Övervikt har ökat bland unga de senaste åren. Övervikt och fetma orsakas av en energiobalans. Mycket av barnens tid idag tillbringas i skola och förskola vilket innebär ett förändrat aktivitetsmönster. Redan tidigt i livet grundläggs vanor som kan innebära hälsorisker samt ha betydelse för hälsan senare i livet. Att redan i tidig ålder ha övervikt medför en försämring av den framtida folkhälsan. Forskning visar goda effekter av fysisk aktivitet på hälsan samt minskad risk för förtida död. Verktyg i sjuksköterskans arbete kan vara Familjecentrerad vård med Motiverande samtal och Fysisk aktivitet på recept.  Att  motverka  övervikt  bidrar  till  hållbar  utveckling.  Det  finns  en  brist  på kunskap och förståelse om hur överviktiga barn och ungdomar upplever fysisk aktivitet. Med en ökad medvetenhet kan vården utvecklas positivt. Syftet med studien är att belysa överviktiga barn och ungdomars upplevelser av fysisk aktivitet. Litteraturstudien baseras på 11 kvalitativa samt en kvantitativ artikel för att utöka kunskapen inom området. Två teman identifierades utifrån artiklarna, Upplevda hinder för fysisk aktivitet och Upplevda nycklar för fysisk aktivitet. Resultatets huvudfynd var barnens upplevelser om bristen på och känslan av gemenskap och sammanhang, vilket kan vara till hjälp i behandling och förebyggande hälsoarbete. Barnens självbild och självkänsla framkom tydligt som otillfredsställande och upplevdes hindra den fysiska aktiviteten. Gemenskap och att ha vänner var positivt och upplevdes motiverande. För att motverka övervikt hos barn måste rätt verktyg samt förståelse för bakomliggande mekanismer göras tydliga. Sjuksköterskan kan genom att vara medveten om barnets upplevelser av fysisk aktivitet informera och undervisa dem och familjen i hur de på bästa sätt kan förändra och förbättra sin hälsa.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare i fritidshems erfarenheter gällande styrd fysisk aktivitet och fri lek, samt användning av digitala medel i aktiviteterna. Studien utgick från semistrukturerade intervjuer där sex lärare i fritidshem från sex olika skolor i sex olika kommuner intervjuades. Resultatet från intervjuerna visade att de digitala medel som användes var datorer, Ipads och högtalare. Flera informanter menar att de saknar kunskap om ämnet men att digitala medel används mycket hemma och att informanterna vill erbjuda andra former av aktiviteter som eleverna inte gör hemma. Resultatet visar att informanterna erbjuder elever fysisk aktivitet dagligen både i form av styrd aktivitet och fri lek. Det visade sig att det såg olika ut hos alla informanter, då utbudet av styrda aktiviteter varierade på deltagarnas arbetsplatser. Studiens resultat analyserades sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsats blev att användningen av digitala medel brukas i liten utsträckning, då både material och kunskap är en bristvara. Fysisk aktivitet i olika former var något som alla informanter ansåg var av vikt att erbjuda eleverna både under skoltiden och under fritidshemmets verksamhet.

Föreliggande studies syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan regelbunden fysisk aktivitet respektive kognitiv aktivitet samt kognitiva funktioner bland individer över 65 år. Mer specifikt har föreliggande studie fokuserat på sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet i termer om total träningsmängd samt träningsintensitet och slutligen stillasittande. De kognitiva funktionerna; analytiskt tänkande, bearbetningshastighet och exekutiva funktioner har även studerats. Rekryteringen av deltagare skedde en mötesplats för målgruppen. Sammanlagd deltog totalt 30 deltagare varav 19 kvinnor samt 11 män. Åldrarna för deltagarna varierade mellan 65 till 84 år (M= 73.93, SD=5.85). Deltagarna besvarade först ett frågeformulär med bakgrundsfrågor (kön, ålder, utbildningsnivå) samt om deras fysiska aktivitet (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) och kognitionsvanor (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). Efter frågeformuläret var ifyllt och besvarat tilldelades deltagarna de kognitiva testerna som avser att mäta analytiskt tänkande (via Cognitive Reflection Test, CRT), bearbetningshastighet (via Trail Making Test A, TMT A, samt Symbol Digit Modalities Test, SDMT) samt exekutiva funktioner (via Trail Making Test B, TMT B).  Föreliggande studies resultat visar att Total kognitiv aktivitet har ett positivt samband med kognitiv förmåga, mer specifikt bearbetningshastighet samt exekutiva funktioner. Studien tyder inte på att det finns något samband mellan fysisk aktivitet och kognitiv förmåga. / The purpose of the present study was to study whether there was any relationship between regular physical activity and cognitive activity as well as cognitive functions for the age group 65+. More specifically, the present study has focused on the relationship between regular physical activity in terms of total amount of exercise as well as exercise intensity and finally being sedentary. The cognitive functions; analytical thinking, processing speed and executive functions have also been studied. The recruitment of participants took place via meeting places for the target group. A total of 30 participants took part, of which 19 were women and 11 were men. The ages of the participants varied between 65 to 84 years (M= 73.93, SD=5.85). The participants answered a questionnaire with background questions (gender, age, level of education) as well as about their exercise habits (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) and cognitive habits (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). After the questionnaire was completed and answered, the participants were assigned the cognitive tests that aim to measure analytical thinking (via the Cognitive Reflection Test, CRT), processing speed (via the Trail Making Test A, TMT A, and the Symbol Digit Modalities Test, SDMT) and executive functions (via Trail Making Test B, TMT B). The results of the present study show that Total cognitive activity has a positive relationship with cognitive ability, more specifically processing speed and executive functions. The study does not indicate that there is any relationship between physical activity and cognitive ability.

Fysisk aktivitet är en viktig komponent för att vi människor ska må bra, speciellt i vårt moderna men stillasittande samhälle. Inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem idag och det leder till en rad kända livsstilssjukdomar. Den svenska folkhälsopolitiken utgår, sedan 2003, från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Ökad fysisk aktivitet är det nionde av dessa mål och det syftar till att ge ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en av de åtgärder som har införts i Sverige för att uppnå detta mål. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av och de bakomliggande orsakerna till att vissa FaR-deltagare fullföljer eller avbryter sin receptperiod, samt varför vissa fortsätter att vara aktiva och andra inte efter receptperiodens slut. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Det som bland annat framkom i resultatet var att det sociala stödet från familj, FaR-gruppen och receptutskrivaren har stor betydelse för att deltagaren ska fullfölja receptperioden. Det sociala stödet är också viktigt för att personen ska fortsätta vara fysisk aktiv efter receptets slut, vilket är FaR-verksamhetens syfte. Annat som kom fram i studien var att deltagarna har fått större förståelse kring den fysiska aktivitetens effekter, fått ökad livskvalitet och att uppföljning av deltagarens resultat är av vikt.

Abstract Aim The aim of this study was to describe levels and patterns of three-year-old children´s physical activity. Furthermore, to investigate if there were any weight status-, gender- and parental SES differences in three-year-old children’s physical activity levels, using objective and subjective measurements from Early Stockholm Obesity Prevention Project (Early STOPP). Methods Data from 93 children, three years of age, included in the Early STOPP study was used. Children wore an actigraph GT3X+ accelerometer for at least four consecutive days including one weekend day. Average activity in counts per minute (CPM), time spent in sedentary, light PA and moderate to vigorous physical activity (MVPA) was assessed (5 s epoch) and used to examine differences between gender, weight status (ISOBMI according to Cole et al) and socioeconomic status (SES). For this reason an index measuring SES was created using subjective data; parental reported information on living conditions and background characteristics, from the Early STOPP study. Differences between weekdays and weekend days was also examined.    Results The result showed neither any differences in PA between gender nor weight status and no differences between SES-groups. There was a difference in PA levels between weekdays and weekend days and a difference in PA between housing types. The children spent more time being active on weekdays and children living in apartments were more active than children living in villas. Children spent approximately 67% of their time being sedentary and an average of 12,5 minutes in MVPA. Conclusion The study concludes that PA-levels in children three years of age are low. There was a difference between housings, suggesting that parents/guardians play an important role in young children’s PA. However more research is needed to fully understand the PA-behavior of young children and their parents. The absence of PA differences between genders implies that gender differences later in childhood is an effect of social structures rather than innate differences. Objectively measured PA on children at this age is rare and therefore this study contributes to the knowledge regarding young children’s PA-behavior. Furthermore there is also a need to establish agreed upon definitions for SES and of thresholds to use when examining PA with accelerometer. / Sammanfattning Syfte Syftet med denna studie var att beskriva tre år gamla barns fysiska aktivitetsmönster och nivåer. Samt att undersöka om det fanns några skillnader i fysisk aktivitet (FA) beroende på viktstatus, kön och socioekonomisk tillhörighet genom objektiva och subjektiva mått från Early Stockholm Obesity Prevention Project (Early STOPP). Metod Data från 93 treåriga barn inkluderade I Early STOPP studien användes. Barnen använde en Actigraph GT3X+ rörelsemätare under minst fyra sammanhängande dagar med minst en helgdag. Genomsnittlig FA i slag per minut (CPM), tid i stillasittande, lätt aktivitet samt måttlig till kraftig fysisk aktivitet (MVPA) bedömdes (5 s intervaller) och användes för att undersöka om det fanns skillnader mellan kön, viktstatus (ISOBMI enligt Cole et al) samt socioekonomisk status (SES). Av denna anledning skapades ett index för SES med hjälp av subjektiva data; föräldrarapporterad information kring bakgrund och levnadsförhållanden från Early STOPP-studien. Även skillnader i FA mellan vardagar och helger undersöktes. Resultat Resultaten visade inga skillnader i FA mellan könen, viktstatus eller socioekonomisk tillhörighet. Det fanns däremot en skillnad mellan veckodagar och helger samt mellan boendeformer. Barnen var mer aktiva under veckodagarna och barnen boende i lägenhet var mer aktiva än barnen boende i villa. Ca 67 % av tiden spenderades i stillasittande och ungefär 12,5 min per dag spenderades i MVPA. Slutsats Studien drar slutsatsen att aktivitetsnivån hos tre år gamla barn är låg. Det fanns en skillnad i FA mellan boendeformer vilket indikerar att föräldrar/vårdnadshavare spelar en viktig roll för små barns aktivitet. Dock behövs mer forskning för att till fullo förstå barn och föräldrars aktivitetsmönster och hur dessa samvarierar. Avsaknaden av skillnader i FA mellan könen indikerar att könsskillnader senare i barndomen är en effekt av sociala strukturer snarare än medfödda skillnader. Objektivt uppmätt fysisk aktivitet hos barn i den här åldern är ovanligt och därför bidrar denna studie med kunskap kring små barns FA. Avslutningsvis drar denna studie slutsatsen att det finns ett behov av internationella bestämmelser kring definitioner av SES och av tröskelvärden att använda när FA mäts med accelerometri.

Sammanfattning Syfte: Var att undersöka och beskriva de fysiska aktivitetsvanorna hos elever i årskurs nio och jämföra dem med den dagliga rekommendationen på 60 minuter fysisk aktivitet för ungdomar och barn. Vi ville få en bild av hur pojkars och flickors vardagliga fysiska aktivitet ser ut på olika skolor och ifall skolans eventuella idrottsfokus påverkar ungdomarnas fysiska aktivitetsvanor. Frågeställningar: (I) Finns det skillnad i andelen aktiva inom idrottsförening mellan pojkar och flickor i årskurs 9? (II) Har skolans idrottsfokus betydelse för ungdomarnas vardagliga fysiska aktivitet? och (III) Finns det skillnad i andelen pojkar respektive flickor som uppfyller rekommendationerna på 60 minuter fysisk aktivitet per dag? Metod: En enkät togs fram genom översättning av PAQ-A (Physical Activity Questionnaire – Adolescents) som sedan kompletterades för att besvara frågeställningarna. Aktivitetsnivåerna beskrevs med en poängsumma och ett medelvärde (PAQmv) beräknades för varje grupp. Ett informationsbrev formulerades där målsmans godkännande (signatur) efterfrågades. Skolor kontaktades för att få godkännande att dela ut enkäten hos dem. Enkäterna delades ut under lektionstid, men fylldes i hemma. Deltagarna i studien skulle sedan ta med sig enkäten tillbaka till skolan, där enkäten samlades in några dagar senare. Två av de åtta deltagande skolorna fick själva ansvara för utdelning och insamling av enkäten. Resultat: Av 97 respondenter var 57 flickor (58,8 %), 37 pojkar (38,1 %) och 3 (3,1 %) som inte angivit kön. Medelåldern var 15 år. Majoriteten (67,5 %) var aktiva inom någon eller några idrottsförening(ar). Utav de som var aktiva inom idrottsförening var 61,5 % flickor. Utav de som hade ett PAQ-A medelvärde (PAQ-Amv) på 1-2,49 (vilket klassades som lågaktiv) gick 58.8 % på en skola utan fysiskt aktivitetsfokus, 41.2 % gick på en skola med fysiskt aktivitetsfokus. Skillnaden mellan skoltyperna var inte signifikant. Utav de 97 eleverna som deltog i enkätundersökningen uppfyller 72 elever (46 flickor, 26 pojkar) de dagliga fysiska aktivitetskraven för ungdomar. Det fanns inte några skillnader mellan könen. Slutsats: Hypotesen, att skolans fokus påverkar hur aktiva ungdomarna väljer att vara, övergavs på grund av resultatet. De barn som var aktiva inom en idrottsförening uppnådde 98,5 % av ungdomarna rekommendationerna för fysisk aktivitet. Sambandet kan förklaras av att fysisk aktivitetsnivå beräknades utifrån medlemskap i idrottsföreningar.

Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer. Studien gav stöd för att SDT går att använda för att förklara upplevd transfer samt visar på viktiga implikationer för organisationer att beakta inför, under och efter framtida utbildningsinsatser. / Although organizations increasingly have been focusing on training, the research is still unclear on what leads to actual change in future work. In this study, we have investigated Baldwin and Ford's model of transfer of training and which individual-, design- and environmental factors that have explained a group of Armed Forces Employees’ perceived knowledge acquisition and transfer after completing training. This was done with the Self-Determination Theory (SDT) as theoretical framework. For knowledge we found autonomous motivation (AM), controlled motivation (KM), Experience of autonomy promotion and Needs Support from the manager to be explanatory factors. Explanatory factors for perceived transfer were autonomous motivation, experience of autonomy promotion and knowledge. In the current study we have found support for SDT to be able to explain experience of transfer, something organizations need to consider before, during and after training.

<p>Godkännnandedatum: 2016-01-10</p>

No description available.

Bakgrund: Genom fysisk aktivitet är det möjligt att både förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Sedan 2001 har det varit möjligt för hälso- och sjukvårdspersonal att ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR) till patienter och statistiken visar att majoriteten av landets vårdcentraler har erfarenheter av att föreskriva FaR till sina patienter. Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom primärvården har av fysisk aktivitet på recept som alternativ behandlingsmetod. Metod: Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ ansats och består av fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma vid fyra olika vårdcentraler. Resultat: Samtliga sjuksköterskor hade flera års erfarenhet av att arbeta med FaR och hade utbildning i den alternativa behandlingsmetoden. Inställningen till FaR var positiv så länge som det genomfördes på patientens villkor. Sjuksköterskorna var överens om att det låg i primärvårdens ansvarsområde att jobba med FaR. Slutsatser: Erfarenheterna av att ordinera FaR var positiva så länge ett intresse fanns hos patienterna. Sjuksköterskorna ansåg att utbildningen var tillräcklig men att de borde få mer uppföljning på utbildningen. Även uppföljningen av patienterna och samarbetet med idrottsrörelsen behövde enligt sjuksköterskorna förbättras. Genom ett stärkt samarbete skulle patienternas följsamhet till recepten bli lättare att kontrollera och därmed skulle uppföljningsarbetet bli lättare att genomföra.