effective outer defence and the recognition will therefore be delayed until the country is more independent and secure.